Diskussionen om hur företagen bidrar till en hållbar samhällsutveckling har tilltagit markant de senaste åren. Det sätt på vilket företagen bedriver och redovisar sitt hållbarhetsarbete har därför fått stor uppmärksamhet i medierna, inom näringslivet och akademin. Sedan början av millenniet har det funnits en diskussion bland praktiker och akademiker om hur börsföretagen ska redovisa hur de tar ansvar för miljön och i sociala frågor. Ska den s.k. hållbarhetsredovisningen göras i fristående rapporter eller ska företagen integrera information om hållbarhet och bolagsstyrning i den traditionella årsredovisningen? Många är överens om att ”integrerad rapportering” ger bättre beslutsunderlag för dem som ska använda informationen.
Vi delar denna åsikt, då vår uppfattning att en integrerad rapportering leder till bättre beslutsunderlag genom att företag ger en sammanhängande berättelse av hela sitt värdeskapande (finansiellt, socialt och miljömässigt). Där ska det också framgå hur företagen har skapat detta värde och vad de avser göra i framtiden för att fortsätta detta värdeskapande. Utländsk forskning betonar vikten av hållbarhet för företagens ekonomiska tillväxt och vice versa, då hållbara affärer samt investeringar i hållbarhetssatsningar bidrar till att företags värde ökar långsiktigt.¹
En rätt utformad ”integrerad rapport” innehåller en sammanhängande redogörelse för allt hållbarhetsarbete som görs i företaget. Därmed kan redovisning av hållbarhetsarbetet i företag lättare presenteras som ett ”business case” där företagen lyfter fram det positiva sambandet mellan miljö- och sociala satsningar å ena sidan och den finansiella prestationen å andra sidan. Företagen är bäst betjänta av, och verkar knappast kunna undgå att presentera ett ”business case”, om de inför kapitalmarknaden ska kunna motivera och legitimera de stora investeringar i hållbar utveckling som krävs inom många branscher.
I Sverige och i många länder världen över har det tidigare varit ett problem att hållbarhetsarbetet bland ekonomiansvariga och ledningar förknippats med kortsiktiga kostnader och inte med intäkter och långsiktigt värde. Det sker nu en förändring mot ett nytt synsätt: att hållbarhetsarbete ingår i det ekonomiska värdeskapandet för företag och att det samtidigt bidrar till ett hållbart samhälle. Här ser man en tydlig trend där lagstyrda innovationer (t.ex. krav på bättre motorer inom lastbilsindustrin) har bidragit till snabb omställning. Marknadsdrivna eller efterfrågestyrda innovationer däremot har ofta fallit offer för andra prioriteringar (t.ex. sparkrav efter finanskrisen). Att staten samverkar konstruktivt med företagen, alltså använder morötterna och piskan på rätt sätt via skatter och skattelättnader, är viktigt för utvecklingen.
I frågan om hur hållbarhetsrapportering bör ske har det gjorts stora framsteg under de senaste tjugo åren. Åtskilliga av influenserna inom detta område kommer från Storbritannien. I initiativet A4S (HRH The Prince of Wales Accounting for Sustainability Project) framhölls integrerad rapportering som viktigt. Ur A4S har regelverket ”Connected Reporting” för integrerad rapportering vuxit fram. Regelverket används idag frivilligt av flera stora börsföretag i Storbritannien och har bidragit till att förbättra integreringen av hållbarhetsaspekter i företagens rapportering. Dessa bolag är viktiga föredömen för hur hållbarhetsredovisningen ska utformas.²
Det första nationella försöket att lagstifta om integrerad rapportering gjordes 2010 av Johannesburg Stock Exchange (JSE) i Sydafrika genom ändringar i dess regler och genom JSE Rules and Directives och 2012 genom ändringar i sydafrikansk lag. Sydafrika har blivit allmänt känt som pionjär när det gäller att reformera informationen om bolagsstyrning. Kraven har ställts i de så kallade King-rapporterna. Sedan den första rapporten av Mervyn King, år 1994, har kraven på information från företagen skärpts främst när det gäller deras information om hållbarhetsaspekter. År 2002 bidrog King II-rapporten till en ytterligare integrering av hållbarhetsinformation i företagens rapportering. I King III-rapporten, som kom 2009, krävdes att integrerad rapportering skulle vara obligatorisk för alla bolag noterade på JSE. Alla sydafrikanska börsbolag är nu skyldiga att publicera en integrerad rapport.
Integrerad rapportering är inte enbart ett sydafrikanskt sätt att rapportera, utan rapporteringen har även fått en internationell dimension. År 2010 skapades International Integrated Reporting Council (IIRC) av representanter från företag, investerare, normgivare och akademin med syfte att skapa ett globalt accepterat regelverk för integrerad rapportering. I IIR Cs pilotprogram deltog 65 internationella företag som prövade att följa regelverket samt 20 institutionella investerare som utvärderade rapporterna och återkopplade till företagen. Syftet var att säkerställa att de integrerade rapporterna var användbara för investerare. AB Volvo var det enda svenska företag som deltog i IIRCs pilotprogram. Utöver Volvo har sedermera sju stora svenska börsnoterade bolag 2014 frivilligt börjat ge ut integrerade rapporter, bl.a. SKF som nästan samtidigt som Volvo utvecklade en integrerad rapport utan att ingå i IIRCs pilotprogram.
Enligt IIRC är en integrerad rapport inte bara en sammanslagning av de finansiella rapporterna och hållbarhetsredovisningen. En integrerad rapport ger information om förhållandet mellan finansiella och icke-finansiella resultat samt hur ett företags strategi, styrning och resultat kan leda till att skapa värde för aktieägare och andra intressenter på kort, medellång och lång sikt. Därmed ska det vara möjligt för intressenter att utvärdera företagets resultat och göra välgrundade bedömningar om dess förmåga att skapa och bibehålla ett hållbart värde. En integrerad rapport ska inte bara vara en biprodukt till traditionell redovisning, utan den bör vara organisationers primära rapport till intressenterna.
Det har förekommit en del kritik mot IIRCs regelverk, speciellt vad gäller möjligheten att implementera det i praktiken. Till exempel anses det vara svårt att inkludera alla intressenters perspektiv i en rapport. Anställda, kunder, leverantörer, affärspartners, investerare, samhället, miljöorganisationer, lagstiftare och tillsynsmyndigheter har inte intresse av samma information. Vidare ger IIRCs regelverk stort utrymme för olika tolkningar, vilket gör det svårt för företag att utforma en rapport som kan jämföras med ett annat företags rapport.
Vilka blir då effekterna av det nya sättet att rapportera? Och hur går arbetet med att utforma rapporterna till? I vår egen forskning har vi visat att Sydafrikas börsnoterade bolag fick bättre tillgång till kapital när de började redovisa enligt riktlinjerna för integrerad rapportering. Vi har också visat att PR-byråer haft stor betydelse vid utformningen av presentationen av integrerade rapporter. Det senare innebär en utmaning för att skapa internt engagemang och trovärdighet.
Sammanfattningsvis kan noteras att integrerad rapportering har blivit en viktig trend. Många redovisningspraktiker, inom företag och redovisningsprofessionen, menar att integrerad rapportering kommer att vara framtidens företagsrapportering och att den kommer att få stor betydelse för att lyfta företags verksamhet och göra den än mer värdeskapande. Resultat av vår studie om Sydafrikas börsbolag visar att kapitalmarknaden uppfattar integrerad rapportering som värdeskapande. Integrerad rapportering förutsätter dessutom att själva verksamheten är integrerad och att hållbarhetsarbete som tidigare skötts lite pliktskyldigt vid sidan om blir en give del av företags affärsutveckling. Sammantaget hoppas vi att integrerade rapporter blir standarden för företag, rapporter där företag ger en sammanhängande redogörelse för allt hållbarhetsarbete och där hållbarhet är en självklar del och inte bara ytterligare ett dokument att ta hänsyn till. Det skulle bidra till en redovisning som gav ett bättre beslutsunderlag för den som använder informationen, dvs. alla intressenter och inte enbart investerare, eftersom det i en integrerad rapport tydligare framgår vad företagen har för strategier och hur de styr verksamheten i syfte att uppnå en hållbar verksamhet utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
Kristina Jonäll
Universitetslektor i företagsekonomi med inriktning redovisning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Gunnar Rimmel
Professor i företagsekonomi, särskilt redovisning, vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS).
¹ T.ex. Solomon & Maroun, (2012).
² Solomon & Maroun, (2012); Rimmel & Jonäll, (2013).
Referenser
International Integrated Reporting Committee (IIRC) (2011). Towards Integrated Reporting: Communicating Value in the 21st Century, IIRC.
King Report, The (1994). The King Report on Corporate Governance, The Institute of Directors in South Africa, South Africa, 29 November.
King Report II, The (2002). The King Report on Corporate Governance for South Africa, King Committee on Corporate Governance, Institute of Directors in Southern Africa, Parktown, South Africa.
King Report III, The (2009). King Report on Governance for South Africa.
Rimmel, G. & Jonäll, K. (2013). Biodiversity reporting in Sweden: corporate disclosure and preparers views. Accounting, Auditing & Accountability Journal. 26(5): 746–778.
Solomon, J. & Maroun, W. (2012). Integrated reporting: the influence of King III on social, ethical and environmental reporting. The Association of Chartered Certified Accountants.
