2019/01

Digitala plattformar förändrar synen på konkurrens | av Jan Lindvall

Komplexa processer ligger bakom konkurrensens funktionssätt i den digitala ekonomin

Ända sedan Adam Smith formulerade idéen om marknaders existens och funktion har begreppet konkurrens debatterats livligt. Även om uppfattningarna om konkurrensens för- och nackdelar har varierat över tid, framträder en tydlig skiljelinje. På ena sidan sätts tilltro till den abstrakta marknadens överlägsna effektivitet i att, via fri konkurrens, skapa incitament till utveckling och resursfördelning. På den andra betonas behovet av någon form av överordnad, marknadsreglerande kraft för att möta konkurrensens inneboende negativa sidor. 

Konkurrensens tvetydighet illustreras av en ofta refererad text från Adam Smiths The wealth of nations. Där sägs att två affärsidkare inte kan träffas utan att de omedelbart börja smida planer för hur konkurrensen ska kunna begränsas och egna vinster skapas. Allt på det allmännas bekostnad. I påföljande textrader visar Smith, denna förespråkare för fria marknader, insikt om att regleringar i någon form ändå kan vara nödvändiga för samhällets bästa. 

Frågor kring konkurrensens villkor och konsekvenser är i dag mycket aktuella genom de digitala plattformsföretagens snabba tillväxt och monopolliknande marknadsställning. Före­tag som Facebook, Amazon och Google har förändrat affärs­logiken, skapat nya globala marknader, konkurrerat ut traditionella verksamheter och utifrån det vunnit marknadspositioner med stor ekonomisk makt och socialt inflytande – positioner som även inneburit extremt stora privat­ekono­miska fördelar för företagens grundare och ägare. 

Med en sådan uppseendeväckande dominans är det inte förvånande att röster höjs för att på något sätt reglera dessa företagsjättar. Utifrån traditionellt ekonomiskt tänkande är storleken och den ekonomiska framgången för dessa företag tecknet på en ofördelaktig marknadsstruktur, präglad av bristande konkurrens. Något som ytterst är negativt för samhällsekonomin. EU granskar nu därför de dominerande globala plattformsföretagen närmare och hårdare. Dessa gransk­ning­ar sträcker sig från allmänt kända företag som Microsoft och Google till mer anonyma men ändå globalt dominerande företag som biljettbokningsplattformarna Amadeus och ­Sabre.

Då frågor kring fri konkurrens och det eventuella behovet av politiskt formulerad reglering återkommande har diskuterats och praktiserats i skarpa åtgärder, är det för förståelsen av dagens situation viktigt att visa på några bakomliggande akademiska idélinjer och tidigare praktiska avregleringsförsök. Ett genomgående inslag i dessa diskussioner är att före­koms­ten av äganderätt till patent (exempelvis för algoritmer), licenser och standarder starkt påverkar konkurrenssituationen. Ett patent begränsar konkurrensen genom att skapa ett tidsmässigt monopol – licenser kan öppna marknaden för ökad konkurrens – medan förekomsten av en standard både kan öppna och begränsa konkurrensen. Så har förekomsten av standarder, och särskilt då öppna sådana, varit av stor betydelse för de digitala plattformsföretagens marknadsdominans via distributionskanalen internet. 

Idémässigt har marknadsförhållandena i USA länge varit vägledande för synen på konkurrens och den utbredda föreställningen om kartellers och monopols negativa inverkan på samhällsekonomin. Under 1930-talet utvecklades vid Harvard en mycket betydelsefull teoribildning kring marknaders utformning, funktionssätt och effektivitet. Med det formulerades en begreppsapparat för konkurrensanalys som än i dag är viktig. I en sådan analys behöver en väldefinierad produkt identifieras. Utifrån det avgörs sedan vad som är den relevanta marknaden, med dess olika aktörer. Fokus för analysen är konkurrensförhållandet mellan producenterna på denna marknad. Hur många finns det? Vem dominerar marknaden? 

Denna begreppsapparat präglar mycket av den samhällsekonomiska-juridiska synen på konkurrensens villkor. Men i dagens digitala, nätverksbaserade och tjänsteorienterade värld uppstår definitions- och mätproblem. De tydliga gränser för produkter, marknader och nationer som teoribild­ningen utgår från är i dag mindre skarpa. Att dagens digitala storföretag dessutom är tjänsteproducerande och nät­verks­baserade medför komplikationer (låga marginalkostnader och förekomsten av nätverkseffekter) för en begreppsapparat som utgår från producenter av fysiska produkter agerande i en konkurrensmiljö där det enkelt görs en tydlig åtskillnad mellan företag (hierarki) och marknad. Synsättet ses därför som delvist föråldrat för att tillämpas på de digitala storföretagens konkurrenssituation.

Senare, och med nyliberalismens allmänna framgång som samhällsekonomisk idégrund, har synen på konkurrens starkt influerats av den framgångsrika ekonomiska Chicagoskolan, en akademisk skolbildning där antaganden om effektiva, rationella marknader och självkorrigering genom marknadens mekanismer är av central betydelse. Här ses priset ge signaler om marknadens funktion, dess imperfektioner och rena marknadsmisslyckanden. Politikens inflytande över konkurrensen ska här begränsas. Politiken ska inte tillåtas rubba marknadens ”naturliga” mekanismer, utan varje anpassning till nya jämviktsförhållanden ska ske på marknadens egna villkor. Konkurrenslagstiftningen i den här traditionen ser därför mildare på förekomsten av stora marknadsdominerande företag, men är hårdare mot karteller och prisöverenskommelser. Uppmärksamheten skiftar också. Intresset riktas mot vilka konsekvenser existerande konkurrensförhållanden ger hos kunderna. Vilka priser och vilken kvalitet erbjuder före­tagen sina kunder? Även detta synsätt möter i dag problem, då många plattformsföretag erbjuder gratis tjänster till sina kunder. Kunderna ”betalar” i stället genom att överlåta sina privata data till företaget. 

En tredje uppfattning tar fasta på existerande oligopolförhållanden och deras konsekvenser för samhällets behov av innovationer och dynamisk utveckling. Utgångspunkten är att få marknader präglas av det klassiska idealet, där många små företag fritt konkurrerar utifrån pris och kvalitet. Mer realistiskt är att marknaden domineras av ett fåtal stora företag – att oligopol råder. Här framträder en mer positiv och evolutionär syn på marknadskoncentration och förekomsten av stora företag. Främst ses det ge fördelar i form av en positiv teknisk utveckling. Hård konkurrens, av alla parter enkelt identifierbar, mellan resursstarka företag skapar inom oligopolets ramar drivkrafter till ständig förnyelse och innovation. Utveckling till fördel för alla. 

Under decennierna har slutsatser från dessa akademiska idéer omsatts i praktiken, främst i form av försök till av- och omregleringar av befintliga marknader. Här är IBM särskilt intressant att följa. Företaget har sedan grundandet 1911 varit en dominerande aktör inom många av de marknadsområden som än i dag bildar ryggraden för dagens digitala konkurrenssituation, en ställning som har utmanats av både myndig­heter och den fria konkurrensen. 

Ett klassiskt exempel på IBM:s agerande är att företaget 1969, inför hotet om lagstiftning, valde att bryta upp sitt produkterbjudande. Fram till dess hade IBM sålt hård- och mjukvara i integrerade ”paket”, något som skapade etableringshinder för nya aktörer. Separationen tog dock lång tid att gen-
omföra. Denna fördröjning innebar ekonomiska fördelar för företaget. Slutligen ses ändå separationen som startpunkten för en fristående mjukvaruindustri. 

IBM behöll dock operativsystemet (OS), som inbäddad ”gratis” produkt. Många köpare blev med det uppbundna till IBM, ett förhållande som skapade en teknisk ”inlåsnings­effekt”. Detta begrepp har senare varit av betydelse för flera domslut kring konkurrens inom it-världen, exempelvis i den långa monopolutredningen och rättegången mot Microsoft (1991–2001).

I början av 1969 inleddes också en lång juridisk process kring IBM:s starka marknadsställning. Detta eftersom IBM:s System/360, med operativsystemet OS, nu hade utvecklats till en de facto-standard på marknaden. Efter tolv års utredande framkom att det saknades förutsättningar för att driva ärendet vidare. Den tekniska utvecklingen ansågs nu vara så dynamisk att IBM:s dominerande ställning inte längre ansågs säker. Persondatorn hade börjat vinna mark, och med det förändrades konkurrenssituationen betydligt. Microsoft gjorde entré. 

Senare blev Microsoft själv föremål för en likartad konkurrensutredning. Operativsystemet Windows hade utvecklats till en nödvändig komponent i pc-leverantörernas produkter. Även den dominansen kom med tiden att uppfattas som temporär genom den snabba teknikutvecklingen. Nu i form av internet, utvecklingen av Linux och den mycket betydelsefulla rörelsen i riktning mot öppen källkod.

Argumentet om en snabb teknisk utveckling som skäl för att avstå tvingade konkurrensbegränsningar är även i dag ett argument för marknadens självreglering. Det var exempelvis ett av EU-kommissionens huvudargument för att tillåta Mic-ro­softs förvärv av Skype.

En annan betydelsefull konkurrensfråga relaterat till Mic­ro­soft – liknande IBM:s tidigare paketeringserbjudande – är det så kallade Browser war. Utifrån en stark marknadsställning bröt sig Microsoft in på marknaden för sökmotorer genom att erbjuda en gratis applikation (Internet Explorer) till kunderna. Inledningsvis hade företaget förinstallerat applikationen som enda standard i sitt marknadsdominerande digitala kontorspaket. På så sätt slog man hårt mot den marknadsledande betaltjänsten Netscape. Integrerat och gratis mot en prissatt tillvalstjänst. Även om Microsoft genom lagstiftning tvingades till en uppluckring av sitt paketerbjudande var det teknikutvecklingen, främst Google, som snart och snabbt förändrade konkurrensförhållandena på marknaden för sökmotorer. 

Ett senare men liknande exempel på ett sådant förfarande är Google och de krav som de ställde på Android-tillverkare att förhandsinstallera sökmotorn Chrome för att få licens till Google Play Store. Denna utformning avstyrdes i somras och bötfälldes högt av EU sommaren 2018. 

En lärdom från dessa klassiska exempel på konkurrensbefrämjande åtgärder är att det tar lång tid att driva ett ärende gentemot dominerande teknikjättar. En annan är att följderna inte alltid blir de förväntade. I några fall agerar företaget självmant inför hotet om en reglerande lag. Även om rätts­läget och utfallet verkar klart förefaller företagen göra mycket för att förhala att överenskommen reglering får genomslag på marknaden. I dag sker denna påverkan ofta genom lobbyism. Förekomsten av tankesmedjor som producerar stödjande ”forskning” och påverkande rapporter är i dag också omfattande. 

Slutligen, i dag är det främst EU som sätter press på de globala plattformsföretagen. En av de viktigaste reglerande åtgärder som nyligen har genomförts därifrån är införandet av dataskyddsförordningen (GDPR, General Data Protection Regulation). Denna lag ger oss rätten till våra data och rätten till att ”bli glömd” av de digitala aktörerna – en rätt vi inte bör glömma att använda oss av som motkraft till företagens dominerande marknadsställning.

Jan Lindvall
Docent på Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.


Litteratur

Atkinson, Robert D. & Michael Lind (2018), Big is beautiful: Debunking the myth of small business. Cambridge, MA: MIT Press.
Campbell-Kelly, Martin & Daniel D. Garcia-Swartz (2015), From mainframes to smartphones: A history of the international computer industry. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Wu, Tim (2018), The curse of bigness: Antitrust in the new gilded age. New York: Columbia Global Reports.

Print Friendly, PDF & Email