Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få information om nya artiklar och teman.
Hur viktig är granngemenskapen för den civila beredskapen? Veronica Strandh undersöker, med stöd i tidigare forskning och en riksrepresentativ studie, hur grannar kan fungera som resurs i beredskapsfasen.
Frivilligt engagemang i Hemvärnet drivs inte bara av plikt eller samhällsansvar. I denna studie visas hur känslan av tillhörighet – starkt kopplad till plats och lokal förankring – är avgörande för varför människor engagerar sig och stannar kvar över tid.
Ansvarsprincipen sattes på prov under covid-19. Studien visar hur oklara mandat, myndighetsfragmentering och svag nationell samordning försvårade krishanteringen – och varför tydligare styrning och koordinering krävs.
Resiliens i äldreomsorgen uppstår inte genom vilande kapacitet eller strikt budgetdisciplin. Genom intervjuer i två kommuner visar studien hur ansvarstagande och relationsbyggande över gränser – mellan ekonomi, social omsorg och sjukvård – skapar aktiva, mångsidiga förmågor som blev avgörande under pandemin.
Studien visar hur tillitsbaserad styrning och ledning bidrar till att bredda controllerrollen i svenska kommuner – från ett traditionellt fokus på redovisning och uppföljning till ett mer strategiskt, verksamhetsnära och samverkande uppdrag. Controllern framträder som en medledare med ökat inflytande, där analys, dialog och professionellt stöd blir centrala för beslut och värdeskapande i organisationen.
Sociala investeringar lanserades som ett sätt att göra välfärden mer förebyggande, rationell och långsiktigt hållbar. Genom mätbarhet, utvärdering och ekonomiska kalkyler skulle satsningar på människor legitimeras som god politik och god ekonomi. I denna artikel analyseras hur idén om sociala investeringar fick fäste i svenska kommuner – och hur samma logik som bar reformen framåt också bidrog till dess gradvisa och tysta avveckling.
Massuppsägningar slår inte bara mot jobb – de slår mot människors föreställningar om framtiden. Den här artikeln visar hur olika sätt att förhålla sig till karriärplanering formar både upplevelsen av omställning och möjligheten till ett hållbart arbetsliv. Alla planerar inte sina liv på samma sätt – och det får konsekvenser för vem som faktiskt fångas upp av omställningssystemen.
Tom S. Karlsson blir ny chefredaktör för Organisation & Samhälle och efterträder därmed Cecilia Cassinger, som efter tre år på posten lämnar uppdraget.
Företagsekonomisk forskning formas av vilka som släpps in, men antagningskraven tas ofta för givna. Denna artikel problematiserar en allt snävare rekrytering till forskarutbildningen och frågar om ämnet riskerar att förlora både förnyelsekraft och samhällsrelevans om inte fler vägar in öppnas.
Problematiskt när debatten kommer långt efter besluten
Föreställningar om mediers agerande har ett avgörande inflytande på organiseringen av offentlig verksamhet.
Nedläggningar frigör innovativa förmågor och kan öka resultaten
I kriser blir vi beroende av praktiskt agerande och kollegialt lagarbete
Det är kärnverksamheten som är bäst skickad att möta kriser – inte nya ledningssystem
Kontinuitet, konsekvent beteende och mod att släppa kontrollen har avgörande betydelse för att få tillitsbaserad styrning att fungera
Kan kunskap om reformvågor fungera som en vågbrytare? Lärdomar från återkommande resultatinitiativ inom svenskt bistånd, från 1960-talet och framåt
Samspelet mellan kontroll och förtroende är mer komplext än många tror.
Tillitsdelegationens forskningsledare sammanfattar huvuddragen i utredningens forskningsantologi
Är det civilsamhället, staten eller snarare en allians mellan civilsamhälle och stat som ska ses som tillitens källa?
Det sociala kapitalets betydelse för entreprenörskap i gränslandet mellan kultur och marknad
