Vad händer när management alltmer blir liktydigt med mätning, standardisering och kontroll? Magnus Hoppe diskuterar hur sådana styrningslogiker påverkar universitet och andra organisationer – och vad som riskerar att gå förlorat när systemen får företräde framför professionellt omdöme.
Kan ett företag vara effektivt om dess verksamhet samtidigt bidrar till att överskrida planetens gränser? Kjell Mårtensson argumenterar för ett nytt sätt att förstå effektivitet i relation till naturens bärkraft.
När samhället ska stärka sin beredskap uppstår en besvärlig styrningsfråga: hur styr man något som ännu inte har hänt, som inte kan förutses och som kanske bara kan bedömas i efterhand? Artikeln visar hur beredskap utmanar invanda idéer om mål, mätning och kontroll – och varför kriser kräver andra former av organisatorisk handlingsförmåga.
Ansvarsprincipen är grundläggande för svensk krisberedskap och civilt försvar, men vad betyder egentligen tydligt ansvar? I denna artikel visar författarna hur två olika synsätt på ansvar – som planering respektive handling – präglat principens utveckling och dess återkommande kritik.
Två dokument har definierat den moderna forskarens yrkesliv: forskningsartikeln och forskningsansökan. Det första avgör anseende, det andra möjliggör forskning. Båda är nu på väg att bli obsoleta som en konsekvens av teknikutveckling. Men det är inte en katastrof, det är en befrielse.
Hur viktig är granngemenskapen för den civila beredskapen? Veronica Strandh undersöker, med stöd i tidigare forskning och en riksrepresentativ studie, hur grannar kan fungera som resurs i beredskapsfasen.
Frivilligt engagemang i Hemvärnet drivs inte bara av plikt eller samhällsansvar. I denna studie visas hur känslan av tillhörighet – starkt kopplad till plats och lokal förankring – är avgörande för varför människor engagerar sig och stannar kvar över tid.
Ansvarsprincipen sattes på prov under covid-19. Studien visar hur oklara mandat, myndighetsfragmentering och svag nationell samordning försvårade krishanteringen – och varför tydligare styrning och koordinering krävs.
Resiliens i äldreomsorgen uppstår inte genom vilande kapacitet eller strikt budgetdisciplin. Genom intervjuer i två kommuner visar studien hur ansvarstagande och relationsbyggande över gränser – mellan ekonomi, social omsorg och sjukvård – skapar aktiva, mångsidiga förmågor som blev avgörande under pandemin.
