Ända sedan Organisation & Samhälle grundades har redaktionen emellanåt fått frågor om varför tidskriften inte heter ”Företagsekonomisk tidskrift”. Mer eller mindre tålmodigt har vi då påpekat att just detta faktiskt är tidskriftens undertitel. Som Nils Brunsson skrev i det allra första numret av tidskriften, har ambitionen med huvudtiteln Organisation & Samhälle och undertiteln Företagsekonomisk tidskrift varit att betona att företaget endast är en av flera organisationstyper som det företagsekonomiska ämnet behandlar. Tio år senare går det fortfarande lite trögt. Kanske borde ämnet därför byta namn till ”organisationsvetenskap”, föreslår Brunsson i en debattartikel i detta jubileumsnummer.[1]
Under det senaste decenniet har offentliga förvaltningar på statlig, regional och kommunal nivå figurerat flitigt i tidskriften, exempelvis i flera artiklar om NPM, tillitsreformen och skolan (se redaktionens reflektion i detta nummer). Däremot har det skrivits betydligt mindre om civilsamhällets föreningar och stiftelser, vilket föranledde vår inbjudan till detta temanummer om ”Civilsamhället AB”. Med fokus på just företagandet i civilsamhället ville vi särskilt påminna om att företag har olika typer av ägare och hemvister. Det är inte bara enskilda personer och familjer som äger företag; även stater, regioner, kommuner och föreningar som Svenska kyrkan, Scouterna, AIK och RFSU gör det. Även forskare och lärare som identifierar sig mer som företagsforskare än som ”organisationsvetare” har därmed all anledning att framgent intressera sig för företag inom offentlig sektor och civilsamhället.
Att organisera i det institutionella gränslandet mellan det ideella och det kommersiella innebär både möjligheter och utmaningar som förtjänar mer uppmärksamhet. I temanumrets artiklar beskrivs
flera nyckelutmaningar, bland annat gällande styrning och ledning,[2] värderingsstyrning,[3] finansieringsmix[4] och varumärkeskommunikation.[5] Fyrberg Yngfalk och Linderström skriver om civilsamhällets och mångfaldens betydelse för framtidens företagsekonomiska undervisning.[6] De menar att perspektivet inte får vara för snävt om vi ska vara fortsatt relevanta i ett alltmer komplext samhälle och organisationslandskap. Henrik Björck, professor i idéhistoria och författare till en nyutkommen bok om det företagsekonomiska ämnets idéhistoriska utveckling, varnar för en ämnesmässig gränsupplösning och argumenterar att ”en expansiv desintegration har närts av alla nya studieobjekt och perspektiv som tillkommit.”[7] Ett sätt att undvika en sådan gränsupplösning är att lära av erfarna gränsryttare som inte bara rider ut, utan också återvänder hem för dialog och ämnesmässig integration. Detta är ämnet för intervjun med Filip Wijkström och Martin Carlsson Wall, som bägge har erfarenhet av framgångsrika etableringar av civilsamhällespecialiserade center vid Handelshögskolan i Stockholm.
Litteratur
[1] Brunsson, N. (2024). Byt namn på företagsekonomin! Organisation & Samhälle, 1.
[2] Banerjee, A., & Haag. K. (2024). Främja hybridledarskapet i civilsamhället AB. Organisation & Samhälle, 1.
[3] Falk, D. (2024). Om vikten av värderingsväktare i ett förändrat civilsamhälle. Organisation & Samhälle, 1.
[4] Lindberg, M. (2024). Finansiering av civilsamhällets innovationer i snårig terräng. Organisation & Samhälle, 1.
[5] Gianneschi, M., & Oudhuis, M. (2024). Hjärta och hjärna – marknadstänkande och företagsekonomiskt språkbruk i svenska elitfotbollsklubbar. Organisation & Samhälle, 1.
