I samband med 10-årsjubileet fick Organisation och samhälle en pratstund med Nils Brunsson, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet, som tillsammans med Ola Håkansson grundat Organisation och Samhälle.

O&S: Vad är Organisation och samhälle för slags tidskrift?

Nils: Det är en populärvetenskaplig tidskrift där företagsekonomisk forskning presenteras i en lättillgänglig form.

O&S: Du var med och grundade tidskriften 2014. Varför tyckte ni att det behövdes en populärvetenskaplig tidskrift om företagsekonomisk forskning?

Nils: Vi hade nyligen grundat en nationell ämnesförening för företagsekonomi och jag var ordförande där ett tag. Vi tyckte att företagsekonomiska kunskaper behövde spridas till fler än bara studenter och likasinnade Det finns så mycket intressanta företagsekonomiska forskningsresultat som inte når utanför den inre kretsen.

O&S: Många företagsekonomer deltar idag i samhällsdebatten.

Nils: Ja, men det var inte så på den tiden. Mitt bestämda intryck då var att det fanns alldeles för få företagsekonomer i den offentliga debatten, medan andra discipliner, som statsvetare och nationalekonomer, var väl representerade. Det var något vi ville ändra på. Jag håller med om att företagsekonomer är mer synliga i samhällsdebatten idag, inte bara genom artiklar i tidskriften, utan också i andra medier som dagstidningar. Kanske tidskriften har inspirerat några att börja delta i debatten?

O&S: Varför kallade ni tidskriften Organisation och samhälle?

Nils: Företagsekonomi är den enda samhällsvetenskapen i Sverige som helhjärtat intresserar sig för organisationer—företag, förvaltningar, föreningar, och så vidare. Denna forskning är ytterst relevant, eftersom vi lever i ett organisationssamhälle, fullt av organisationer som vi alla är starkt beroende av. Tidskriften handlar om hur organisationer fungerar, vilken roll de spelar i samhället och om hur de påverkas av utvecklingen i samhället i stort.

O&S: Har du också skrivit artiklar?

Nils: Det har jag gjort. Min senaste artikel handlar om idén om den juridiska personen, att det inte bara finns fysiska personer som du och jag utan också juridiska personer som till exempel stater och aktiebolag. Idén om juridiska personer är en av de största sociala uppfinningarna någonsin och har en minst tusenårig historia. Det är svårt att överskatta dess betydelse för den västerländska civilisationens utveckling. Och juridiska personer utgör företagsekonomins huvudsakliga studieobjekt.

O&S: Vad är poängen att skriva om det?

Juridiska personer är så vanliga att vi lätt tar för givet att de finns och är utformade på ett visst sätt. Men om vi förstår historien, hur de utvecklats och spridits till olika delar av samhället blir det lättare att diskutera om de bör utformas på nya sätt och var de är lämpliga att använda. Till exempel, i vilka sammanhang är aktiebolag en lämplig form och när är de inte det?

O&S: På senare år har du engagerat dig i debattdelen.

Nils: Ja, den är ju speciell därför att den i huvudsak riktar sig till andra företagsekonomiska forskare och lärare. Men kanske är den också lite intressant för alla hundratusentals som en gång i tiden läst företagsekonomi på universitet och högskolor och som är intresserade av hur utbildningen och forskningen i ämnet diskuteras nuförtiden.

O&S: Din senaste debattartikel är Byt namn på företagsekonomin!

Ja, det är dags för det. Senaste namnbytet skedde 1932 – från ’handelsteknik’. ’Företagsekonomi’ var inget lyckat namn då och är det ännu mindre idag. Vem som bara hör namnet att detta ämne är så brett och viktigt? Att ämnet handlar om alla slags organisationer, inte bara företag, och att det handlar om i stort sett alla aspekter av dessa organisationer som redovisning, finansiering, marknadsföring, ledarskap, styrning och uppföljning, personalfrågor, entreprenörskap, innovation, beslutsfattande, lobbying och mycket mer?

O&S: Varför ska företagsekonomer skriva i Organisation och samhälle?

Nils: Jag tycker att det är vår skyldighet som forskare att tala om för alla som vill lyssna vad vi gör. Akademin har, utöver forskning och utbildning, en tredje uppgift som nuförtiden kallas samverkan: att nå ut till samhället i övrigt.

Tyvärr finns det en risk att den tredje uppgiften inte får tillräcklig uppmärksamhet i akademin, särskilt i dagens akademiska klimat, där forskning som riktar sig till andra forskare prioriteras högt, ofta på bekostnad av undervisning och spridning av forskningsresultat till andra än forskare.  Genom att publicera i tidskrifter som Organisation & Samhälle kan forskare göra sitt arbete tillgängligt för en bredare läsarkrets.

Också för forskarna själva är populärvetenskaplig publicering viktig. Att skriva för en bredare publik än några specialintresserade kollegor ger möjlighet att pröva om ens forskning har verklig relevans eller om den är för smal och saknar samhällsnytta. I dialog med samhället i övrigt kan man finna forskningsuppgifter som är verkligt relevanta. Dessutom måste faktiskt forskare idag hålla sina språkkunskaper vid liv. Om man skriver på engelska hela tiden finns risken att man till slut inte kan beskriva sina forskningsresultat på godtagbar svenska och varför skulle det svenska samhället betala forskare i samhällsvetenskap som saknar kompetens att kommunicera med det svenska samhället?