2017/02, Bokrecensioner

Marknadsstaten: Om vad den svenska staten gör med marknaderna – och marknaderna med staten. Catrin Andersson, Magnus Erlandsson och Göran Sundström, Liber, 2017.

Relationen mellan det offentliga och marknaden är ett område som de senaste åren debatterats flitigt. Debatten kring New Public Management (NPM) och dess inverkan på offentlig sektor har väl knappats undgått någon. Inte heller diskussionen om vinster i välfärden har passerat obemärkt förbi, utan har varit ett ämne som diskuterats och debatterats av många det senaste året. Kopplat till detta har vi frågor kring privatisering och avreglering av offentliga verksamheter som väckts i kölvattnet av NPM.

Marknadsstaten utgör i detta sammanhang ett intressant bidrag. För även om boken inte i någon större utsträckning diskuterar fenomenet NPM, och inte alls berör diskussionen kring vinster i välfärden, ger den en bra utgångspunkt för att diskutera hur relationen mellan marknad och stat kan se ut – och om man så vill, bör se ut. För det är också bokens främsta bidrag, nämligen att den ger en beskrivning hur relationen har sett ut historiskt och kommit att utvecklats över tid. Den här berättelsen bidrar i sin tur till att öka förståelsen för varför den kontroversiella relationen mellan offentliga aktörer och myndigheter å ena sidan och marknadsaktörer å andra sidan ser ut som den gör idag.

Författarna inleder boken med en kort översikt över kunskapsläget för att sedan diskutera hur staten från sin sida ser på relationen till marknaden och vilken roll myndigheterna har spelat och spelar i denna relation. Det är sedan utifrån staten och myndigheternas perspektiv som författarna gör beskrivningen av hur relationen mellan stat och marknad utvecklats över tid. Beskrivningen av hur relationen har utvecklats gör författarna genom att dela in tiden mellan 1970 fram till 2014 i fem tidsepoker, och som av författarna ges olika karakteristika. Därefter följer en beskrivning och analys över hur statens syn på relationen till marknaden har förändrats över tid och vilken roll myndigheterna haft i detta.

Författarna grundar sin redogörelse dels på tidigare forskning, dels på egna empiriska studier. Det är också framförallt de senare som utgör bokens främsta bidrag. Framförallt deras studie av myndigheternas roll och relation till marknaden. Själva översikten över befintlig kunskap och även beskrivningen av hur relationen utvecklats över tid tillför för den redan insatta forskaren inte mycket. Däremot är det en bra översikt och kunskapssammanställning, som gör att den här delen av boken lämpar sig väl för studenter och praktiker. Bokens andra delar, där författarnas egna empiriska studier presenteras, är däremot mer intressanta även för forskare som är väl bekanta med området. De empiriska studier som författarna gjort baseras på insamlad data kring hur de myndigheter som av författarna anses vara myndigheter med uppgift att påverka marknaden utför sina uppdrag och vilken relation de har till marknaden. Här har författarna valt att även illustrera med några med djuplodande fallstudier, en kring Konsumentverket och en med fokus på telekombranschen och dess utveckling.

Boken saknar en mer djupgående analys och teoretisk diskussion av vad utvecklingen av relationen mellan det offentliga och marknaden faktiskt innebär, och vilka konsekvenser myndigheternas roll har och kan få. Icke desto mindre ger boken ett viktigt bidrag till kunskap inom områden som på senare tid flitigt debatterats och diskuterats. Det är också i detta sammanhang som ”Marknadsstaten” bidrar med kunskap som är viktig för att vi ska kunna förstå varför offentlig sektor ser ut som den gör idag. Det är kanske framförallt viktigt i en tid då vi tycks ha allt för lätt att glömma vår historia.

Av Anna Thomasson

Print Friendly, PDF & Email