Koncept som sprids snabbt och brett brukar ha en speciell karaktär. De framställs som universella lösningar på allehanda problem och de är oftast enkelt beskrivna. Därmed blir de attraktiva alternativ till den dagliga verksamhetens komplexitet och dilemman – åtminstone tills de ska användas i praktiken och problemen dyker upp. Populära managementidéer för organisationsintern styrning utgör betydande exempel på detta. Men exempel finns även när det gäller hur samhället mellan organisationer ska ordnas. Konkurrens är ett sådant enkelt och universellt lösningskoncept som nått stor populäritet de senaste decennierna.
Boken Att styra organisationer med konkurrens tar sin början i denna enkelhet och populäritet hos konkurrensbegreppet. I det fiktiva exemplet om hur ett skolområde ska ordnas, utmanas dock den till synes enkla och attraktiva lösningen av Greta i kommunledningen. Greta har en reflekterande och nyanserad hållning samt mod att ifrågasätta – den typ av förhållningssätt vi har till uppgift att främja vid högskolor och universitet. Genom exemplet lyfts ett antal centrala frågor om konkurrens som boken tar avstamp i. Bland annat: Hur påverkar införandet av konkurrens kommunens möjlighet att fortsatt kunna påverka skolor när vi inte får bestämma över dem direkt? Hur kan man se att de sköter sig? Krävs det inte en överkapacitet av skolor, till skillnad från idag, för att eleverna ska kunna välja och byta? Hur behöver en skolas ledning förändras vid konkurrens? Vems blir ansvaret om en skola måste stängas ned? Och kan vi lämna konkurrensordningen om den inte fungerar?
Boken syftar till att ta konkurrens på allvar genom att försöka reda ut vad som krävs för att styra med konkurrens. Det gör författarna också förtjänstfullt. En stor mängd relevanta begrepp används, ackompanjerade av forskningsresultat om hur konkurrens mellan skolor, och allmänt, visat sig fungera. Empiriska exempel illustrerar analysen, vilket ökar läsvärdet. Efter introduktionskapitlet behandlas begreppet konkurrens, och i tredje kapitlet jämförs styrformerna konkurrens och formell organisation. I dessa inledande delar dras också en central slutsats: konkurrens behöver organiseras fram. Upplägget i återstående kapitel utgår sedan från denna slutsats. I tur och ordning behandlas: hur konkurrens mellan organisationer kan skapas på en marknad (kapitel 4), hur aktörer som kan konkurrera skapas (kapitel 5), vad som händer inom organisationer som konkurrerar (kapitel 6), hur kunder skapas och hur konkurrensen påverkar organisationens relationer till kunder (kapitel 7) samt hur organisationer som konkurrerar beter sig mot varandra (kapitel 8). Ett viktigt övergripande budskap är att konkurrens som styrform kräver väldigt mycket av organisatörerna – långt mer än vi tenderar att tro – samtidigt som utfallen av försöken är osäkra. Mångfalden av konkurrensformer och förutsättningar poängteras också, t.ex. beroende på om produkten är en vara eller tjänst och om tjänsterna finns inom välfärdens kärna eller inte. Bokens sista kapitel återvänder till Gretas inledande frågor, besvarar dem och diskuterar svaren.
Organisation är en beslutad ordning och med beslutsrätt följer ansvar. Ansvarsbilden för beslut om konkurrens är dock (ännu så länge) vag till skillnad mot beslut om formella organisationer – en viktig poäng som författarna också belyser i bokens slut. Något som dock väcker frågor hos mig är bokens övergripande begreppsmässiga hållning. Å ena sidan framstår konkurrens ibland som ett marknadselement bland andra (köpare, säljare, pris, produkt, transaktion osv.). Men i så fall handlar boken om betydligt mer än konkurrens, inte minst köpare och säljare behandlas ingående. Å andra sidan framställs konkurrens ofta som närmast synonymt med marknad. Det är också tveksamt, dels eftersom vissa centrala marknadselement inte riktigt behandlas, dels eftersom begreppet marknad blir överflödigt. Kanske hade boken även vunnit på en ökad tydlighet om vilka organisationselement som används, eller kan användas, och vad de försöker styra i konkurrensarbetet.
Sammantaget är det dock en gedigen och viktig bok, med ett behändigt format. Den lyfter fram många relevanta frågor för samhällsdebatt och fortsatta studier, och kan varmt rekommenderas för insatta praktiker och intresserade forskare. Vem vet, kanske ser vi den också i framtida företagsekonomiska kurser om hur marknader organiseras och omorganiseras?
