Hoppa till innehåll

Bokrecension

Kunskap som känns

Kunskap som känns

Lars Strannegård. Mondial, 2021

Recension av Eddy Nehls

Kunskap som känns

Kunskap som känns

Lars Strannegård. Mondial, 2021

Recension av Eddy Nehls

Boken Kunskap som känns, av Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan Stockholm, är en personligt hållen reflektion över förutsättningarna att bedriva akademisk utbildning i Sverige som visar på behovet av bildning och argumenterar för kunskapens egenvärde. Inte minst det senare är viktigt att påminna om. Kunskap behöver förstås och respekteras för att kunna komma till användning.

Författaren utgår från egna erfarenheter, både som forskare, lärare och rektor för en av vårt lands mest prestigefyllda aka­de­miska institutioner. Boken är fylld av talande, tänkvärda och pedagogiska exempel som visar på vägar framåt för all högre utbildning.

Den definition av begreppet bildning som man arbetar efter på Handels är hämtad från filosofen Ingemar Hedenius som talar om bildning i termer av förmågan att vara fri och levande i förhållande till det ovissa, vilket är en tanke som Strannegård menar behöver integreras i den högre utbildningen för att kunna forma entusiastiska, tillitsfulla studenter som med en kombination av självförtroende och ödmjukhet griper sig an, först studierna och sedan uppgifterna i arbetlivet. Förstår man att världen är oöver­blickbar, komplex och därför svårtolkad, inser man dels kunskapens egenvärde, dels hur svårt det är att hävda något (särskilt om de sociala aspekterna av tillvaron) med bestämdhet.

Även om boken inte är en kritisk granskning av det svenska högskolesystemet går det ändå att läsa den på det sättet. Innehållet kan förhoppningsvis inspirera både ledningarna, lärarna och studenterna på landets samtliga högskolor att tänka kritiskt kring vad som är den högre utbildningens egentliga mål (kunskap) och vad vi faktiskt fokuserar på i dag (nyckeltal), vilket är två olika saker.

Boken är fylld av exempel på hur lärare, ledningar och studenter kan tänka och göra för att värna den högre utbildningens akademiska kvaliteter. Särskilt inspirerande är konstprojekten och berättelsen om och framgången med bokcirklar och författarträffar som studenterna på Handels erbjuds att läsa utöver de vanliga kurserna. Strannegård visar att om kunskap inte känns och om den inte får ta tid och plats är det inte kunskap.

Ett av bokens viktigaste poänger är att den visar att kvalitet i utbildning bara kan uppnås genom att fylla kurserna med mer och rikare innehåll och genom höjda förväntningar på studenterna. Resonemanget utgår från ett kvalitetsbegrepp som bygger på att kunskap består av både mätbara och omätbara värden, och att de senare är viktigast, vilket går på tvärs mot dagens prestations- och målfokuserade syn på kvalitet som leder till den kunskapsvidriga tanken att lärande och kunskapsutveckling går att effektivisera.

Strannegård visar hur dagens syn på kvalitet, som något som går att säkra, riskerar leda till att vi får en Hötorgsvetenskap som bara vagt har med den verklighet som befolkas av människor att göra. Där och när kvalitet anses bygga på jämförelser av olika nyckeltal blir det nämligen viktigare att visa upp de bästa siffrorna.

Akademisk kvalitet uppstår dock mellan forskare i högre seminarier och mellan studenter och lärare i olika undervisningssammanhang. Det är lite oväntat, men välkommet att läsa Strannegårds kritik av det eko­no­miska språk som sprider sig i samhället och som bygger på att allt kan översättas till siffror. Han betonar istället den bedömningskompetens som Jonna Bornemark skrivit och även talat om i riksdagen, som utgår från lärares kvalitativa erfarenheter snarare än från manualer.

Boken avslutas med ett bildningsmanifest för vår digitala samtid. Manifestet placerar människan och det mänskliga, alltså kunskapens analoga egenskaper, i fokus och uttrycks med hjälp av akronymen FREE: Faktabaserat och vetenskapligt förhållningssätt, Reflekterande och självmedvetna studenter och lärare, Empatiska och kulturellt känsliga kompetenser, och slutligen Entreprenörens ansvarstagande förhållningssätt.

Strannegårds definition av kvalitet och bildning skulle, om den accepteras och integreras i lärarprofessionen och politiken, kunna förändra hela det svenska utbildningssystemet och placera kunskapen i centrum på ett helt annat sätt än med nuvarande mer instrumentella syn på studier och kunskap.

Av Eddy Nehls

Eddy Nehls är universitetslektor vid Högskolan Väst.

Dela denna artikel

I Organisation & Samhälle har du som är företagsekonom chans att använda dina specialkunskaper för att skriva om centrala samhällsfrågor inför en bred publik. 

De texter vi publicerar är artiklar, bokrecensioner, bok- och filmkrönikor och debattinlägg.

Fler recensioner

Bok- och filmkrönikor

Varning för chefskap

I det första numret av denna tidskrift ansåg Bengt Jacobsson att det numera är befogat att le …

Tänk om…

8 mars 2020 blev en video av tre personer som slogs över ett par toalettpappersrullar …

Följ oss på Facebook och Twitter