2018/01, Bokrecensioner

Konsumtion – ekonomi, etik och samhälle, Andreas Håkansson, Studentlitteratur, 2017

Andreas Håkansson, docent i livsmedelsteknik och biträdande professor i mat- och måltidsvetenskap på Högskolan i Kristianstad, har tagit sig an det ambitiösa projektet att sammanfatta praktiken, fenomenet, och det multidisciplinära akademiska ämnet ”konsumtion”. Boken heter just Konsumtion och indikerar genom sin underrubrik Ekonomi, Samhälle och Etik att den skall vara relativt allomfattande (endast exkluderande naturvetenskapliga, medicinska och teknologiska perspektiv) och bred. Däremot tar den, som många andra böcker i dag, utgångspunkt i ett hållbarhetstänk. I förordet får vi veta att författaren inspirerats att skriva boken då hans erfarenhet av personer i skolvärlden är att de har svårt att urskilja relevant från irrelevant information som kommer från olika normativa håll kring hållbar respektive ohållbar konsumtion. Det är detta som är det ambitiösa med boken, den vill synliggöra de många teoretiska perspektiv som finns på konsumtion, som påverkar just den information vi nås av, och som i slutändan får politiska konsekvenser.

Boken består av 16 kapitel uppdelade i tre delar. Den första delen tar sig an ett nationalekonomiskt perspektiv och bygger successivt upp en ekonomisk modell med hjälp av att vi får följa de fiktiva personerna Ask och Embla genom diverse centrala nationalekonomiska koncept som t.ex. effektivitet, nytta, ekonomiska institutioner, varumärke, krediter, rationalitet, transitiva preferensordningar, indifferenskurvor, efterfrågan, pris, konkurrens, äganderätt, skatter, resurser, och offentlig konsumtion. Givet nationalekonomins annars nästan tvångsmässigt torra natur, gör den pedagogiska ansatsen att ämnet blir både lättförståeligt och roligt att läsa.

Den andra delen tar ett psykologiskt, sociologiskt, och kulturellt perspektiv. Håkansson beskriver hur dessa perspektiv (här skulle jag emellertid invända att även psykologin har fått samma kritik från sociologiskt och kulturellt håll) kritiserar nationalekonomin för att den studerar konsumtion genom metodologisk individualism i stället för metodologisk kollektivism (som t.ex. symbolisk interaktionism skulle vara exempel på eftersom det är interaktionen mellan människor som skapar alla tings och upplevelsers betydelser). Håkansson tar sedan en kortare historisk resa genom Rousseau och Freud för att förklara kritisk teori men missar tyvärr Frankfurtskolan på vägen. Kanske hade jag också önskat mig ännu mer om status, klass, och identitet som berörs genom Bourdieus banbrytande konsumtionsforskning (på 1960–1990-talen) i kapitel 10, om genus, och om hur Foucaults diskurser påverkar hur vi konsumerar. Men genom sektioner om Marx, Tönnies, materialism och ideologi får vi ändock en relativt allmänbildande genomgång av några historiskt, viktiga sociologiska koncept.

Den tredje delen tar sig an filosofin och etiken kring konsumtion och hållbarhet. Detta är en viktig del i en bok som har det syfte den har. Därför är det bra att den tar upp olika normativa konsumtionspåståenden (t.ex. här hade Foucaults diskursbegrepp varit ett användbart analytiskt verktyg) och borrar in sig i hur vi bör förstå dessa påståenden och dess grundantaganden. På detta sätt, tillsammans med de olika konsumtionsetiska tankeskolor Håkansson sedan presenterar, får läsa­ren (och undervisaren!) konkreta modeller att rannsaka å ena sidan sina och andras föreställningar med, och å andra sidan konsumtionens faktiska miljökonsekvenser.

Sammanfattningsvis tar sig alltså Håkansson, trots sin ingenjöriella och nationalekonomiska bakgrund (vilket såklart också märks), an förvånansvärt sociologiska och kulturella perspektiv, och han gör det på ett informerat och reflekterande sätt vilket är hedervärt (även om en kan skönja en viss skepticism gentemot t.ex. kritisk teori). Ur en socialkonstruktivists (som jag själv) perspektiv har boken inte allt, men den har mycket. Detta är därför en bok som jag som undervisande konsumtionsforskare har saknat (om än att jag undervisar på engelska och boken är på svenska) eftersom den är perspektivrik och inte räds att presentera olika synsätt på konsumtionen och dess hållbarhetskonsekvenser på ett balanserat sätt. Inom den akademiska världen råder annars ett inför studenter ofta hemlighållet förakt för ”de andra” vetenskapsdisciplinerna – inte minst där positivismen och socialkonstruktionismen i sina mest polariserade former intar olika skyttegravar – men Håkansson tycks stå över sådan revirmarkering. Uppfriskande och nödvändigt i en tid av klimathot som riskerar att förringas av alternativa fakta och annat som är lättare att förstå än akademiska internstrider.

Av Sofia Ulver

Print Friendly, PDF & Email