Skip to content

MEDVERKA!

TEMA

GENUSPERSPEKTIV PÅ FÖRETAGANDE.
Three women sitting at the table photo

Genusperspektiv på företagande – ett sätt att förstå samhället

Det finns numera en stark positiv retorik kring företagande och entreprenörskap. Ofta används begreppen synonymt. Det är olyckligt eftersom det finns goda skäl till att hålla isär dem.

Dela denna artikel

”Genusperspektiv på företagande” var temat för en inbjudan från tidskriften Organisation & Samhälle. Det är ett utmanande tema. Själva begreppen företagande och genusperspektiv debatteras både i den allmänna debatten, i den politiska debatten och i forskningen. Diskussionerna är inte sällan emotionella och fulla av både uttalade och outtalade föreställningar. Det ska jag illustrera genom att lyfta fram hur kvinnors företagande utövats, diskuterats och politiskt hanterats över tid i anslutning till stora samhälleliga förändringar, företrädesvis välfärdsstatens expansion och förändring. Syftet med artikeln är att visa att genusperspektiv på företagande är en suverän lins som ökar förståelsen av samhällsförändringar och deras organisatoriska uttrycksformer. För att komma dit måste vi dock börja med att syna begreppen företagande och genusperspektiv.

Det finns numera en stark positiv retorik kring företagande och även entreprenörskap. Ofta används begreppen synonymt. Det är olyckligt eftersom det finns goda skäl till att hålla isär dem. Jag förordar att ”entreprenörskap” används i sin klassiska mening, det vill säga att entreprenörskap ”är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang”. Citatet är lånat från Tillväxtverkets webbplats och kan sammanfattas i att det är handling som betonas i definitionen av entreprenörskap. Sådana handlingar kan förekomma i alla sektorer och i olika typer organisationer. Det konstaterade också Joseph Schumpeter[1], den kanske störste auktoriteten på området. Entreprenörskap är viktigt i varje samhälle om det inte ska stagnera. Hur är det med företagande?

Det finns starka föreställningar om att små företag, genom de personer som startat dem och arbetar där, är mera innovativa och entreprenöriella än stora. En viktig fråga både nationellt och internationellt är därför varför människor väljer att starta företag och vad som skulle kunna få fler att ta det steget. Frågor har ställts på både individuell, organisatorisk och samhällelig nivå, och svaren som getts berör psykologi, historia, kultur och social och ekonomisk struktur. För att bringa ordning i de många perspektiven har svaren grupperats i kategorier exempelvis utifrån om grundarna var positiva och såg möjligheter, eller dystra och såg sig tvungna att bli företagare för att klara sin försörjning. Ett vanligt begreppspar är möjlighetsbaserat respektive nödvändighetsbaserat företagande. Begreppen återspeglar hur allmänna ekonomiska och samhälleliga förhållanden skapar företagandets betingelser och även de villkor under vilket företagandet bedrivs. Det framgår tydligt av internationella jämförelser[2] (GEM). Det sistnämnda, företagandets villkor, ägnas som regel förhållandevis litet intresse, något som jag återkommer till.

Om företagande inte är synonymt med entreprenörskap, och företagare inte är synonymt med entreprenör – vad är då företagande? Frågan är inte enkel att besvara, och svaren kan skifta beroende på vem som tillfrågas – personen själv, signifikanta andra eller myndigheter – och när frågan ställs.[3] Ur myndighetsperspektiv är en person som utför sitt arbete i egen regi utan annan fast arbetsgivare företagare. Den bestämningen är grunden för företagsstatistiken, och den är i sin tur utgångspunkt för politiken.

Genusbegreppet har sedan det lanserades i Skandinavien, först i forskning och sedan i offentlig debatt, varit livligt diskuterat. En avgörande publicering i Sverige var Yvonne Hirdmans kapitel i Maktutredningens huvudrapport.[4] Där betonades att dikotomin kvinna–man bara till viss del kunde förklaras av biologi. De sociala bestämningarna var kraftfulla och markerades genom introduktionen av begreppet genus, socialt kön. Genusbegreppets nuvarande position är motsägelsefull – dels tycks det i många sammanhang mycket etablerat och används inte sällan synonymt med kön, dels blir det i flera sammanhang kritiserat, exempelvis för ett alltför snävt perspektiv i debatten om intersektionalitet, eller för snedvridning av forskning i debatten om forskningens kvalitet. Båda konfliktytorna tycks långt ifrån den tidiga lanseringen av begreppet genus för socialt kön.

Genusdimensionen kan öppna ögonen för det förgivettagna. Ett gott exempel på det är hur genusperspektiven påverkat både forskningen och politiken om kvinnors företagande. För nästan fyrtio år sedan började min kollega Carin Holmquist och jag intressera oss för kvinnor som företagare. Vi var pionjärer. Intresset för dem var litet både bland forskare runt om i världen och bland politiker, näringslivets företrädare och allmänheten. Kunskaperna var också bristfälliga. Ingen aktörsgrupp visste hur många de var eller vad de gjorde.[5] Vi fick alltså börja från början med att kartlägga och beskriva, vilket vi bland annat redovisade i en bok med titeln Kvinnor som företagare och med undertiteln Osynlighet, mångfald, anpassning. Därefter har kunskaperna ökat och intresset exploderat, vilket det här numret av O&S är ett exempel på.

Vår tidiga kartläggning visade att det fanns många kvinnor som var företagare och att de drev många olika typer av verksamheter, vilket motiverade att ”mångfald” fanns med i boktiteln. Det gjorde också ”osynlighet”, vilket kunde förstås och förklaras genom att tillämpa ett genusperspektiv. Tydligt var, och är, att sätten att definiera och mäta företagande, såväl som entreprenörskap, är präglade av genussystemet.[6] Ett samtida exempel är att då par driver företag tillsammans är det oftast mannen som omtalas som företagare och kvinnan ses som medhjälpare. Ett annat är att det positivt laddade begreppet entreprenörskap lättare sätts på mansdominerade verksamheter än på kvinnodominerade. Illustrationerna är många och har förts fram i den rikliga forskning som numera finns och görs

 

 

Även om det finns många kvinnor som är företagare, är kvinnor företagare i mindre utsträckning än män. Det är en internationell företeelse. Kvinnors och mäns svar på frågan ”Varför startade du eget?” är påfallande lika men varierar med exempelvis tid, plats och sektor. Sektorsvariationerna visar att företagandet är lika könssegregerat, och på samma sätt, som arbetsmarknaden i övrigt. Företagande kan därmed ses som en del av arbetsmarknaden. Slutsatsen styrks av mina studier av äldre företagare, som genomgående anför viljan att arbeta som skäl för sitt företagande.

Sveriges förändring från ett fattigt samhälle till dagens situation beskrivs ofta genom välfärdsstatens framväxt och utveckling. Begreppet välfärdsstaten, eller välfärdssamhället, används ofta oprecist och som en implicit värderande metafor oftast positivt men också negativt. I den tidiga skandinaviska välfärdsforskningen etablerades begreppet den ”kvinnovänliga välfärdsstaten”[7] eftersom expansion och utformning lyfte en del omsorg och obetalt arbete och förpliktelser från enskilda kvinnors axlar. Det skapades en arbetsmarknad för kvinnor, eftersom könsarbetsdelningen inte ändrades. Välfärdsstaten kan därmed beskrivas som ett samhällsförändrande entreprenöriellt projekt där kvinnor kunde få sin försörjning genom avlönat arbete.

Kvinnors företagande spelade en liten roll i beskrivningen av välfärdsstaten, men det fanns där på olika sätt. Stora kvinnodominerade företagarsektorer som damfriseringar påverkades inte alls utan drevs som tidigare. Andra sektorer som dominerades av kvinnor slogs ut inte av välfärdsinsatserna direkt men av byggnation av bättre bostäder. Då kylskåp blev standard upphörde behovet av att dagligen köpa mjölk och därmed marknaden för mjölkbutiker. Företagande uppmärksammades också som en lösning för att underlätta och mildra omvandlingens konsekvenser för individer som drabbades av arbetslöshet. Kvinnor bedömdes behöva längre stödperioder än män som en direkt följd av förhärskande genussystem. Kvinnors företagande tilldelades också en roll för att mildra urbaniseringens konsekvenser.[8]

Välfärdsstaten som ett samhällsförbättrande projekt, inklusive kvinnovänlighet, har ifrågasatts på flera grunder. En sådan är att välfärdsstatens organisering blivit ett hinder för sunda marknader och ekonomisk utveckling. Utifrån den slutsatsen kan etableringen av företag i offentliga kvinnodominerade sektorer ses som ett feministiskt projekt som ger kvinnor makt över sin egen sektor, förutsatt att det är kvinnor som startar och driver företag. Den argumentationen återfinns tydligt och pedagogiskt i programmet för att stödja kvinnors företagande efter regeringsskiftet år 2006. Programmet gavs väsentligt ökade anslag. Skatter sänktes för tjänster som dominerades av kvinnor, och den offentliga sektorn avreglerades på sätt som förmodades stimulera kvinnors företagande. Företagande lyftes fram på den jämställdhetspolitiska agendan. En rad utredningar och forskningsrapporter har genomförts för att avgöra utfallen. De marknader som skapades då den offentliga sektorn avreglerades lockade privata företag, men den förväntade kvinnodominansen uteblev, och detsamma kan sägas om förväntningarna om många små utförare. Företagandet i andra sektorer berördes endast indirekt.

Det sistnämnda påminner oss om att både beskrivningar och tolkningar är tidsbundna. Närings- och arbetslivets utformning, inklusive företagande och entreprenörskap, ändras ständigt. Globalisering och digitalisering är nu ofta anförda drivkrafter för förändring. Globaliseringen inkluderar, med hjälp av ny teknik, också styr- och kontrollsystem för verksamhetsinriktningar som tidigare betecknats som lokala. Det har bland annat resulterat i nya sätt att driva företag som exempelvis betecknas som plattforms-, gig- eller uber-företagande.[9] Vi kan fråga oss om det är genuint nya sätt eller varianter på gamla.[10] Hur ser könsfördelningen och genusdimensionen ut? Det vet vi inte ännu. Behovet av gedigna empiriska studier är stort. De studierna bör innehålla både kvinnor och män och analyserna inkludera genusperspektiv för att förstå vad som sker, varför och hur. Det kräver empiriska beskrivningar som beaktar att kvinnor som är företagare består av flera grupper som arbetar under olika villkor. Detsamma gäller också män som är företagare, men risken att de ska behandlas som en homogen grupp är mindre.

I den här artikeln har jag illustrerat att genusperspektiv på företagande är en suverän lins för att förstå samhällsförändringar. Genom att inkludera kvinnor som är företagare i analysen modifieras bilden av den kvinnovänliga välfärdsstaten som lösningen på kvinnors försörjningsstrategier och av företagandets omfattning, inriktning och lokalisering. Kvinnors företag bidrar kontinuerligt till att upprätthålla nödvändiga marknader. Företagandet har varit av mycket olika slag, och så är det också i dag. Genom ett genusperspektiv på företagande under de senaste decennierna uppmärksammas inte bara att kvinnors position i vissa sektorer försvagats utan också att de är verksamma som företagare i andra sektorer än de som har direkt koppling till välfärden. Också de företagen och verksamheterna skapar och hanterar kontinuerligt förändringar, såsom nya marknader, ny teknik och nya konkurrenter. Vad det innebär att något är ”nytt” kräver empiriska studier. Genom att anlägga ett genusperspektiv på företagande inser vi att till synes neutrala begrepp, såsom företagande och entreprenörskap, har olika delar och bestämningar präglade av genussystemet. Detsamma gäller andra begrepp och företeelser, såsom ny teknik, vilka förstärker företagandets prägling av genus. Det är nödvändigt att även framtida empiriska studier av företagandet och hur det bedrivs inkluderar ett genusperspektiv för att vi ska förstå samhällets organisering och förändring.

Elisabeth Sundin

Professor emerita i företagsekonomi vid Linköpings universitet


[1]  Schumpeter, J.A. (1934), The theory of economic development. Cambridge, MA: Harvard University Press.

[2]  Global Entrepreneurship Monitor (GEM) Svenska GEM 2021. Entreprenörskapsforum.

[3]  Sundin, E. (2010), Vem är egentligen företagare? I N. Brunsson (red.), Företagsekonomins frågor. SNS förlag.

[4]  Hirdman, Y. (1990), Kapitel 3 i Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport. Statens offentliga utredningar, SOU 1990:44.

[5]  Sundin, E. & Holmquist, C. (1989), Kvinnor som företagare: Osynlighet, mångfald, anpassning. Malmö: Liber.

[6]  Hirdman, Y. (2001), Genus: Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

[7]  Hernes, H.M. (1987), Welfare state and woman power: Essays in state feminism. Oslo: Norwegian University Press.

[8]  Sundin, E. (2016), Support to women entrepreneurs – of many kinds and for many reasons. Scandinavian Journal of Public Administration, 20(4), s. 91–113.

[9]  Bögenhold, D., Klinglmari, R. & Kandutsch, F. (2017), Solo-self-employment, human capital and hybrid labour in the gig-economy. Foresight and STI Government, 11(4), s. 23–32.

[10] Poutanen, S., Kovalainen, A. & Rouvinen, P. (2019), Digital work and the platform economy: Understanding tasks, skills and capabilities in the new era. Routledge.

Vardagsspråket i årsredovisningar behövs för att ge siffrorna mening och för att förklara och bortförklara misslyckanden
Det är dags att tänka om när det gäller synen på medarbetar­ägda företag
Den svenska staten har varit fram­gångsrik i sin lobbyverksamhet
Cirkularitet är mer än återvinning, reparation, rekonditionering eller återanvändning.
James Suzman. Natur & Kultur, 2021.
Debattartikel av Elin Funck. Prestationsmätningar leder till frustration och cynism?
Modal popup Mobile - Välkommen