I tider av prat om ”alternativ fakta” och faktaresistens är det angeläget att värna och upplysa om metodikens betydelse för samhällets väl och ve. Särskilt så eftersom antalet utredningar har, som Skärvad och Lundahl skriver i förordet till den fjärde och omarbetade upplagan av Utredningsmetodik, fått allt större betydelse i vårt samhälle.
När hyllmetrarna av rapporter växer fram, må så vara om det är forskningsrapporter eller utredningsarbete, bör man fråga sig vad dessa leder fram till och bidrar med. Bidrar de med ny kunskap och kommer de samhället till nytta? Och kan man lita på resultaten? I den inledande och nyskrivna delen ”Introduktion – kunskapsproduktion i kunskapssamhället” behandlas dessa frågor och bidrar till varför Utredningsmetodik är en utmärkt introduktion till att förstå metodikens betydelse för samhällets kunskapsproduktion.
Författarna beskriver övergången från industrisamhället till kunskapssamhället och ett alltmer digitaliserat samhälle – där vem som helst, när som helst kan söka information. För att förstå att värdera och granska information är det därför särskilt angeläget att förstå grunderna i utredningsmetodik och att kunna skilja mellan att veta och kunna från att tycka och tro. Det är också i skenet av retoriken kring att vi lever i ett kunskapssamhälle – hur vi ska nå dithän – som Utredningsmetodik är så viktig och som gör att den skiljer sig från många andra översiktsböcker i ämnet.
I den nya upplagan har författarna vidgat syftet med boken med ambitionen om att nå en bredare målgrupp. Ambitionen är att visa hur kunskapsproduktion sker inte bara genom forskning utan också allmänt utredande arbete. På ett enkelt sätt, utan att för den delen överförenkla eller förminska, erbjuder Skärvad och Lundahl en genomgång av olika metoder och vetenskapsteoretiska perspektiv. Läsaren bjuds på exempel på vad utredningsarbete innebär i praktiken och vägledning kring de överväganden som bör göras under arbetets gång. Ambitionen är inte att gå på djupet, vilket är lite synd givet den inramning som ges i den inledande delen, utan snarare ge en överblick och förklaring till hur metodik kan och behöver förstås och användas i samhället. En god metodik både bidrar till och förutsätter kunskap och kunnande om
densamma, och författarnas kunskap och kunnande löper också som en röd tråd genom hela boken. Här hade jag som läsare helt enkelt önskat att få ta ännu mer del av Skärvad och Lundahls erfarenheter och fördjupade kunskaper.
Boken fungerar som stöd för studenter i samband med uppsats- och projektarbeten inom akademiska studier. Vidare, och förhoppningsvis, lämpar sig boken också för de som vill lära sig mer om, och bidra till, samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. För att stå bättre rustade behöver vi på allvar förstå och anamma utredningsmetodikens kanon och färdigheter. Och det är en kungstanke värt namnet.
Av Anna Jonsson
