2016/02, Vem är du?

… Johan Graaf?

”Jag satte Guinnessrekord i världens längsta jazzimprovisation”



Vem är du?
Johan: Jag är forskare och lärare inom redovisning och finans vid Stockholms Universitet och Handelshögskolan i Stockholm. Jag har primärt studerat redovisningens relevans för dess användare och har följt aktieanalytiker och aktiemäklare i deras verksamheter. Ett av de övergripande syftena har därmed varit att bidra till en mer praktiknära förståelse även för aktiemarknaden.
Vad arbetar du med just nu?
Johan:
Jag har precis försvarat min avhandling och ska nu påbörja ett nytt forskningsprojekt med kollegor från universitetet. Vi ska bland annat undersöka möten mellan företagsledningar, analytiker och investerare och se om några av slutsatserna från mina kvalitativa studier kan testas i en större kvantitativ studie. Vad är det man lär sig i dessa interaktioner och hur påverkas de som medverkar?
Berätta något spännande som vi inte vet om dig!
Johan: Jag vet inte om det står sig fortfarande men jag var med och satte Guinnessrekord i världens längsta jazzimprovisation för en massa år sen. Vi spelade några timmar mitt i natten med ett par sovandes kompisar och en Guinnesskontrollant som publik.
Vilken roll borde företagsekonomin ha i samhället?
Johan: Jag tror man tjänar på att hålla sådana frågor så öppna och breda som möjligt så att nya förståelser kan skapas både i och om företagsekonomi. Företagsekonomi är centralt i samhället och har säkert många roller vi inte har hunnit förstå.
Vilken är den viktigaste frågan för svensk företagsekonomi just nu?
Johan: En viktig fråga för mig har varit att ta de kunskaper vi har inom företagsekonomi och organisationsstudier och studera områden som traditionellt sett har dominerats av nationalekonomi. Mitt intresse har varit finansmarknaden som sällan studeras som en företagsekonomisk praktik trots att den är uppbyggd av organisationer och relationer som företagsekonomin har en god förståelse kring.
Varför?
Johan: De flesta i Sverige är antingen direkt eller indirekt investerade i finansmarknader och det är svårt att undvika dess effekter. Samtidigt har genomsnittssvensken ganska låg förståelse för hur marknaden är organiserad och vilka beroendeförhållanden som finns. Finanssektorn har stort inflytande på svensk ekonomi och aktieägarvärde används flitigt som framgångsmått för organisationer. Existerande forskning är förvisso inflytelserik i debatter och regelverk men den forskningen bygger på metoder och teorier som exkluderar många viktiga frågor. Framförallt ersätts ofta finansmarknadens vardag med antaganden som visat sig problematiska i praktiken.

Print Friendly, PDF & Email