Bokrecension

Bokomslag Nerväxt

Nerväxt

Giorgos Kallis (Översättning: Joel Nordqvist). Daidalos , 2020

Recension av Alexander Paulsson

Bokomslag Nerväxt

Nerväxt

Giorgos Kallis (Översättning: Joel Nordqvist). Daidalos , 2020

Recension av Alexander Paulsson

Nerväxt är ett begrepp och en forsknings­inriktning som kritiserar det rådande tillväxt­para­digmet och pekar på de starka sam­­­band mellan ekonomisk tillväxt och för­bruk­ningen av icke-förnybara material och ut­­släpp av växthusgaser. En av förgrunds­gestal­terna inom nerväxtforskningen är ­George Kallis, som är professor vid ICREA i Barcelona. Kallis har bidragit till att flytta fram nerväxt som begrepp och forsk­nings­inriktning. Nu har han skrivit en bok om ämnet i syfte att tilltala en bredare läsekrets och samtidigt intressera de redan initierade. Detta är en svår balansgång, men han gör det på ett sätt som bör tillfredsställa båda läsgrupperna.

Boken kretsar i det stora hela kring det Kallis kallar nerväxthypotesen, som mynnar ut i en rad argument för ner­växt. Dessa går ut på att skala ner på produktionen och konsumtionen i samhället för att minska miljöpåverkan utan att för den sakens skull minska vare sig välbefinnandet eller välståndet. Men innan han kommer dit så introducerar han den historiska framväxten och inspirationen till dagens nerväxtforskning. Hit räknas 1970-talsklassikerna Tillväxtens gränser av Donatella Meadows med flera, samt Tillväxtens sociala gränser av Fred Hirsch. Även The Entropy Law and the Economic Process av Nicholas Georgescu-Roegen hör till standardreferenserna.

En central pusselbit i Kallis välskrivna bok är begreppet ekonomi och hur detta förstås. För att problematisera ekonomibegreppet refererar Kallis till moderna klassiker inom samhällsvetenskapen, inklusive George Bataille, Karl Polanyi och Marshall Sahlins. Med utgångspunkt i dessa herrar konstaterar Kallis (s. 32) att ekonomin är en ”instituerad process för interaktion mellan människor och deras omgivningar, som in­begriper användningen av materiella medel för befrämjandet av mänskliga värden”. Poängen här är att en ekonomi kan vara organiserad på en mängd olika sätt för att realisera en mängd olika typer av värden.

Medan varje samhälle inom sig arbetar för att garantera den sociala samhållningen och reproduktionen, så definieras värde i samhället av hur överflödet i ekonomin spenderas. Att slösa med överflödet generar mening och speglar de dominerande värdena i ett givet samhälle. Hirsch intro­ducerade begreppet positionella varor för att visa att mycket konsumtion drivs av att värden som handlar om att slösa pengar på saker som får en själv att sticka ut. Det kan handla om kläder, bilar eller resor. Detta slöseri på statuskonsumtion drivs, kort sagt, av värden som inte leder till ökat generellt välbefinnande, men däremot till ökad belastning för eko­system och i värsta fall till direkt miljöförstöring. En tanke inom nerväxtforskningen är därför att överflödet – som ger både mening och definierar värde i ett samhälle – ska beslutas gemensamt och medföra så lite miljöpåverkan som möjligt. Genom att närma sig ekonomibegreppet på detta sätt vill Kallis visa att ekonomin kan organiseras enligt andra värdeprinciper än de som dominerar i dag. Enligt den nerväxthypotes Kallis arbetar fram i boken kommer detta att leda till en minskad ekonomisk aktivitet och en minskad förbrukning av icke-förnybara material och lägre utsläppsnivåer, men utan att välbefinnandet eller välståndet påverkas negativt.

Samtidigt finns det en växande kritik mot nerväxtforskningen. Det handlar bland ­annat om att begreppet är missvisande. Inom nerväxtforskningen har begreppet diskuterats en del. Å ena sidan menar en del att begreppet är svårt att använda eftersom det är negativt laddat och alltid behöver förklaras för oinitierade. Å andra sidan finns det dom som menar att just detta gör att begreppet inte kan koopteras och på så vis tömmas på sitt kritiska innehåll. En annan kritik är att nerväxt aldrig kan bli verklighet. Inget politiskt parti skulle kunna vinna ett val med en agenda som bygger på nerväxtprinciper. Kallis bemöter dessa kritiska punkter, ett i taget. Hans huvudpoäng är att nerväxt inte längre är en fråga om val, utan en fråga om nödvändighet. Detta eftersom de ekologiska och sociala kostnaderna redan gör den ekonomiska tillväxten oeko­nomisk. Så om inte en planerad nerväxt påbörjas inom kort finns en överhängande risk för en klimatkollaps kombinerad med en okontrollerad och kaos­artad depression. I detta scenario är nerväxt att föredra, enligt Kallis.

Jag skulle rekommendera denna bok till de som är intresserade av att förstå hur ekonomisk tillväxt organiserar samhället och hur ekonomiska idéer påverkar vår relation till miljön. Nerväxtforskningen erbjuder en mängd svar på aktuella frågor kring kli­mat­förändringar och den ekonomiska tillväxtens roll i samhället, men Kallis bok reser också en rad frågor. Själv funderar jag mest på den pågående Coronapandemin och hur nerväxtforskningen skulle kunna belysa denna och vilka lärdomar som finns att dra av denna mänskliga tragedi.

Av Alexander Paulsson

Alexander Paulsson är lektor i företagsekonomi vid Lunds universitet.

Dela denna artikel

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print

I Organisation & Samhälle har du som är företagsekonom chans att använda dina specialkunskaper för att skriva om centrala samhällsfrågor inför en bred publik. 

De texter vi publicerar är artiklar, bokrecensioner, bok- och filmkrönikor och debattinlägg.

Fler recensioner

Nerväxt

Giorgos Kallis (Översättning: Joel Nordqvist). Daidalos , 2020

Bok- och filmkrönikor

Tänk som ett träd

”Jag ligger och tittar ut genom fönstret på trädet i min trädgård. Hela dagarna, många dagar. …

Dåligt samvete

Ett av yrkets privilegier är att läsa böcker som väcker intresse och sätter tankarna i …

Följ oss på Facebook och Twitter

Anna Krohwinkel, Unni Mannerheim och Hans Winberg

"Utvecklingsarbete i hälso- och sjuk­vården bedrivs ofta utifrån föreställningar som inte tar hän­syn till variationen och kom­plexi­teten i de behov som verk­sam­heten måste svara upp till"