Etikfrågor i detaljhandeln studeras nuförtiden ganska flitigt. Oftast görs detta i termer av CSR och för det mesta i relation till underleverantörer eller konsumenter. Etiken i butiken, däremot, får ofta mindre uppmärksamhet. Därför är det välkommet att Tomas Brytting skrivit en bok på just detta tema.
När man läser en bok av Tomas Brytting kan man vara säker på en sak, att frågan om etik tas på djupaste allvar. I hans böcker reduceras aldrig frågan om etik till att vara en fråga om smart kommunikation eller varumärkesprofilering. Detta gäller också för Etiken i butiken. Syftet med denna bok är inget mindre än att utveckla en teori om butiken som moraliskt rum. Butiken är inte bara en arena för handel, utan även för existentiella frågeställningar, där begrepp som sanning, frihet och livsmening inte bara är relevanta, utan rentav grundläggande för vad butiken är. Som moraliskt rum är den en arena som inte är eller kan vara värderingsmässigt neutral. Ytterst är Tomas Bryttings normativa budskap att vad som är moraliskt försvarbart på denna arena kan återföras till frågorna om sanning, frihet och mening. Det viktiga är hur dessa värden förverkligas i det moraliska rum som butiken utgör. Här finns också grunden för det svar som författaren ger i slutet av boken: ett tydligt nej på frågan om butiken i kommersiellt syfte får använda tillgänglig information om hur kunden kan påverkas.
Hur man förverkligar värden är inte alltid lätt att veta, men det förtar inte kravet på att värdena på ena eller andra sättet måste bejakas. En utgångspunkt för diskussionen är Tomas Bryttings syn på människan. Hon är en homo compositus snarare än en homo oeconomicus. Människan är alltså komplex och dynamisk och har skiftande behov och intressen. Författarens reflektion sker med utgångspunkt i en filosofisk begreppsvärld. Han använder idealtyper, ett slags analytiska hjälpmedel. Butiken kan förstås som anarki, kontrakt, aristokrati eller hyckleri. Beroende på hur butiken förstås kommer begrepp som handlingsfrihet och ansvar att få olika betydelse och relevans.
En del kan diskuteras. Vad motiverar att vissa egenskaper tillskrivs en butik och gör den till anarki, kontrakt, aristokrati och hyckleri? Är dessa de lämpligaste kategoriseringarna? Och är det inte problematiskt att låta idealtypiska konstruktioner av moraliska rum exemplifieras av konkreta organisationstyper, som när internetbutiken får bli ett exempel på kontrakt? Men ändå, både idealtyperna och den omfattande filosofiska reflektionen är inte mål i sig, utan medel för läsaren att börja reflektera kring frågan om butiken som moraliskt rum. Detta gör att boken är viktig och angelägen. Förmodligen kan den väcka just de frågor som handelskoncerner, butikschefer och butiksanställda borde ha kring etik, men dessvärre inte har. Regler, koder och policys för etik och ansvarstagande finns det gott om i detaljhandeln. Genuin kunskap för att förstå och motivera dem finns däremot i alltför begränsad utsträckning. Tomas Bryttings bok är en god hjälp på vägen för den som verkligen vill reflektera över etiken i butiken.
Av Magnus Frostenson