Ansvarsprincipen är grundläggande för svensk krisberedskap och civilt försvar, men vad betyder egentligen tydligt ansvar? I denna artikel visar författarna hur två olika synsätt på ansvar – som planering respektive handling – präglat principens utveckling och dess återkommande kritik.
Två dokument har definierat den moderna forskarens yrkesliv: forskningsartikeln och forskningsansökan. Det första avgör anseende, det andra möjliggör forskning. Båda är nu på väg att bli obsoleta som en konsekvens av teknikutveckling. Men det är inte en katastrof, det är en befrielse.
Hur viktig är granngemenskapen för den civila beredskapen? Veronica Strandh undersöker, med stöd i tidigare forskning och en riksrepresentativ studie, hur grannar kan fungera som resurs i beredskapsfasen.
Frivilligt engagemang i Hemvärnet drivs inte bara av plikt eller samhällsansvar. I denna studie visas hur känslan av tillhörighet – starkt kopplad till plats och lokal förankring – är avgörande för varför människor engagerar sig och stannar kvar över tid.
Ansvarsprincipen sattes på prov under covid-19. Studien visar hur oklara mandat, myndighetsfragmentering och svag nationell samordning försvårade krishanteringen – och varför tydligare styrning och koordinering krävs.
Resiliens i äldreomsorgen uppstår inte genom vilande kapacitet eller strikt budgetdisciplin. Genom intervjuer i två kommuner visar studien hur ansvarstagande och relationsbyggande över gränser – mellan ekonomi, social omsorg och sjukvård – skapar aktiva, mångsidiga förmågor som blev avgörande under pandemin.
Studien visar hur tillitsbaserad styrning och ledning bidrar till att bredda controllerrollen i svenska kommuner – från ett traditionellt fokus på redovisning och uppföljning till ett mer strategiskt, verksamhetsnära och samverkande uppdrag. Controllern framträder som en medledare med ökat inflytande, där analys, dialog och professionellt stöd blir centrala för beslut och värdeskapande i organisationen.
Massuppsägningar slår inte bara mot jobb – de slår mot människors föreställningar om framtiden. Den här artikeln visar hur olika sätt att förhålla sig till karriärplanering formar både upplevelsen av omställning och möjligheten till ett hållbart arbetsliv. Alla planerar inte sina liv på samma sätt – och det får konsekvenser för vem som faktiskt fångas upp av omställningssystemen.
Tom S. Karlsson blir ny chefredaktör för Organisation & Samhälle och efterträder därmed Cecilia Cassinger, som efter tre år på posten lämnar uppdraget.
Företagsekonomisk forskning formas av vilka som släpps in, men antagningskraven tas ofta för givna. Denna artikel problematiserar en allt snävare rekrytering till forskarutbildningen och frågar om ämnet riskerar att förlora både förnyelsekraft och samhällsrelevans om inte fler vägar in öppnas.
