Hur skapas ett forskningssystem som både kan möta samhällets behov och ge forskare utrymme att följa de frågor de själva bedömer som mest angelägna? Ett centralt argument är att balansen mellan styrning, tillit och frihet behöver återupprättas – och att forskarnas egna erfarenheter och nyfikenhet kan vara en viktig utgångspunkt för både originell och samhällsrelevant forskning.
Forskning kan skapa verklig förändring. Den kan ge oss nya begrepp, nya teknologier, bättre institutioner och en djupare förståelse för samhällsproblem. Men i dag ställs forskare inför ett växande dilemma. Den forskning som efterfrågas förväntas i allt större utsträckning bidra till att lösa stora samhällsutmaningar. Parallellt styrs forskningen alltmer av finansiärer, utlysningstexter och externa aktörer som på förhand definierar vilka frågor som är angelägna, vilka metoder som är gångbara och vilka resultat som förväntas vara användbara.
Ämnesområden som anses kunna ”lösa framtiden” identifieras i forskningspropositioner, strategiska satsningar och tematiska utlysningar. Forskare förväntas anpassa sina frågor efter dessa prioriteringar. Det kan naturligtvis finnas goda skäl att rikta resurser mot angelägna problem. Men när styrningen blir för stark riskerar forskningen att tappa något av det som gör den verkligt värdefull: förmågan att ställa oväntade frågor, följa udda signaler, gå på djupet och ibland upptäcka sådant som ingen finansiär hade kunnat beställa.
För att alls kunna forska tvingas många forskare anpassa sig till de ramar som ställs av externa finansiärer. Forskningen styrs då inte nödvändigtvis mot de mest relevanta, originella eller långsiktigt fruktbara frågorna, utan mot de frågor som bäst passar in i aktuella utlysningar. Det gynnar den som är skicklig på att skriva ansökningar, behärskar finansiärernas språk och kan paketera sin forskning i rätt form. Det missgynnar den som arbetar långsamt, sökande och originellt, eller den som ännu inte kan visa exakt vilken nytta forskningen kommer att ge.
Forskning som kräver tid
Detta är inte bara ett administrativt problem. Det påverkar forskningens innehåll. Banbrytande forskning kräver ofta lång tid. Det tar år att nå forskningsfronten på ett område, att förstå dess outtalade antaganden, att bygga upp relevanta data, att utveckla ett teoretiskt språk anpassat till uppgiften och att vinna gehör för nya perspektiv. En forskare eller forskargrupp som tvingas hoppa från fråga till fråga i jakt på finansiering får svårt att bygga en sammanhållen forskningsagenda. Ett vanligt projektbidrag räcker sällan till för att utveckla ett område på djupet. Än mindre räcker det om forskaren under samma period måste lägga en betydande del av sin tid på att skriva nya ansökningar.
Här uppstår en ond cirkel. Eftersom beviljandegraden ofta är låg – i regel och ofta betydligt under 20 procent – måste forskare söka många anslag. För att öka sina chanser måste de också lägga tid på att granska andras ansökningar, delta i nätverk, bygga allianser och orientera sig i de miljöer där forskningsmedel fördelas. Allt detta kan vara legitimt och ibland värdefullt. Men tiden tas från forskningen själv: från läsandet, tänkandet, skrivandet, insamlandet av material och de långa samtalen där nya idéer ofta föds.
Bakom denna utveckling finns dels en minskande tillit till forskarna, dels en övertro på att forskning kan organiseras fram som svar på dagsaktuella problem. I stället för att ge forskare utrymme att själva identifiera de mest lovande frågorna, styrs deras arbete av förväntningar om snabba resultat, mätbar nytta och tydliga leveranser. Men hur ska forskare kunna hitta de viktigaste frågorna om de ständigt är bundna av externa krav? Och hur ska vi få forskning som överraskar oss om vi bara finansierar det som redan låter rimligt?
Me-search och den personliga erfarenhetens värde
För att upprätthålla forskningens integritet och frigöra dess potential behöver utrymmet för fri forskning vidgas. Forskning bör inte enbart drivas av vad externa aktörer för tillfället efterfrågar, utan också av forskarnas egna insikter, erfarenheter, nyfikenhet och intellektuella passion. Det är här begreppet me-search blir intressant.
Me-search innebär att forskare använder egna erfarenheter, frågor och existentiella drivkrafter som utgångspunkt för den egna forskningen. Begreppet kan lätt missförstås. Det handlar inte om självupptagenhet eller att ersätta vetenskaplig prövning med personliga bekännelser. Tvärtom kräver me-search disciplin i forskargärningen. Den personliga erfarenheten är en startpunkt, inte en slutpunkt. Poängen är att forskarens egna erfarenheter kan ge tillgång till frågor som annars inte hade formulerats, till anomalier som andra missar och till motivation nog för att arbeta länge med svåra problem.
Dean A. Shepherd, 2025 års mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research1, har tillsammans med Holger Patzelt skrivit om me-search under rubriken ”Me-search for generating ideas for entrepreneurial theorizing” i boken Entrepreneurial Theorizing2. Där beskrivs me-search som ett sätt att identifiera forskningsmöjligheter där forskaren både har särskild kunskap och stark motivation att uthärda den långa vägen till forskningsresultat och publicering. I deras fall handlar det om entreprenörskapsforskning, men insikten är bredare: forskning blir ofta som mest kreativ och levande när den bottnar i något som forskaren själv på djupet försöker förstå.
Shepherds egen forskning om entreprenörers misslyckanden tog exempelvis avstamp i hans fars erfarenhet av att förlora ett familjeföretag. Därifrån utvecklades en forskningsström om sorg, återhämtning och lärande efter misslyckande. Holger Patzelts naturvetenskapliga bakgrund bidrog till hans forskning om bioteknikföretag och entreprenöriella allianser.3 Johan Wiklund, som tidigt använde termen me-search, utgick från egna erfarenheter av psykisk ohälsa och kom att utveckla forskning om entreprenörskap, ADHD, neurodiversitet och psykiskt välbefinnande.4 I samtliga fall var det personliga inte en genväg förbi vetenskapen, utan en väg in i relevanta och tidigare underutforskade frågor.
En av oss har forskat mycket om hur skattesystemets uppbyggnad påverkar entreprenörskap och ägande. Detta är i hög grad en effekt av hans erfarenhet av hur hårt familjen drabbades av det ökade skattetrycket i början av 1970-talet, då familjen drev en arrendegård. Det gjorde att den inte kunde belåna gården och dra nytta av de då kraftigt negativa realräntorna efter skatt.5–6 En annan av oss hamnade i Gnosjö för sina doktorandstudier, driven av en uppväxt där nära familjemedlemmar har varit småföretagare och av nyfikenhet på att förstå mer om småföretagares vardagsliv samt vilken roll sociala nätverk kan spela. Till det kom en genuin nyfikenhet på människor. Avhandlingen kom att utveckla nya perspektiv på hur vi förstår nätverk inom företagsekonomin.7 En tredje funderade på varför det inte fanns en motsvarighet till publikationen Global Entrepreneurship Monitor (GEM) för intraprenöriell aktivitet, vilket i förlängningen ledde till publikationer med både praktisk och teoretisk relevans.8–9
Från levd erfarenhet till vetenskaplig teori
Shepherd och Patzelt betonar också att me-search måste förädlas.2 Den personliga erfarenheten behöver problematisera befintlig teori: Vilka antaganden tas för givna? Vad stämmer inte med det forskaren själv har sett eller upplevt? Den behöver abstraheras: Vilket i den egna erfarenheten är mest allmängiltigt? Vilka begrepp och samband kan utvecklas? Den behöver också kombineras med tidigare forskning, metoder och data. Ibland kräver den induktiv forskning, där teori växer fram ur materialet. Ibland kräver den abduktion – att forskaren följer en anomali eller en känsla av att ”något annat pågår” än vad befintliga teorier kan förklara. Och den kräver kontextualisering: insikten att teorier fungerar olika i olika sammanhang.
Detta är viktigt eftersom me-search kan förena två saker som ofta hålls isär: forskningens frihet och samhällsrelevans. Den fria forskningen är inte verklighetsfrånvänd. Tvärtom kan den vara djupt förankrad i levd erfarenhet, i praktiska problem och i en vilja att förstå fenomen som ännu inte ryms i etablerade kategorier eller tidsbegränsade forskningsprojekt. Men den samhällsrelevansen kan inte alltid formuleras i förväg i en ansökan. Den måste ibland få växa fram under en längre tid.
Grundforskningens oförutsägbara genombrott
Vi vill därför relatera me-search till grundforskningens grundläggande etos: viljan och nyfikenheten att utforska det vi ännu inte förstår. Det handlar om att våga gå in i okända områden utan att veta exakt vad som kommer att upptäckas. Grundforskning, där forskare inte är bundna av krav på snabba tillämpningar, ger möjlighet till genombrott som förändrar vår förståelse i grunden och därmed öppnar för lösningar som ingen hade kunnat specificera på förhand.
Ett bra exempel är Anne L’Huillier, en av 2023 års Nobelpristagare i fysik.10 Hennes forskning om attosekundpulser av ljus var länge ett uttryck för nyfikenhetsdriven grundforskning om elektroners rörelser på extremt korta tidsskalor (en attosekund är en triljondels sekund, 1/1018). Den bedrevs inte därför att någon kunde förutse alla framtida tillämpningar. Ändå har den öppnat dörrar till helt nya sätt att studera materia. Så fungerar ofta den mest betydelsefulla forskningen; den börjar i en fråga som är viktig därför att den vidgar vårt vetande, inte därför att den passar in i en på förhand definierad nyttokategori.
Den rådande forskningsstyrningen riskerar att göra oss sämre på just det här. När resurser i allt högre grad går till dem som är bäst på att skriva ansökningar, snarare än till dem som har de mest originella idéerna, förändras forskningens urvalsmekanismer. När forskare tvingas formulera sin verksamhet i termer av kortsiktigt genomslag, leveranser och strategisk anpassning, premieras det säkra framför det djärva. När forskare hela tiden måste byta spår för att följa nya utlysningar blir det svårare att bygga den uthållighet som krävs för att verkligen påverka ett forskningsfält.
Tillit, frihet och forskningens framtid
Det betyder inte att forskare ska stå fria från granskning eller ansvar. Tvärtom. Fri forskning ställer höga krav på kvalitet, öppen kritik, metodologisk stringens och intellektuell hederlighet. Men ansvar är inte detsamma som detaljstyrning, och tillit är inte detsamma som frånvaro av utvärdering. Ett forskningssystem kan både ställa höga krav och ge forskare större frihet att själva välja sina frågor.
Me-search erbjuder här en viktig påminnelse. Den säger att forskarens egna erfarenheter inte behöver vara ett problem som ska rensas bort för att forskningen ska bli objektiv. De egna erfarenheterna kan också vara en resurs för att upptäcka blinda fläckar, formulera nya frågor och skapa den uthållighet som krävs för verkligt kunskapsbyggande. Men för att detta ska vara möjligt måste forskare ha tid och möjlighet att tänka, fördjupa sig och följa frågor som ännu inte har en självklar plats i finansiärernas mallar.
Om Sverige ska vara en stark framtida forskningsnation behöver vi därför återupprätta balansen mellan styrning och frihet. Strategiska satsningar kan ha sin plats, men de får inte tränga undan den forskning som växer fram ur forskarnas egna nyfikenhet, erfarenhet och långsiktiga kunskapsbyggande. Vi behöver ett system där fler forskare kan arbeta uthålligt med frågor de själva bedömer som viktiga, även när dessa frågor ännu inte har blivit trendiga, mätbara eller politiskt prioriterade.
Me-search är därför mer än en metod för att hitta forskningsidéer. Det är en påminnelse om att vetenskapens viktigaste frågor ofta börjar i forskarens egen förundran, erfarenhet och envishet. Detta bör ett framtidsinriktat forskningssystem ta vara på – inte styra bort ifrån.
Magnus Henrekson
Caroline Wigren-Kristoferson
Ivo Zander
Referenser
[1] Brundin, E., Henrekson, M., Ljungqvist, A., Naldi, L., Wigren-Kristoferson, C., Wincent, J., & Zander, I. (2025). Shaping and furthering core conversations in entrepreneurship research: Dean A. Shepherd recipient of the 2025 Global Award for Entrepreneurship Research. Small Business Economics, 65(2), 749–756.
[2] Shepherd, D. A., & Patzelt, H. (2023). Me-search for generating ideas for entrepreneurial theorizing. In: Entrepreneurial Theorizing: An Approach to Research (s. 41–56). Cham: Palgrave Macmillan.
[3] Patzelt, H., Zu Knyphausen-Aufseß, D., & Nikol, P. (2008). Top management teams, business models, and performance of biotechnology ventures: An upper echelon perspective. British Journal of Management, 19(1), 205–221.
[4] Wiklund, J. (2016). Re-search = me-search. I David Audretsch & Erik Lehmann (red.), The Routledge Companion to the Makers of Modern Entrepreneurship. London: Routledge.
[5] Henrekson, M., & Sanandaji, T. (2016). Owner–level taxes and business activity. Foundations and Trends in Entrepreneurship, 12(1), 1–94.
[6] Henrekson, M., & Stenkula, M. (red.) (2015). Swedish Taxation: Developments since 1862. New York: Palgrave Macmillan.
[7] Wigren, C. (2003). The Spirit of Gnosjö: The Grand Narrative and Beyond. JIBS Dissertation Series, 017. Jönköping: Jönköping International Business School.
[8] Blomkvist, K., Kappen, P., & Zander, I. (2019). Intraprenörskapskompassen 2019 – Grönt intraprenörskap.
[9] Blomkvist, K., Engzell, J., Kappen, P., & Zander, I. (2025). Exploring innovative work behavior: A gender perspective on corporate competitive culture, role models and intrapreneurs. Journal of Business Research, 189, 115155.
[10] Nobel Prize (2023). Anne L’Huillier – Facts – 2023. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2023/lhuillier/facts
