Radikala entreprenörer. Vad och vem är det? Johannisson och Wigren-Kristoferson har båda lång erfarenhet och djup kunskap om entreprenörskap – det som så många talar om men få på ett enkelt sätt kan definiera eller förklara hur det skiljer sig från, till exempel, företagsamhet. De inleder också boken med att sätta frågan om entreprenörskap i ett sammanhang och visar på det stora intresse som råder i samhället och behovet av ökad förståelse i såväl teorin som praktiken (vilket också fullföljs genom övningsuppgifter för lärare – och ökat lärande – i bokens appendix).

Syftet med boken är att presentera ett ”extremt” entreprenörskap som utmanar samhällets normer och regler och som samtidigt medkonstruerar samhällets så kallade nya ordning om pratet och behovet av nya innovativa lösningar. Författarna argumenterar för en hittills i forskningen osynlig – men samtidigt i medierna synlig – grupp av entreprenörer: de radikala entreprenörerna och hur de skiljer sig från de ”traditionella”. Läsaren introduceras i vad som är ett kommersiellt, ett institutionellt och ett samhällsrelaterat entreprenörskap och varför det finns ett behov av en fjärde kategori. Med hjälp av åtta berättelser om åtta ”radikala” entreprenörer, varav Bert Karlsson och Lars Vilks kanske tillhör de mer kända, försöker författarna att belysa deras praktik i syfte att förstå hur ett radikalt entreprenörskap gestaltar sig och vad vi kan lära av deras erfarenheter. Från lärdomarna presenteras sedan tio signalement för det radikala entreprenörskapet, vilka jag som läsare gärna hade fördjupat mig ytterligare i.

Som relativt oinvigd i entreprenörskapslitteraturen uppskattar jag genomgången och uppdelningen av olika sorters entreprenörskap, men känner mig å andra sidan inte fullt övertygad om de porträtt (tveksamt om det är praktiker) som målas upp i boken och om de fullt ut faller in under kategoriseringen radikalt entreprenörskap. Hur påverkar till exempel ”affären” Bert Karlsson och ”konsten” Lars Vilks? Och vice versa? Bert Karlsson drivs uppenbart av andra ideal än Lars Vilks, och det är svårt att se hur och varför etiketten radikal entreprenör lämpar sig bättre än de ”traditionella” etiketterna för just dessa personer. Att båda dessa herrar har ådragit sig mediernas uppmärksamhet är intressant och leder till tankar om vem det är som avgör vem som är radikal nog att betraktas som ”radikal entreprenör” och vem som ”bara” är en traditionell entreprenör. Författarna lyfter fram mediernas roll men fördjupar sig inte i hur dessa individer och deras förutsättningar att vara entreprenörer skapas på den mediala arenan.

Boken lämpar sig för den som vill lära sig mer om personerna bakom ett entreprenörskap. Den är lättillgänglig och ger en bra introduktion till ämnet, samt bjuder in till reflektion om vad – och vem – som bidrar till förnyelse i samhället. Kopplingen till lärande och professionsutbildning som görs i bokens avslutande del är något vag och hade med fördel kunnat placeras före de åtta berättelserna för att tydligare belysa vilken roll utbildning och lärande har, eller skulle kunna ha, för mer entreprenörskap – oavsett om det är radikalt eller mer ”traditionellt”.

Av Anna Jonsson