Konkurrens är ett av ekonomins begrepp som sällan definieras eller problematiseras. Vi har en ryggmärgskänsla av att marknaden och utvecklingen mår bra av konkurrens, vi förhåller oss lite mer tveksamt till konkurrens när den sätts samman med privatisering och vi får en lätt obehagskänsla i maggropen när vi anser att vi själva utsätts för den. Men tänk om konkurrens bara är ett syn- eller förhållningssätt? Känns det annorlunda i ryggmärgen eller maggropen då?
I boken sätter ett tjugofemtal forskare fingret på begreppet konkurrens och diskuterar det i olika kontexter och sammanhang, inom och bortom företagsvärlden. Genom att fundera på vem som definierar om konkurrens föreligger, hur den skapas, utvecklas och vad konkurrens får för konsekvenser, tar författarna sig an ett begrepp som nationalekonomin i stor utsträckning abonnerat på begreppsbestämningen av. Konkurrens definieras i boken utifrån aktörer, relationer, brist och önskemål, vilket visar på hur konkurrens konstrueras utifrån enskilda parters synsätt, eller hur andra sätter upp spelregler som skapar vad som upplevs som konkurrens. När vi överför konkurrens till idrottsarenan, rankningssystemen eller de interna förhållandena i ett företag, står det klart att konkurrens är något vi förhåller oss till – vi bestämmer själva vem vi ser som vår motpart – och något som bestäms av andra – förutsättningarna för tävlingar och rankningssystem resulterar i en konkurrens som inte nödvändigtvis handlar om begränsade resurser. Konkurrens vidgas till att handla om status och sociala intressen.
En dimension som särskilt lyfts fram i boken är hur en fjärde part, bortom dem som konkurrerar och dem vars resurser de konkurrerar om, bestämmer förutsättningarna för konkurrens genom att sätta upp spelreglerna. Detta kan i sin tur ske genom att bedömningsgrunderna sätts retroaktivt och genom att tävling skapas när beteende kopieras. Det finns i boken penseldrag av social men även samhällelig konstruktion av konkurrens, det finns illustrationer av hur konkurrens uppstår där den egentligen inte borde finnas, och det finns bilder av hur konkurrens är inpräntad i hur vi förstår omvärlden. I en antologi finns självklart risken att ett begrepp ges lika många skilda definitioner som författare, eller åtminstone kapitel, och visst finns det kapitel som tar sig an konkurrens på ett sätt som fått varje nationalekonom att nicka igenkännande, men där sker ändå en kontextförflyttning.
Bokens uppgift är ambitiös: att omdefiniera konkurrens, bredda dess repertoar till nya kontexter och – för att leka med bokens titel – konkurrera med, eller kanske till och med konkurrera ut, nationalekonomins tidigare abonnemang på begreppsbestämningen. Detta görs genom att studera begreppet i kontexter såsom skolan, bland personer som hänger upp juldekorationer, mellan organisatoriska entiteter i multinationella företag, på idrottsplanen och inom akademin. En av bokens stora förtjänster är hur den genom sin kontextförskjutning, omdefiniering och problematisering av konkurrens aktualiserar begreppet och gör det ytterligare relevant inom samhällsvetenskapen bortom nationalekonomins fokus på marknader. Andra förtjänster är de fallstudier som gör materialet och diskussionen levande och hur bokens redaktörer skapar en förlåtande helhet och röd tråd mellan perspektiv, synsätt och kontexter. Bokens största förtjänst ligger dock i hur den väcker frågor, tankar och idéer som slår mot tidigare oproblematiserade föreställningar och som får läsaren att ifrågasätta varje ryggmärgsdefinition och maggropskänsla kring konkurrens.
Av Christina Öberg
Christina Öberg är professor i marknadsföring vid Karlstads Universitet och associerad till forskningsinstitutet Ratio.
