2020/01, Bokrecensioner

En strävan efter sanning: Vetenskapens teori och praktik, Bengt Kristensson Uggla. Studentlitteratur, 2019

Vad är ­vetenskap?

Varför finns det så få bra sammanfattande men ändå nyanserade verk (speciellt för samhällsvetare) om vetenskapsteori och forskningspraktik på engelska men flera goda böcker utgivna på svenska? Efter att ha undervisat i olika kurser i vetenskaplig metod på såväl svenska som engelska under närmare 25 år slog denna tanke mig när jag hörde Bengt Kristensson Uggla leda ett panelsamtal i ämnet på den företagsekonomiska ämneskonferensen i Stockholm 2018. Förväntningar var höga när boken äntligen släpptes lagom till ämneskonferensen i Gävle 2019, och där författaren medverkade i en välbesökt och lika intressant paneldiskussion.

Som framgår av den inledande frågan sällar sig denna bok till en fin tradition av böcker som till exempel Bengt Molanders Vetenskapsfilosofi (Thales, 1983) och Nils Gilje och Harald Grimens Samhällsveten­skapernas förutsättningar (Daidalos, 1993). Dessa finns tyvärr inte översatta till engelska, utan standardverket utgörs av Alan Chalmers What is this thing called science?, vilken dock har sina begränsningar både i sin historiska framställning och som övergripande problematisering av relationen mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap.

Företagsekonomer har genom åren lämnat viktiga bidrag till ”mellanteoretiserande” – i gränslandet mellan vetenskaplig metod och vetenskapsteori – i samhällsvetenskaplig forskning både på svenska och engelska (se t.ex. Ingeman Arbnor och Björn Bjerkes Företagsekonomisk metodlära; Mats Alvesson och Kaj Sköldbergs Tolkning och reflektion och Barbara Czarniawskas Narratives in Social Science). I tillägg till denna tradition utgör Kristensson Ugglas bok En strävan efter sanning: Vetenskapens teori och praktik ett ambitiöst projekt att fläta samman ämnen som vetenskapsfilosofi, vetenskapshistoria, kunskapsteori och forskningspraktik till ett sammanhållet argument kring vetenskapandets kärna, idé och innehåll, relaterat till den akademiska praktik och sammanhang som vi som forskare verkar i. Det är sannerligen imponerande.

Sammanfattningsvis pläderar författaren för en sammanhållen och dialektisk vetenskapssyn utan en disjunktion mellan naturvetenskaper och humanvetenskaper. Som titeln antyder framträder ett fallibilistiskt kun­skaps­ideal. Vetenskapliga aktiviteter och miljöer där det inte är kunskap som sanning som står i centrum, utan där det är själva kunskapssökandet med sanning som ideal som präglar den vetenskapliga kunskapsproduktionen. På denna intellektuella resa presenteras läsaren argument av såväl empirisk, analytisk och moralisk karaktär, vilket bidrar till en mångfacetterad bild (men ändå imponerande sammanhållen) av vetenskapens teori och praktik.

Författaren pläderar för en övergripande tolkande ansats utan att hemfalla till rela­tivism; där förklaringar fortfarande har sin berättigade plats. På det stora hela lyckas Kristensson Uggla fantastiskt väl med sina föresatser, och för både initierade och oinitierade läsare är det väl investerade lästimmar i favoritfåtöljen. Möjligen kunde argumentationslinjen stärkas ytterligare med en något mer utvecklad diskussion kring två av huvudbegreppen i den förklaringsmodell som presenteras: dialektik och sanning. Å ena sidan råder en stark stringens i boken med avseende på en genomgående användning av dessa två begrepp över de 389 sidorna. Å andra sidan (som ofta blir fallet när man väljer begrepp som centrala fundament i en argumentation) lämnas båda begreppen något oproblematiserade. Som exempel skulle kunna nämnas logikers och filosofers kritik av den dialektiska logikens skärpa och den utvecklade diskussion om sanningsbegreppet som förs inom delar av filosofin (t.ex. vad avser ”internalism” och ”externalism” som behandlas på ett par sidor i boken). Det skall dock sägas att undertecknad hyser stor sympati för båda begreppens analytiska styrka och relevans för att reda ut det dynamiska och komplexa fenomen som vi kallar vetenskap.

Jag delar i stora stycken författarens grundsyn på vetenskap. Boken infriade mina högt ställda förväntningar och är ett viktigt bidrag och inlägg i diskussionen om vetenskaplighet, också med konkreta budskap för den historiska och moderna samhällsutvecklingen i stort. Nu inväntar jag bara den engelska översättningen så att Kristensson Ugglas insikter kan fylla ett stort internationellt tomrum och spridas globalt!

Av Fredrik Tell

Fredrik Tell är professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

En strävan efter sanning: Vetenskapens teori och praktik, Bengt Kristensson Uggla. Studentlitteratur, 2019