Antologin är ett resultat av ett ambitiöst treårigt projekt med målet att ge en övergripande och systematisk genomgång av de vanligaste företagsekonomiska teoriernas grundläggande fundament. Enligt redaktörerna är företagsekonomi ett komplext, mångfacetterat och eklektiskt ämne, och boken syftar till att ge målgruppen (studenter inom ämnet som ska skriva uppsats) ett ”verktyg” för att bedöma vilka teoretiska perspektiv som är lämpliga för deras uppsats.
16 olika företagsekonomiska perspektiv presenteras i var sitt kapitel, där klassiska och samtida studier inom och metodologiska implikationer av respektive perspektiv lyfts fram. Varje kapitel har i mångt och mycket samma struktur, med en avslutande diskussion kring hur respektive perspektiv kan användas för att förstå vår samtid och tips på vidare läsning för den som vill fördjupa sig. Bokens struktur ger därmed läsaren möjligheten att använda boken som ett uppslagsverk, och det är troligt att målgruppen kommer att använda boken så.
Det finns dock en fara med att använda boken som ett uppslagsverk; en fara som redaktörerna själva lyfter fram i bokens introduktion, nämligen att läsaren väljer de teoretiska perspektiv som är i ”samklang” med den egna världsbilden. Boken kan alltså användas som ett ”smörgåsbord” där enskilda preferenser styr teorival, snarare än vad det är för fenomen, objekt eller forskningsfråga som står i fokus. Min tolkning är att just detta problem samt problematiken med teorival som ”rimmar illa” med metodval och forskningsfråga är anledningar till att boken skrevs, så jag ser en viss risk att boken förvärrar de problem den ämnar att lösa.
Boken bör läsas i sin helhet, snarare än som ett uppslagsverk, då viktiga aspekter relaterat till teorival diskuteras i olika kapitel. Exempelvis lyfts diskussioner kring analysenhet främst och tydligast i affärsnätverkskapitlet, medan analysnivå främst och tydligast diskuteras i diskursanalyskapitlet. Forskningen politiska och ideologiska aspekter (så som att val av perspektiv innefattar en ideologisk komponent) lyfts fram i genderkapitlet, vilket bör vara en relevant fråga att reflektera över när det gäller teorival och utifrån forskningsprojektet som helhet (oavsett valt teoretiskt perspektiv). I bokens avslutande kapitel lyfts aspekter upp som snarare bör lyftas fram i introduktionen, så som vad man bör tänka på om teoretiska perspektiv kombineras. För att boken ska kunna vara vägledande i teorival i en uppsats, så krävs en tydligare vägledning i bokens inledning kring vad som bör styra teorival. Diskussioner kring analysenhet, analysnivå, med mera bör alltså mer explicit och tydligt diskuteras i bokens inledning för att motverka ”russinplockning” och inkongruens mellan teori, metod, och forskningsfråga.
Är boken läsvärd och användbar för andra än den tänkta målgruppen? Ja, definitivt. För mig personligen. som akademiker med ett eklektiskt teoriintresse, så gav boken upphov till nya tankar, en uppfräschning av de olika teoretiska perspektiven där tankarna inte rör sig dagligen, och en kort och koncis uppdatering på de mer samtida studierna inom de olika teoretiska områdena. För praktiker kanske boken inte direkt framstår som användbar, men det är en bok som kan hjälpa praktiker att upptäcka nya sidor av sin verksamhet. Bokens olika perspektiv kan exempelvis hjälpa till att synliggöra de antaganden som görs i olika delar av organisationen och som påverkar det dagliga arbetet, vilket möjliggör en kritisk analys kring de antaganden som görs och vilka konsekvenser detta får. Som praktiker skulle man kunna utmana sig själv genom att reflektera över och analysera sin verksamhet utifrån bokens samtliga 16 perspektiv. Vem vet vad som skulle komma ur ett sådant projekt!
Johanna Sylvander är doktor inom företagsekonomi med specialisering inom redovisning och revision på Institutionen för Industriell Ekonomi vid Linköpings Universitet.
