Kommande teman i Organisation & Samhälle

Vi bjuder in till att skriva inom temat 

Från rationalisering till hyper-rationalisering

En paradoxal trend i ”mätbarhetens tidsålder”, som filosofen Jonna Bornemark kallat vår egen tid, är att organisationer inte mäter och undersöker vad de verkligen vill veta utan vad som uppfattas vara lätt att mäta och jämföra. Om exempelvis en statlig myndighet vill bedöma produkters kvalitet och säkerhet undersöks inte produkternas kvalitet och säkerhet utan om tillverkaren har utarbetat ett kvalitets- och säkerhetssystem – avcheckningsbara organisatoriska rutiner som anses borga för kvalitet och säkerhet – som någon mellanhand (certifierare) sägs ha kontrollerat. Om en universitetsinstitution ska bedöma en forskares förmåga räknas antalet publikationer i fina tidskrifter, som någon mellanhand (reviewer) sägs ha kontrollerat, i stället för att djupläsa texterna. Det finns numera rankningar av nästan alla organisationer utifrån en mängd olika aspekter, och de bygger ofta på förenklade mått eller på sammanställning av en mängd vitt skilda dimensioner i en enda siffra. Tillverkningsindustrins varuproduktion och universitetens kunskapsproduktion är sedan tidigare utsatta för rationaliseringssträvanden.

Exemplen ovan handlar emellertid om en intensifierad trend: om hyper-rationalisering. Vi har att göra med hyper-rationalisering när ett redan rationaliserat område utsätts för sådana organiserade effektiviserings- och övervakningsförsök som rör sig allt längre bort från den faktiska verksamhet som ska rationaliseras. Sättet att hämta in kunskap blir distanserat på två sätt: genom indirekt mätning (bruket av proxys ökar) och genom att en mellanhand mäter (tredjepartscertifierare, rankninginstitut, reviewers av tidskriftsartiklar). Till detta specialnummer av Organisation & Samhälle efterlyser vi fler exempel på den här utvecklingen, liksom analyser av dess orsaker och konsekvenser. Exempel på ämnen kan vara:

  • Inom vilka samhällssektorer – i offentlig sektor, civilsamhället och på marknaden – har rationaliseringsprocesser lett till hyper-rationalisering? Inom vilka områden? Kan exempelvis nya trender spåras inom ekonomistyrning, revision och rankning?
  • Vilka aktörer och krafter har varit drivande? Vilken roll har exempelvis företagsekonomer och andra professioner haft? Är digitalisering och globalisering centralt i sammanhanget?
  • Vilka individuella och samhälleliga konsekvenser får hyper-rationaliseringsprocesser? Vilken typ av kunskapsproduktion premieras, vad för kunskaper misskrediteras? Avprofessionaliseras vissa grupper (gamla professioner, entreprenörer etcetera) medan andra professionaliseras (kanske ekonomkåren)?
  • Kan motstånd mot hyper-rationalisering identifieras? I så fall, vem protesterar, inom vilka sektorer och på vilka sätt? Kan exempelvis krav på tillitsbaserad styrning ses som en motreaktion?
 

Vad vill du skriva om? Bolla din idé med någon av redaktörerna. Hör gärna av dig före 1 april 2022. Färdigt manus skall vara klart ca 15 maj. Artiklar i Organisation & Samhälle omfattar maximalt 12 000 tecken inklusive blanksteg (ca 1700 ord).

Gästredaktörer för temat Från rationalisering till hyper-rationalisering är: 

Ingrid Gustafsson Nordin (ingrid.gustafsson@score.su.se)
Martin Gustavsson (martin.gustavsson@score.su.se)
Kristina Tamm Hallström (kristina.tamm-hallstrom@hhs.se)

Läs gärna våra utförliga instruktioner för texter i Organisation & Samhälle

Vi bjuder in till att skriva inom temat 

Genusperspektiv på företagande

Till detta temanummer av Organisation och samhälle välkomnar vi bidrag som belyser företagande och företagsamhet ur ett genusperspektiv. Vi ser gärna bidrag som engagerar sig i en bredare genusanalys av företag som bedrivs såväl av kvinnor som av män och som ger insikter om hur företagande både kan reproducera och utmana patriarkala normer och därmed vidga vår förståelse av vad ett företag är, vem som kan driva företag och vem som kan vara företagsam.

Kvinnors företagande utövas idag i alla branscher, i staden likväl som på landsbygden, och vi har kunskap om dess betydelse för samhället. Likaså har vi kunnat följa hur kvinnors företagande under 25 års tid varit föremål för stöd genom olika policyinsatser. Dessa tog sin utgångspunkt i kvinnors företagande som ett feministiskt projekt med förmåga att förändra strukturer, ge marginaliserade grupper en röst och mobilisera en solidarisk kvinnorörelse. Samtidigt verkar organiseringen av välfärdsstaten reproducera en underordning av kvinnors företagsamhet. I media förskönas kvinnors företagande, vilket ger en skev bild av vad företagsamhet kan innebära i konkret praktik. Sammantaget verkar dessa rörelser urholka kvinnors företagande som en potentiell solidarisk kvinnorörelse. Kvinnors företagande kan därmed betraktas som ett tveeggat svärd som skulle kunna förändra genusordningen på ett strukturellt plan, men som hittills verkar skilja individ från struktur och fortplanta den ordning vi så väl känner till.

Några exempel på frågor att belysa är som följer, men även andra bidrag inom temat välkomnas.

  • Politiken för män och kvinnors företagande – för vem och varför?
  • Företagande som något annat – något som överskrider gränser (queera perspektiv välkomnas)
  • Familjen eller företagandet? Behöver man välja?
  • Företagandet och välfärdssystemet – hur hänger de ihop?

Skicka ditt artikelförslag till gästredaktör Karin Berglund eller redaktion@org-sam.se. Vi behöver ett utkast eller sammanfattning på artikel senast den 15 maj 2022. Ett genomarbetat manus skall vara klart den 15 september 2022.
Artiklar i Organisation & Samhälle omfattar maximalt 12 000 tecken inklusive blanksteg (ca 1700 ord).

Gästredaktörer för temat Genuspersperspektiv på företagande är:

Karin Berglund, professor, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet (karin.berglund@sbs.su.se)
Helene Ahl, professor i företagsekonomi, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. (helene.ahl@ju.se)
Katarina Pettersson, docent, Sveriges lantbruksuniversitet. (katarina.pettersson@slu.se)
Malin Tillmar, professor i entreprenörskap, Linnéuniversitetet. (malin.tillmar@lnu.se)

Läs gärna våra utförliga instruktioner för texter i Organisation & Samhälle