När samhället ska stärka sin beredskap uppstår en besvärlig styrningsfråga: hur styr man något som ännu inte har hänt, som inte kan förutses och som kanske bara kan bedömas i efterhand? Artikeln visar hur beredskap utmanar invanda idéer om mål, mätning och kontroll – och varför kriser kräver andra former av organisatorisk handlingsförmåga.
Ansvarsprincipen är grundläggande för svensk krisberedskap och civilt försvar, men vad betyder egentligen tydligt ansvar? I denna artikel visar författarna hur två olika synsätt på ansvar – som planering respektive handling – präglat principens utveckling och dess återkommande kritik.
Hur viktig är granngemenskapen för den civila beredskapen? Veronica Strandh undersöker, med stöd i tidigare forskning och en riksrepresentativ studie, hur grannar kan fungera som resurs i beredskapsfasen.
Frivilligt engagemang i Hemvärnet drivs inte bara av plikt eller samhällsansvar. I denna studie visas hur känslan av tillhörighet – starkt kopplad till plats och lokal förankring – är avgörande för varför människor engagerar sig och stannar kvar över tid.
Ansvarsprincipen sattes på prov under covid-19. Studien visar hur oklara mandat, myndighetsfragmentering och svag nationell samordning försvårade krishanteringen – och varför tydligare styrning och koordinering krävs.
Resiliens i äldreomsorgen uppstår inte genom vilande kapacitet eller strikt budgetdisciplin. Genom intervjuer i två kommuner visar studien hur ansvarstagande och relationsbyggande över gränser – mellan ekonomi, social omsorg och sjukvård – skapar aktiva, mångsidiga förmågor som blev avgörande under pandemin.
