Ulf Johanson och Matti Skoog har tillsammans lång erfarenhet av forskning om styrning av organisationer, och uppvisar mycket god kunskap om området. Boken tar sitt avstamp i det traditionella begreppet ekonomistyrning och det innehåll ekonomistyrningen i praktiken har fått i många organisationer. Författarna fortsätter sedan med en genomgång av den kritik som framförts mot ekonomistyrningen. Det handlar bland annat om den s.k. relevance lost-diskussionen som inleddes i slutet av 1980-talet, men också om kritiken mot ekonomistyrningens alltför snäva fokus.
Med utgångspunkt i genomgången av kritiken mot ekonomistyrningen diskuteras sedan den utveckling som genom åren har skett inom området, såväl begreppsligt som praktiskt. Det handlar om utveckling av bl.a. personalekonomi, balanserat styrkort, Lean och New Public Management. Man pekar också på att vissa av dessa styrmodeller har bidragit till att vidga den traditionella ekonomistyrningen, medan andra kompletterar den snäva ekonomistyrningen främst med icke-finansiella mål och mått, och åter andra har ambitionen att förändra den övergripande styrideologin.
Författarna presenterar en utveckling från ekonomistyrning, via verksamhetsstyrning till integrerad verksamhetsstyrning. När det gäller de två förstnämnda begreppen lyfts bland annat fram att ekonomistyrning har ett finansiellt fokus medan verksamhetsstyrningen har ett bredare fokus, och att ekonomistyrningen är fokuserad på formell styrning, medan verksamhetsstyrningen även beaktar informell styrning. Begreppet integrerad verksamhetsstyrning anses omfatta såväl interna som externa frågor, och såväl dåtid som nutid och framtid. Integrerad verksamhetsstyrning innebär dessutom att styrningen innehåller ett ”komplext samspel mellan människor och sociala strukturer”. De avslutande kapitlen ägnas åt utveckling av en analysmodell för integrerad verksamhetsstyrning, samt en illustration av hur modellen kan användas för att identifiera både problem och lösningar i styrningen av olika fallorganisationer Modellen innehåller på en övergripande nivå diskussioner kring styrningsideal, stödprocesser, innehåll och utvärdering.
Ulf Johanson och Matti Skoog ger i sin bok en intressant genomgång av såväl den begreppsliga som den praktiska utvecklingen inom styrningsområdet. Den modell man utvecklar anknyter väl till traditionen inom området att försöka hitta övergripande referensramar för styrning, till vilka enskilda styrverktyg sedan kan knytas. Mot bakgrund av att området ständigt utvecklas finns det goda skäl att ständigt vidareutveckla den typen av referensramar. Det vore dock intressant med en tydligare koppling till tidigare referensramar, och även till begreppet strategisk ekonomistyrning, som också det innebär en utvidgning av styrningsbegreppet.
Författarna antyder att samtliga berörda styrningsbegrepp är vaga, och att det inte minst gäller begreppet integrerad verksamhetsstyrning. Det är lätt att instämma i den kommentaren, och det finns goda skäl att fundera över hur man ska avgränsa de olika begreppen när referensramar av den här typen utvecklas. Det är exempelvis uppenbart att ”modeller” som personalekonomi, New Public Management och Corporate Social Responsibility är av väldigt olika karaktär, och kanske kräver någon form av ”sortering”.
Sammantaget ger boken en bra överblick över områdets begreppsmässiga och empiriska utveckling, och de debatter och ifrågasättanden som funnits under de senaste decennierna. Det är en intressant bok som är författad av två forskare med god förståelse för sitt område.
Av Gert Paulsson
