2015/01, Bokrecensioner

Läran om Management – Föreställningar i ett organisationssamhälle, Karin Holmblad Brunsson, Studentlitteratur, 2013.

När jag kom till Göteborg för att börja studera i slutet på 50-talet kunde man mötas av jobbannonser i Göteborgs-Posten från Handelshuset Elof Hansson som avslutades med ”Civilekonomer göre sig icke besvär”. Min företrädare Albert ter Vehn berättade, många år senare, att när han kom för att tillträda sin professur vid Handelshögskolan 1926 hängde nedläggningshotet över skolan. Det fanns nio studenter att utbilda. Konkurrensen kom från Filip Holmqvists handelsinstitut med attraktiva korrespondenskurser.

Idag lanseras webbaserade kurser som MOOC (Massive Open Online Course) inom managementområdet. Briljanta föreläsningar på skärmen, lösa några uppgifter, kvittera ut kursintyget – utan att komma utanför dörren. Kan det vara så lätt? Filip Holmqvist återfödd? Nja, ämnet är ju det populäraste inom högskolan (mätt i antalet deltagande studenter)! En studie av Civilekonomerna visar dessutom att ekonomer är bättre på att skapa nya jobb än tekniker och medicinare. Läran om Management är och bör vara efterfrågad! Men innehållet är väldigt flyktigt! På min fråga till en gammal kollega i konsultbranschen ’kör ni fortfarande med Balanced Score Card?’ fick jag svaret ’ Nej nu är det ’Beyond Budgeting’, ingen använder BSC längre’. Man kan föreställa sig att en och annan lärare, som lagt energi på att visa på poängen med BSC för studenterna, tar sig för pannan. Nog med anekdoter.

Karin Holmblad Brunsson har skrivit en bok som kartlägger och orienterar oss om vad detta med management egentligen är och hur läran lever och frodas trots att den innehåller mängder av oklarheter och motsägelser. Management bedrivs i organisationer som är påhittiga ställen. Marknader, som nationalekonomerna sysslar med, gör inget (utom att sträva mot eqilibrium), men organisationer har till exempel strategier för att bli bättre. Det som idag är ”Beyond Budgeting” drevs igenom i Handelsbanken av Jan Wallander (& Co) i början av 1970-talet och intressentmodellen presenterades först i Sverige av Eric Rehnman i samband med förberedelserna inför förhandlingarna om ett nytt företagsnämndsavtal år 1964 (att sedan Freeman 1984 får äran för ”stakeholder model” är väl något vi får lära oss leva med). Forskare bör nog hålla ögonen på vad praktikerna har för sig och vara mindre mottagliga för budskap från amerikanska business schools. Karin Holmblad Brunssons husgudar är Taylor och Fayol, två praktiker. Detta i sig skapar ett motgift mot ”teoretisk” akademisk undervisning. Den här boken inbjuder till diskussion.

Studenter läser ju management för att förbereda sig för en framtida praktik. Boken blir då ett slags vaccination mot övertro på management-”teorier”. Men egentligen är nog resonemangen mest avsedda för en upplyst allmänhet – också i vaccinationssyfte. Medicinen presenteras i fyra avsnitt; managements natur, effektivitetsfrämjande, verktyg för styrning och framtidsperspektiv. En pedagogisk struktur.

Lärare och studenter i företagsekonomi bör använda den här boken i samverkan. Det är snarare en diskussionsbok än en bok för tentamensplugg. Potentialen för studenterna att komma fram till vettiga ståndpunkter (som de kan argumentera för) är betydande. Utmaningen för lärare och kursledare är att våga sig ut i en diskurs där man inte har full kontroll över agendan. Jag gillar den utmaningen!

Av Sten Jönsson

Print Friendly, PDF & Email