2015/02

Redovisning – teknik eller medel att förstå samhället | av Per Forsberg

Utbildningen döljer redovisningens centrala roll i samhället.

Redovisning i form av bokföring och bokslut i företag och förvaltningar uppfattas av många som tråkigt och ovidkommande och ses ofta som exempel på onödigt pappersarbete. Men redovisning är både intressant och viktigt; hur redovisning utformas påverkar centrala funktioner i samhället.

En av redovisningens viktigaste funktioner är att hålla ordning på skulder och fordringar, men redovisning involverar även makt och påverkar vad som tilldelas värde och hur saker mäts. Varken organisationers gränser eller skulder och dess effekter på sociala relationer är möjliga att tala om utan redovisning. Redovisning är inte något som bara angår en minoritet med mörka kostymer i avlägsna kontorsrum.

En förklaring till ointresset för redovisning är den undermåliga utbildningen inom ämnet. Som dagens undervisning i redovisning ser ut på högskolor och universitet skiljer den sig från de flesta andra ämnen. Inslag av forskning, reflektion och kritiskt tänkande är i princip obefintligt. För studenterna presenteras redovisning som ett snävt tekniskt system där det handlar om att flytta runt siffror i fyra olika kategorier. Begrepp definieras på ett liknande sätt som i uppslagsböcker eller utifrån det snäva systemet i sig självt, till exempel ”en tillgång är motsatsen till skuld”. I de värsta fallen presenteras ämnets teoretiska rötter som en uppenbarelse som munken Luca Pacioli hade i slutet av 1400-talet om att den mångfacetterade, ständigt föränderliga verkligheten med sina komplexa relationer kan ersättas av ett geometriskt och logiskt redovisningssystem. Pacioli sägs ha skrivet den första läroboken i redovisning och författarna till de efterföljande läroböckerna söker legitimitet genom att visa på samband med Paciolis lärobok. Detta upplägg är inte förenligt med kunskapsmål som rör kritiskt tänkande och inte heller med forskning och teorier om redovisningens funktion i organisationer och samhälle. Men framförallt bidrar det till att framställa redovisning som något irrelevant och tråkigt.

Redovisning är inte något som är isolerat från sitt sociala-, ekonomiska- och politiska sammanhang. Den har stor betydelse för individer, organisationer och samhället i stort.

Att redovisning har effekter märks inte minst i vår samtids ekonomisering och den betydelse som finansiella marknader spelar. Det finansiella språket och kalkylerna genomtränger en allt större del av det privata och offentliga livet. Dagens internationella redovisningsstandarder (IFRS) spelar en central roll i det neoliberala projektet där strävan är att omvandla allt till ett finansiellt värde och göra kapitalet rörligt. Standarderna syftar till att värdera tillgångar utifrån ”marknadsmässiga värden”. Det anses göra kapitalet mer flytande mellan organisationer och länder, därför att det gör det möjligt för investerare runt om i världen att snabbt avgöra var de kan investera med högst återbäring.

Men det neoliberala tankesättet präglar inte bara professionella investerare. Såväl individer som organisationers beslutsfattare använder sig av finansmarknadens formler för att få maximal ersättning för det de lånar ut. Redovisning påverkar vårt sätt att tänka och hur vi uppfattar oss själva. En av de intressantaste effekterna av standarderna enligt IFRS är att de ökat investerarnas makt och ökar möjligheter att styra och kontrollera från distans. En allt större del av företag och förvaltningar finansieras genom finansmarknaden och den som skuldsätter sig får vara beredd att rätta sig efter sina finansiärer. IFRS-standarderna är ett exempel på hur redovisning påverkar sociala relationer.

Men det finns flera olika varianter av redovisningssystem och de har olika effekter. Ta exemplet med redovisning av skulder. Förr fanns nätverk bestående av ömsesidiga krediter som låg till grund för byar och andra samarbeten, där redovisning användes för att fördela resurser och överskott på ett egalitärt sätt. En tjänst eller vara skulle alltid ersättas med ett motsvarande värde och rättigheter skulle balanseras mot skyldigheter. Även den redovisningen påverkade tänkesätt och sociala relationer. Det är just de otaliga varianterna i hur redovisning utformats vid olika tider och olika organisationer som gör redovisning så intressant.

Att skuld har betydande funktioner i vårt samhälle och att dagens redovisning är en variant bland flera möjliga varianter framkommer i böcker som Margaret Atwoods Payback: Debt and the Shadow Side of Wealth och David Graebers Skuld. De första 5000 åren. Sådan litteratur borde vara obligatoriska inslag i solida ekonomutbildningar. Inte bara för att skuld är avgörande för att förstå vad redovisningen handlar om utan även för att det gör redovisning roligt och gör det möjligt att synliggöra och diskutera redovisningens funktioner.

Både Atwood och Graeber uppmärksammar sina läsare på att skuld hänger samman med balans – den urgamla principen att det finns något som heter balans är det som ligger till grund för att vi kan prata om skuld (det är alltså inte i bokföringslagen som skuld först definierats, men det är en aspekt av samma balans och skuld som funnits åtminstone de senaste 5000 åren). Genom historien har balans ofta porträtterats som en våg med två skålar. I Egypten placerade ordningens Maat en strutsfjäder i den ena skålen och den dödes hjärta i det andra; i Grekland bar Astrea runt på en våg som nu finns att se som stjärntecken. I kristendomen är det ofta ärkeängeln Mikael som avbildas med en våg. Men allra vanligast är kanske vågen som Justitia mäter rättvisan med. I vår samtid är det framförallt i ekonomernas balansräkningar som skulder definieras och vägs.

I historien finns flera exempel på hur olika typer av skulder har sin utgångspunkt i balans: blodskuld uppkommer när någon räddar livet på dig; en livsskuld går ut på att ett liv ska betalas med ett liv; karmaskuld som utgår från att våra synder blir skulder; mjölkskuld som handlar om att inga pengar räcker för att betala igen modersmjölken; sociala skulder har vi till staten som skapat oss och gett oss utbildning; moraliska skulder uppkommer vid ömsesidig hjälp som leder till ömsesidig skuld. Ömsesidiga skulder kan göra banden mellan människor starkare men andra typer av skulder kan ha andra effekter.

Skulder påverkar kontroll, styrning, makt, moral, demokrati och flera andra relationer mellan individ, organisationer, samhälle och natur.

Skuld kan legitimera kontroll och styrning på distans. Gäldenären anses ha behov av att både kontrollera och försöka påverka den skuldsattes beteende. Det förekommer även att skuldsättning används för att ge de styrande mer makt. Kontrakt upprättas i en organisation och den anställde har plötsligt en skuld – hon är skyldig att arbeta ett visst antal timmar. Att få människor att känna skuld är tyvärr ett alltför vanligt sätt att styra verksamheter.

För att en skuld ska kunna existera krävs att vi kan minnas. Som hjälp för minnet har ibland berättelser använts men vanligare är inskriptioner, i form av inristningar i sten, trä och papper eller digitalt som i dagens redovisning. Ofta är inskriptionerna kopplade till något slags kontrollsystem som gör att inskriptionerna inte kan ändras. Det är genom inskriptioner som skulder blir något påtagligt och kan konkurrera med andra inskriptioner och listor. Behovet att minnas och kontrollera ligger till grund för dagens omfattande redovisningssystem i nutida stora organisationer.

Skulder säger en hel del om vem som har makt i organisationer. Vilka är finansiärerna och vad ställer de för krav? Vad får de för ersättning för att de lånat ut pengar? Banker får ränta, ägare får ränta eller ersättning i form av utdelning. Vad betyder det att ett företag står i skuld? Bland annat att företagsledningen legitimerar sin, från samhället, kritiserade hållning: ’vi har ju skulder mot aktieägarna som kräver högre avkastning…’. En synnerligen intressant fråga är om organisationers överskott kan ses som en skuld som ska betalas tillbaka till någon. Några kräver ju att friskolor ska föra överskottet tillbaka till verksamheten. Den som har något att inkräva brukar oftast vara den som har mest att säga till om.

Ur ett demokratiskt perspektiv är betydelsen av redovisning och skuldrelationer vid överläggningar särskilt intressant. I en by där alla har skulder till alla sker demokratiska överläggningar. Där medlemmar betalar avgifter till en organisation ställs krav på ledningen eftersom organisationen har en skuld till sina medlemmar.

Ur ett moraliskt perspektiv har skulder en positiv effekt genom att de kan fungera som ett kitt mellan människor. Men det finns även negativa effekter. Skulder kan legitimera våld. Att betala sina skulder verkar vara den starkaste moraliska skyldighet som finns och den står ofta över andra moraliska skyldigheter. Det händer dessutom att den som står i skuld inte drar sig för att använda moraliskt tveksamma metoder för att skaffa sig pengar för att bli kvitt sina skulder.

Men även om moralen kräver återbetalning av skulder krävs gäldenärerna inte alltid på hela sin skuld. I Sverige och andra länder har många upprörts av att finanskriser inneburit att de stora bankerna inte behövt betala tillbaka sina skulder samtidigt som många privatpersoner och företag satts i konkurs. Detta aktualiserar frågan vem som behöver betala tillbaka sina skulder och vem som inte behöver det, och framförallt vem som bestämmer hur en skuld ska värderas. Aktiebolag är särskilt intressant ur denna aspekt därför att dess kontrakt bygger på att ägarna inte kan bli skuldsatta utan att det är deras företag som har en skuld till ägarna.

Moderna företag redovisar inte bara sina affärer i sin finansiella redovisning utan de har också en redovisning av effekter på miljön och en så kallad social redovisning. Det är intressant att jämföra dessa olika redovisningar. Värderas skulder olika i olika redovisningar? Och, vilka av de här skulderna kan betalas tillbaka och inte? Några typer av skulder som aktualiserats i samhällsdebatten är vår skuld till naturen, till dem som arbetar utan rimlig lön, till dem som berövats sin barndom för att de stängts in i smutsiga fabriker, till de kulturer som förstörts när gruvbolag tvångsförflyttat byar eller när staten drivit bort folk från landet och placerat dem i städer för att bättre kunna kontrollera dem. Lån i pengar kan betalas tillbaka i pengar, men att återgälda en skuld för utrotning av växter eller djur, en kultur som förstörts eller en förlorad barndom, det är svårare. Hur skulder värderas och vilka värdemätare som används har effekter på hur skulder kan återbetalas och vem det är som kan betala sina skulder.

Redovisning är självklart tråkigt om man tror att redovisning endast handlar om att reducera världen till endast en variabel (vinst) och om redovisningens logik och geometri ses som ett självändamål. Det finns olika typer av redovisning och de olika typerna har alla sina begränsningar och möjligheter, men det finns ingen redovisning som är isolerad från sitt sammanhang. Det är redovisningens mångfacetterade effekter i organisationer och samhälle som gör redovisning spännande. Kunskaper om dessa effekter är viktiga inte bara för ekonomstudenter utan för alla som vill förstå hur samhället fungerar.

Per Forsberg
Docent och anställd som universitetslektor i företagsekonomi vid Örebro universitet.

Print Friendly, PDF & Email