”Behövs det ännu en bok om ledarskap?”, undrar författarna till När ledarskapet krackelerar. Mitt svar är att det gör det. Boken innehåller en relevant och kritisk genomgång av forskningens syn på ledarskap och hur den skapar orealistiska förväntningar på vad ledaren kan och bör lösa för problem i organisationer såväl som i samhället i stort.
Författarna tar ledarskapsforskningen från grunden och tydliggör sin syn på ledarskap respektive chefskap. De gör också en genomgång av synen på ledarskap i de traditionella forskningsperspektiven, från egenskapsorienteringen före 1940-talet via stil- och situationsorienteringen som leder in i det förhärskande transformativa ledaridealet vi ser idag. Boken tar också upp två dominerande trender: coachande respektive autentiskt ledarskap. I syftet med boken betonas förståelse av ledarskapsfenomen. Alltså inte recept för hur man ska göra eller checklistor. Boken ser ledarskapspraktiker som en process.
Det stora bidraget med boken är illustrationerna av hur teorierna när de omsätts i ledarskapsförsök av chefer som försöker utöva ledarskap i vardagen krackelerar eller misslyckas i sina avsikter. Det är berättelser om olika chefer som arbetar i olika typer av organisationer med skilda kontexter som samtidigt hyser stor igenkänningsfaktor. Författarna kallar det för ledarskapsförsök snarare än ledarskap. Några av fallbeskrivningarna berättas tyvärr i en raljerande ton, samtidigt som författarna försäkrar att det i de här illustrationerna inte handlar om några särskilt korkade ledare utan tvärtom ett genomsnitt av människor som vill och tror sig vara framgångsrika i sina ledarskapspraktiker.
I boken presenteras en enkel men effektiv modell för att analysera var i processen ledarskapsförsöken krackelerar. Processen hängs upp på fem moment; från ledarens självbild, via hens inriktning på sina ledarskapsförsök, till hur den omsätts i konkreta handlingar, och vidare vilken respons dessa får från andra människor i processen samt det övergripande sammanhanget. Det visar sig att det finns många möjligheter att misslyckas i praktiken både inom respektive moment och i konsekvensen dem emellan.
Förvisso avslutas boken med åtta lärdomar från krackeleringsteorin som praktiker kan förhålla sig till. Jag känner dock att det nu behövs ytterligare en bok om ledarskap, där illustrationer av mer hållbara ledarskapsförsök utövas i praktiken. Det vill säga försök som inte krackelerar utan som faktiskt är framgångsrika. Författarna antyder att de finns, men efter läsningen undrar jag om det är möjligt.
Av Pernilla Petrelius Karlberg