Hoppa till innehåll

Företagsekonomisk tidskrift

Företagsekonomisk tidskrift

Inledning färgplatta blå

Organisation och Samhälle är i förändring.

Dela denna artikel

Vi tar steg mot en liten annan inriktning och inramning för att bli mer inkluderande och lättillgänglig. Vi vill vara med och skapa en företagsekonomi som också är relevant för samhället. Denna uppgift närmar vi oss med stort intresse för företagsekonomins samtliga inriktningar och särskilt de som behandlar korsningen mellan ekonomi, samhälle, kultur och politik.

En av de större förändringarna är att artiklar kommer att publiceras löpande digitalt innan de trycks. Vår webbsida kommer därmed att spela en större roll framöver. Nya artiklar skickas in via vårt digitala artikelsystem och för att medverka i tidskriften behöver du registrera ett konto. Varmt välkommen med ditt bidrag.

Temat för vårens nummer är genusperspektiv på företagande och illustreras med ett rött läppstift och en liten blå slips. Två banala vardagsföremål som de flesta av oss känner igen men samtidigt sega stereotyper för kvinnligt respektive manligt. Genus som begrepp och fält är omtvistat och i många länder idag kontroversiellt och förbjudet. Kritiken mot genusstudier har funnits länge men har intensifierats och politiserats under senare år. Genusperspektivet är ofta förknippat med oro eftersom det ifrågasätter normer kring kategorierna manligt och kvinnligt samt maktrelationer som avgör vad som är att betrakta som intressant och viktigt.

Artiklarna i numret utmanar den gängse normen av företagaren som vit medelklass heterosexuell man omgärdad av en stabil kärnfamilj. Istället framträder andra bilder av att vara företagare, driva familjeföretag och vara företagsam än de vi vanligtvis möter på ekonomisidorna och i läromedel. De påminner oss om att förändring tar tid men är oundviklig för näringslivets och företagsekonomins utveckling och fortlevnad.

Sociala företag, frivilligorganisationer och förändrade villkor för insatser på arbetsmarknaden
Här följer ett kort exempel från akademins vardag, som ingång till några mer företagsekonomiskt färgade reflektioner kring Hallonstens resonemang.
Vem tjänar egentligen på att upprätthålla myten om ledarskapets betydelse?
Nya arenor för livsstilsentreprenörer och nya kombinationer av privatliv och arbetsliv
Automatiseringens påverkan på arbetsliv och arbete beror ytterst på våra kunskaper och vad vi vill åstadkomma med teknologin
Är det civilsamhället, staten eller sna­­rare en allians mellan civilsamhälle och stat som ska ses som tillitens källa?