Hoppa till innehåll

Företagsekonomisk tidskrift

Företagsekonomisk tidskrift

Iungens­arbete

Iungens­arbete – att dela kunskap och kompentens i en nätverksekonomi

I en kunskapsbaserad nätverksekonomi behövs nya former för samarbete

Dela denna artikel

I Roald Dahls berättelse Kalle och chokladfabriken har konfektyrfabrikör Willy Wonka drabbats av ett flertal fall av innovationsstölder, möjligen även av patentintrång. Då Wonka tröttnat på detta utnyttjande av hans kompetens och visionära förmåga beslutar han sig för att en gång för alla stänga fabriken gentemot omvärlden. Efter att detta gjorts strömmar det ånyo en mängd anmärkningsvärda godisinnovationer från Wonkas fabrik, men produktionen i sig förblir ett mysterium och föremål för förundran och ändlösa spekulationer i det omgivande samhället.

Tänk dig nu att du är en liten lokal chokladtillverkare som kämpar med att få ut dina godsaker på marknaden och att övertyga investerare om att just din choklad är vad marknaden kommer att efterfråga. Vore det inte fantastiskt om du kunde få komma in i Willy Wonkas chokladfabrik och få använda den allra senaste tekniken, få tillgång till den mest beprövade expertisen och samtala med de ledande konfektyrexperterna? Jo, självklart vore det av godo för den allmänna kompetensen för chokladtillverkning i detta samhälle. Men hur gör man när portarna är slutna och det saknas en tillit till att utomstående avhåller sig från att tillskansa sig ohemula konkurrensfördelar om en ny öppenhetspolicy skulle tillämpas? Det är då det behövs nya initiativ som motverkar det så kallade överbeskyddande av intellektuella rättigheter som ofta råder inom bland annat läkemedelsindustrin – den barriär av legala skydd som till viss del förhindrar utbyte av kunskap och expertis då exempelvis en gensekvens eller ett enzym är patenterat och kräver juridiska avtal för att kunna användas.

Dahls saga skulle kunna användas som förlaga till hur läkemedelsindustrin har blivit alltmer sluten med avseende på hur egenproducerade och licensierade substanser, metoder och kliniska data skyddas mot insyn. Likt Willy Wonkas strävan att försvara sina konkurrensfördelar bygger de stora läkemedelsbolagen upp murar av patentskydd och rutiner för att säkerställa att befintlig kompetens inte exploateras av någon utomstående. Detta innebär i många fall att vetenskapliga resultat och kliniska data undanhålls från andra life science-bolag och det vetenskapliga samfundet i syfte att skydda ekonomiska intressen. I managementlitteraturen finns det dock ett begrepp som är användbart för att beskriva hur mindre och större företag bättre kan utnyttja de privata och kollektiva kunskaper som utvecklats inom en industri eller ett tekniskt område.

Iungens är en latinsk term (från det latinska verbet iungo, ”sammanfoga, förena, sammankoppla”) som beskriver hur en tredje part kopplar samman två eller fler parter som tidigare inte haft någon kontakt för att möjliggöra ett samarbete dem emellan. Exempel på detta kan vara en mäklare som förenar säljare och köpare, en grossist som kopplar samman en producent, kanske i ett avlägset land, med en försäljare, en musikproducent som sammanför artister, låtskrivare och studiomusiker, eller en eventarrangör som skapar arenor för möten mellan branschfolk.

Iungens innebär alltså att en tredje part skapar nya möjligheter genom förbättrade kontakter och utbyten. Ibland talas det om iungens brokerage (ungefär ”sammankopplingsmäkleri”) i litteraturen i de fall då detta sammankopplande i första hand bygger på ett utbyte av information eller försäljning av tjänster eller produkter. Man skulle även kunna tala om iungens-arbete i fall då det finns betydande samhällsekonomiska vinster att göra då man sammankopplar exempelvis mindre biokemiföretag och stora läkemedelsbolag i syfte att utveckla nya samarbeten. Iungens-arbete har en viktig roll i den samtida kunskapsbaserade ekonomin i vilken intellektuella patenträttigheter spelar en stor (men inte avgörande) roll, men där det fortfarande finns ett stort behov av samarbete över företagsgränser för att möjliggöra skapandet av nya produkter och tjänster.

Iungens-arbete skapar förutsättningar för samarbete trots att patenträttigheter föreligger. Studier visar att vetenskapligt arbete och vetenskapliga genombrott kräver allt mer av samarbete: det är allt fler författare per publicerad artikel, och vetenskapliga genombrott tenderar att göras allt senare i forskares karriärer. Samtidigt står stora industriföretag med egna FoU-avdelningar för en allt mindre andel av nya patent och innovationer, vilket visar att innovationsarbete i dag kräver mer samarbete över företagsgränser. I denna nya miljö finns det behov av samarbeten, samtidigt som aktieägarintressen och patentskydd respekteras. Iungens-arbete är därför orienterat mot att skapa ömsesidigt gynnsamma samarbeten i vilka två eller fler samarbetspartner ”släpper ner garden” och visar att de kan samarbeta kring de komplicerade vetenskapliga eller ingenjörsmässiga problem som föreligger inom exempelvis ett terapiområde eller ett vetenskapligt fält.

I vetenskapliga miljöer, exempelvis inom läkemedelsindustrin, finns det en betydande mängd upparbetade data i så kallade substansbibliotek samt kliniska och toxikologiska data som skulle kunna användas framgångsrikt av mindre läkemedelsbolag. Detta omfattande datamaterial kan inte bara offentliggöras eller publiceras på internet utan förbehåll, men avtal och kontrakt kan reglera tillgången till det empiriska materialet. Iungens-arbete omfattar såväl juridiska kontrakt och ekonomiska, samhällsekonomiska och vetenskapliga intressen som entreprenöriella verksamheter.

Iungens-arbete bidrar med kollektivt meningsskapande bland deltagande företag, myndigheter och finansiärer. Eftersom huvuddelen av skapandet av ekonomiskt värde i en kapitalistisk ekonomi är lokaliserad till företag med privat ägande som regleras av aktiebolagslagen kräver samarbeten över företagsgränser ofta ett nytänkande med avseende på hur privata och allmänna intressen kan optimeras. Ett privat läkemedelsbolag som väljer att exempelvis öppna upp sina bibliotek och databaser kan behöva ekonomiskt stöd från externa finansiärer eller myndigheter för att inte aktieägarna ska belastas av kostnader som de rimligtvis inte ska behöva bära. Iungensarbete bidrar därför till att nya samarbeten mellan företag, finansiärer och myndigheter skapas på basis av privatekonomisk och samhällsekonomisk nytta. Dessa samarbeten kräver emellertid visionära ledare som kan se det problematiska i den befintliga ekonomiska organiseringen och utveckla nya sätt att organisera kunskapsintensivt arbete. Utöver privata ekonomiska intressen finns det politiska och legala problem med att exempelvis låta skattemedel investeras i samarbetsprojekt inom ramen för aktiebolag med privat ägande.

Iungens-arbete syftar därmed till att skapa mening runt samarbeten som bryter mot en traditionell organisering av kunskapsintensivt arbete. Iungens-arbete bygger på förtroende. All kunskapsintensiv verksamhet innefattar per definition osäkerhet. Detta innebär att det är svårt att uppskatta framtida kostnader och intäkter från pågående samarbeten, och iungens-arbete är därför i mångt och mycket en fråga om att skapa förtroende mellan samarbetspartnerna. En av de mest centrala frågorna är hur kostnader och framtida intäkter ska fördelas mellan samarbetspartnerna och deras finansiärer. Denna utmaning omfattar legala, bokföringsmässiga och finansiella frågor och kräver insatser från experter om man vill undvika att partnerna inte blir besvikna den dag då det ekonomiska värdet från samarbetet ska fördelas. Förtroende inom läkemedelsutveckling kräver formaliserade legala kontrakt och avtal, men de bygger även på ett dagligt ömsesidigt förtroendeskapande. Iungens-arbete handlar därför både om att hantera juridiskt bindande avtal och om att skapa miljöer där kvalificerade personer kan utbyta information, kunskap och idéer.

Iungens-arbete är både symboliskt och praktiskt. Att utveckla exempelvis ett nytt läkemedel eller en ny medicinskteknisk produkt kräver betydande kunskaper i medicin, farmakologi och kliniska vetenskaper liksom om gällande regler, marknadsföring och inte minst – för det lilla entreprenöriella företaget – finansiering. Detta arbete är med andra ord i mångt och mycket ett praktiskt arbete med att utveckla, testa och gradvis förfina en medicinsk substans eller teknik. Samtidigt kräver det att det finns en institutionaliserad miljö och tydliga regler inom vilken utvecklarna är väl medvetna om vilka frihetsgrader de har getts och i vilken omfattning de själva kan fatta beslut. Iungens-arbete är av praktisk art såtillvida att det hanterar de problem och hinder för att dela kunskap och erfarenheter som uppstår i en innovations- och utvecklingsprocess som inkluderar två eller flera parter. Samtidigt måste arbetet förstås och kommuniceras såväl internt inom företaget som externt.

Det som på engelska brukar kallas the corporate system (”företagssystemet,” dvs. det ekonomiska system som dominerats av aktiebolaget som den mest betydande ekonomiska och juridiska enheten för näringsverksamhet) har historiskt sett varit överlägset när det gäller att mobilisera och kanalisera kapital, sprida risker och (om än mindre framgångsrikt) fördela vinster, och det finns i dagsläget ingen anledning att tro att något annat system skulle ge lika hög långsiktig effektivitet och förnyelseförmåga. Dock finns det anledning att bekymra sig över en avtagande innovationsförmåga i stora företag, vilket understryker behovet av iungens-arbete. Iungens-arbete krävs i en ”post-Willy Wonka-ekonomi,” det vill säga en nätverksekonomi i vilken stora, slutna organisatoriska enheter har svårt att vara konkurrenskraftiga och där tekniska, vetenskapliga och samhälleliga utmaningar kräver samarbeten och ett kontinuerligt utbyte av idéer och kunskap mellan företag.

Alexander Styhre

Fakultetsprofessor inom organisation och management vid företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Den nya delningsekonomin kräver också nya organisationsformer
Förbättrade förutsättningar för tillitsbaserad styrning kommer inte av ett förändrat ersättningssystem – det kräver en översyn av hela styrmodellen
Vilka likheter finns mellan revisorer och fotbollsdomare?
Thomas Andersson, Lucia Crevani, ­Ulla Eriksson-Zetterquist och Stefan Tengblad. 2020. Studentlitteratur, Lund.
DET ÄR HÖG TID ATT ÅTERIGEN BYTA NAMN PÅ ÄMNET FÖRETAGSEKONOMI.
Finansbranschen löser inte frågor om miljö, klimat och hållbarhet utan tryck från yttre påverkan