Den här boken tillhör inte den typiska genre som brukar recenseras i vetenskapliga tidskrifter. Det är i stället en i allra högsta grad mycket praktiknära handbok. Som sådan ger den också en inblick i det svenska föreningslivets levande praktik. Författarnas ofta träffande observationer gör att man som läsare känner igen sig från egna erfarenheter från föreningslivet.
Utgångspunkten är något som författarna kallar för kompetensbaserad valberedning. Med detta begrepp vill de peka på att en välfungerande valberedning inleder sitt arbete med en analys av en förenings strategiska behov, och med en sådan analys som utgångspunkt först därefter fastställer sådana kompetensprofiler för förtroendevalda som kan fungera för att hantera organisationens strategiska behov.
Författarna följer i boken en struktur som systematiskt också följer en valberednings arbete från att utforma sitt uppdrag, informera om uppdragen till årsmötet till att sedan avslutningsvis lämna över till nästa valberedning. Varje kapitel är fyllt med pedagogiska exempel och avslutas med checklistor och handfasta tips. Genomgående finns kloka reflektioner om förutsättningarna för organiserande i föreningslivet såsom brytningen mellan etablerade normer och förnyelse, hur att hantera oenighet i en valberedning eller utmaningen att hitta frivilliga kandidater bland föreningens medlemmar. Ett exempel på det kloka och handfasta är när det ges råd om vad att förbereda inför ett årsmöte, till exempel att vara beredd på att det framkommer ny information om en kandidat eller att valberedningens arbete kan komma ifrågasätts.
Texten löper genomgående smidigt och boken är befriande floskelfri när den lämnar handfasta råd och gör nyktra observationer. Därmed är den långt ifrån den typiska managementlitteraturens ofta svulstiga anspråk. Det var oväntat att det kändes uppfriskande att läsa en bok i föreningsteknik som uppmuntrar till en medveten styrning utan att fastna i jargong. Kanske finns det något för managementförfattare att lära här?
Trots att det är en praktisk handbok så skulle underbyggnaden av alla de råd som författarna ger kunnat stärkas av kortare avsnitt där författarna hade förklarat sina egna utgångspunkter och erfarenheter, och därtill förklarat hur de valt sina exempel. Utan detta ställer man sig som läsare i bland frågan om hur dessa råd har kommit till och om andra exempel skulle leda till andra slutsatser.
En mindre detalj kan tyckas, men som blir synlig på grund av författarnas ambitioner, är bokens layout. Författarna lyfter genomgående fram frågan om tillgänglighet och vikten av att ta till vara olika bakgrunder. En kritisk kommentar är därför att utformningen av boken är olycklig. Den är tryckt med liten text, det används ibland avvikande färger för en del centrala begrepp och dessutom har boken ett hårt limmat band. Därmed blir läsningen svår för synsvaga, färgblinda och de med dåligt handgrepp.
Sammanfattningsvis är jag övertygad om att denna handbok kan fungera som en manual att höja kvaliteten på många valberedningars arbete.
Av Jaan Grünberg