Budstrider om ägarmakten i svenska företag ska likt strider på Vasaloppsupploppet i Mora helst vinnas av svenskar. Ett av skälen till att svenska företag inte alltid lyckas med detta är att de, likt en Vasaloppsåkare som försöker vinna alla spurtpriser på vägen till Mora, tar ett alldeles för kortsiktigt perspektiv. En försvårande omständighet är att reglerna skiljer sig åt mellan länder, till nackdel för svenskar. Dessutom utnyttjar starka aktörer i det svenska näringslivet (Wallenberg!) de kulturella och legala krockar som uppstår i och med anglosaxifieringen av reglerna kring företagsköp i en svensk aktiemarknadstradition. Förlorare är först och främst minoritetsägarna som kommer i kläm men även anställda i de utlandsflyttande företagen och skattebetalarna i allmänhet. På detta vis kan de huvudsakliga argumenten i Sophie Nachemson-Ekwalls bok Fientliga bud – teorierna, maktspelet, kortsiktigheten sammanfattas.
Fientliga bud är en debattbok baserad på Nachemson-Ekwalls doktorsavhandling framlagd vid Handelshögskolan i Stockholm. Boken är indelad i tre delar: En första del om teorier kring fientliga företagsuppköp, en andra del där de två praktikfallen Skandia och Scania gås igenom och en tredje framåtblickande del där nya och möjliga regler diskuteras. Av dessa delar är den andra den avgjort bästa. Nachemson Ekwalls ekonomijournalistiska bakgrund ges här fullt spelrum vilket resulterar i en underhållande och mestadels övertygande läsning. Mindre övertygande är bokens första del, som förvisso ger en intressant introduktion till teorierna på området. Då dessa teorier presenteras i anslutning till en tesdrivande och debattfokuserad inledning förlorar framställningen dock något i auktoritet. Det blir inte bättre av att teorierna i del två sedan används mer som retoriska slagträn än som analysverktyg. För den som delar Nachemson-Ekwalls upprördhet levererar boken rafflande läsning från sida ett. För andra kräver boken mer tålamod. Tålamod lönar sig dock i detta fall då bokens tredje del är mer nyanserad och resonerande än bokens inledning. Dessutom är det vid det här laget, speciellt efter genomgången av Scania-fallet, svårt att inte hålla med om att något bör göras åt regler och tillsyn kring fientliga bud även för den som i övrigt inte delar den större problembeskrivningen.
Fientliga bud innehåller en del upprepningar – vilket inte enbart är av ondo då det i viss mån tillåter att bokens kapitel kan läsas i valfri ordning. Och apropå ordning är det störande att de sammanfattningar som avslutar varje kapitel ofta innehåller fri analys, tolkning och nya argument snarare än att de just sammanfattar kapitlets innehåll. Nachemson- Ekwalls bok är likväl väl värd att läsa för alla som är intresserade av den svenska marknadenför företagskontroll. Boken är inte bara ett tydligt debattinlägg, den är även en god introduktion till regler och problem på denna marknad. Vasaloppet är öppet för utländska åkare och då ska de också tillåtas vinna om de kommer först till Mora. Men reglerna ska vara lika för alla. Detsamma gäller för de som tävlar om kontrollen av svenska företag. Att genomlysa och debattera regler och förutsättningar för denna marknad är därför en viktig uppgift; en uppgift till vilken Fientliga bud är ett välkommet bidrag.