Från en av företagsekonomiska ämnets nestorer har det kommit ett 597-sidigt verk om utvecklingen av några av de framstående svenska företagen inom skogs/pappersindustrin. Verket är mycket omfångsrikt, inte bara vad gäller antalet sidor utan framför allt informationen om och tolkningar av utvecklingsskeden inom svensk industri. För mig är det ett efterlängtat verk som täcker en vit fläck i vår förståelse av företagsutveckling. Boken är mer än enbart historier om enskilda företag, och tappar sig inte till de abstraktioner eller modeller för industriell utveckling som ekonomisk historia ofta visar prov på.
Boken inleds med en teoretisk modell som systematiskt används i de senare fallbeskrivningarna och falltolkningarna. Vi som följt Sjöstrands forskning över tiden finner här en logisk utveckling av tidigare begrepp och tankegångar. I viss mån saknas koppling till senare internationell forskning inom t ex forskningstraditionen ”Comparative coperative governance”, men referensramen täcker väl syftet och visar sig användbar i analysen av fallen.
Fallen är minutiöst beskrivna. Detta är bokens både stora fördel och dess nackdel. Beskrivningarna dokumenterar en viktig del av svensk industrihistoria på ett trovärdigt sätt och är detaljerade nog för att kunna användas för att förstå ett antal fenomens framväxt över tiden. Det är ett viktigt arbete som är gjort. Å andra sidan blir läsaren lätt övermannad av all information och boken blir därför stundtals svårgenomtränglig. Det finns dock ett knep för att undvika detta. Bokens sista del innehåller tolkningar av de olika företagens utveckling. Den mindre dedikerade läsaren kan med fördel läsa dessa direkt efter teoriramen och sedan djupdyka i fallen under de perioder som särskilt intresserar dem. Jag måste erkänna att jag själv skummade större delen av fallen, för att i stället fördjupa mig i perioderna när de svenska ägarsfärerna bildades och den svenska modellen växte fram.
I beskrivningen av utvecklingen efter andra världskriget har de skriftliga källorna kompletterats med (mer än 100) intervjuer med företagsledare och ägare. Att få tillgång till ett så rikt material är imponerande och det är bara att hoppas att det sparas och blir tillgängligt för framtida forskning. Inom historieforskningen pågår en livlig diskussion om värderingen av muntliga källor. Flertalet av de problem som diskuteras där tycks dock hanterats väl av Sjöstrand genom triangulering och viss återhållsamhet i texten, vilket förstärker intrycket av trovärdighet.
Något mer slutgiltigt svar på hur företagsutveckling sker över tiden ger klokt nog inte Sjöstrand, utan han nöjer sig med att tala om ”krafter” i form av t ex ”händelser” och betonar individuella och kollektiva aktörer. Det känns befriande som en motvikt mot de deterministiska ekonomiska jämviktsmodeller som dominerar bolagsstyrningsområdet.
Boken riktar sig till intresserade av företagsutveckling i bred mening. Läsekretsen bör därmed kunna innehålla forskare inom områden som strategi, företagsfinansiering och bolagsstyrning. Den har också ett intresse för forskare inom ekonomisk och politisk historia då det bland annat var genom dessa företags agerande som dagens Sverige växte fram.
