Hoppa till innehåll

Företagsekonomisk tidskrift

Företagsekonomisk tidskrift

Tidskriften Organisation & Samhälle bjuder in till temat Civilsamhället AB

Läs mer och skicka in din text på tema ”Civilsamhället AB”.

Dela denna artikel

Tidskriften Organisation & Samhälle bjuder in till temat Civilsamhället AB

Till det här temanumret av Organisation och samhälle välkomnar vi bidrag som utvecklar förståelsen för föreningslivets affärer. Företagande finns inte bara i det privata näringslivet. Det finns också i civilsamhället som inte bara rymmer föreningar och stiftelser utan också företag. Här finns sedan länge, förutom kooperativ som Coop, och ömsesidiga bolag som Folksam, även aktiebolag. Idrottsföreningar, stadsmissioner och kyrkor hör till dem som utvecklar sitt företagande, liksom nykterhets- och miljörörelsen, bara för att nämna några exempel.  Civilsamhällets affärer spänner över många olika verksamheter och numera finner vi utförare av såväl vård, skola som omsorg i föreningslivets regi, också i Sverige. Bakom denna utveckling märks bland annat komplexa samhällsutmaningar, en utmanad finansiering och utländska influenser. I takt med att samhällskontraktet omförhandlas flyttar föreningslivet fram sina positioner. I tillägg till politisk röst och samhällsgemenskap blir civilsamhällets servicebidrag allt viktigare. Denna utveckling aktualiserar en rad angelägna frågor. Exempel på frågor som kan belysas inom ramen för detta temanummer, men som inte ska ses som uteslutande, är:

– Vad utmärker ägarstyrningen i civilsamhällets företag? Utmärker sig civilsamhället som bolagsägare? Hur skiljer sig olika aktörer inom civilsamhället åt som ägare? Hur utformas ägardirektiv och ägardialog och vad kännetecknar styrelsetillsättning och styrelsearbete?

– Vad betyder det att göra ett gott resultat? En vanlig uppfattning är att föreningarna är ”goda” ägare som – mer än andra – värnar t ex sociala och miljömässiga värden i styrningen. Är det fler och andra värden som värnas och uppnås av civilsamhällets bolag, eller är det en seglivad myt?

– Vad kännetecknar ”hybridledarskapet”? Hur är det att vara chef och ledare i ett företag som ägs av en ideell organisation? Är det något särskilt eller ”business as usual”? Hur hanteras eventuella logikkrockar och den institutionella förvirring som kan följa? Hur kan oavlönat respektive avlönat arbete samexistera inom koncern?

– Är företagande strategiskt smart eller uppdragsglidning? Vad händer på sikt med de affärsidkande föreningarnas uppdrag? När är det ett strategiskt smart drag att starta företag? När kan vi skönja en ”uppdragsglidning” mot företagisering och marknadisering och vad får det i så fall för konsekvenser?

– Hur påverkas synen på föreningslivet av bolagisering? Vilka legitimitetsrisker finns med företagande i civilsamhället? Hur anpassas marknadsföringen och är det legitimt att tala om varumärkesbyggande?

– Vad kan vi lära av historien och av andra länder när det gäller civilsamhällets företagande? Hur ska vi tänka om utvecklingen? Har inte civilsamhället alltid bedrivit affärer, i synnerhet utomlands men också i vårt land?

För att göra temat rättvisa välkomnar vi att även skribenter från andra ämnesområden än företagsekonomi deltar i diskussionen om civilsamhällets affärer.

Tidslinje
– Utkast på artikelförslag senast 2 februari 2024.

– Fullt genomarbetat manus senast 20 maj 2024.

– Planerad publicering hösten/vintern 2024.

Temaredaktör
Susanna Alexius, docent på Score vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm, susanna.alexius@score.su.se.


Klicka här för att skicka in ditt bidrag.

Anna Gustafsson & Lisa Röstlund. Mondial, 2019.
Debattartikel av Fanny Forsberg Lundell. "Kvantitativa studier behövs för att påverka".
James Suzman. Natur & Kultur, 2021.
Vardagsspråket i årsredovisningar behövs för att ge siffrorna mening och för att förklara och bortförklara misslyckanden
Här följer ett kort exempel från akademins vardag, som ingång till några mer företagsekonomiskt färgade reflektioner kring Hallonstens resonemang.