Digitaliseringens olika effekter på dagens och framtidens ekonomer är en pågående och viktig diskussion. Denna bok relaterar särskilt till de aspekter av digitaliseringen som rör inmatning, bearbetning och granskning av redovisningsinformation. Jag har under mina cirka tio år som adjunkt undervisat på olika kurser med inriktning på ekonomistyrning och välkomnar initiativ som möjliggör gemensamma moment för grundkurserna i ekonomistyrning och externredovisning. Med avstamp i detta skall jag nu beskriva och värdera denna bok.
Boken inleds med ett kapitel där internredovisning positioneras relativt externredovisning, och som följs av en redogörelse om kontoklasser och informationsbehov. Påföljande kapitel kopplar ihop budget och internredovisning och kapitel 4 beskriver hur internredovisningen kan användas för att fånga interna affärshändelser. En traditionell efterkalkyl av påläggsmetoden beskrivs och utförs sedan, och kapitel 6 och 7 fokuserar på lagervärdering och standardkostnadsavvikelse med hjälp av internredovisning. Därefter följer ett kapitel som behandlar rapportgenerering och registrering. Bokens avslutande kapitel beskriver internredovisningens framväxt.
Jag ser denna bok först och främst som ett medel för träna studenter i följande tre aspekter. För det första, för att förstå övergripande val av styrning till exempel att om man har decentraliserade resultatenheter bör dessa kombineras med lämpliga registreringsrutiner. Utan internredovisningens data kan man inte generera rapporter som stödjer resultatenheterna. För det andra, för att förstå att alla mått som tas fram i en organisation medför någon form av ansträngning. Ansträngningen kan vara både i form av arbete med registrering och/ eller bearbetning av data – denna påminnelse kan nog vara på sin plats i dessa tider av ökad mätning av prestationer. Och slutligen, för det tredje, för att förstå hur man gör en grundläggande sortering av data med hjälp av Excel.
Enligt min bedömning är diskussionerna och exemplen om mått- och objektmatriserna bokens viktigaste del. Detta eftersom de kräver förståelse för både organisation, styrningsprinciper och styrningens praktiska detaljer för att kunna utformas. De som vill skapa grunden för en sammanhängande styrning måste kunna länka samman dessa delar. Jag anser även att dessa moment är viktiga då de visar på en typ av icke-rutinartade arbetsuppgifter som datorer inte kan utföra.
Efter att studerat några av bokens övningar och lösningar, vilka nås via bokens webbsida hos förlaget, är intrycket att övningarna är tydliga och väl länkade. Lösningarna innehåller även ofta en förklarande text. Övningarna kan användas på olika vis, till exempel kan uppgift 8 användas för att diskutera både detaljarbete runt, och principer för, internpriser.
Det jag skulle önska i nästa upplaga är att diskussionerna om mått- och objektmatriserna fördjupas. Detta skulle kunna kompletteras med en levande beskrivning av ett större praktiskt exempel, och eventuellt ett case som kopplar samman flera praktiska och teoretiska aspekter. Vidare kan boken i nästa upplaga länkas än tydligare mot den pågående digitaliseringen.
Min samlade bedömning är att boken lämpar sig väl för att användas antingen för att knyta samman grundkurser i ekonomistyrning och externredovisning, eller för att vara en del i en kurs där studenterna tränas i databashantering. I båda fallen kan boken hjälpa studenterna att både bygga och sortera data om interna händelser. Den relativt praktiskt orienterade kunskapen, som denna bok representerar, kan enligt mitt synsätt hjälpa studenterna att möta några av digitaliseringens utmaningar. Detta då både inmatning och delvis bearbetning samt granskning av data i högre omfattning automatiseras – som vi ekonomer då måste kunna styra så den passar just våra, och sannolikt över tid skiftande, behov.
Av Jan-Olof Müller
