Under de senaste decennierna har vi sett en djupgående förändring av universitetssektorn. Studier visar hur ökad globalisering och spridning av nyliberala idéer har lett till en marknadisering av universitetet där prestationer ständigt ska mätas och utvärderas. I takt med att akademiker och studenter rör sig över nationsgränserna har även konkurrensen om att attrahera såväl studenter som medarbetare, men också forskningsmedel och intäkter, ökat. I denna situation upplever många universitet att de behöver ”sticka ut”, uppvisa ”excellens”, högt anseende och studentnöjdhet. En ökad press på excellens leder till en ökad press på att visa prov på verksamhetens höga kvalitet. För att kunna stå sig i konkurrensen deklarerar universiteten via sina hemsidor på vilket sätt de uppvisar hög kvalitet och hur de är unika. Innebörden av kvalitet är dock inte självklar eftersom kvalitet är ett relativt begrepp som har olika betydelser för olika intressenter. Med andra ord är kvalitet något som är socialt konstruerat snarare än något fastställt och förutbestämt. Det blir därför intressant att ställa frågan hur kvalitet konstrueras inom universitetssektorn.

För att förstå hur kvalitet konstrueras utförde vi under 2022 en analys av 41 nordiska ekonomihögskolors hemsidor. Genom att fokusera på ekonomihögskolornas startsida, och en till max två klick från denna, var avsikten att identifiera element och dimensioner av begreppet hög kvalitet som deklarerades av högskolorna. Vår analys visar hur hög kvalitet konstrueras utifrån fem olika dimensioner.

Den första dimensionen var undervisning, forskning och tredje uppgiften. Med tanke på att lärosätena i de nordiska länderna har tre huvuduppgifter är det knappast överraskande att samtliga ekonomihögskolor framhöll att hög kvalitet handlar om att visa förträfflighet i undervisning, forskning samt tredje uppgiften, det vill säga, samverkan med det omgivande samhället.

Den andra dimensionen innefattade ackreditering och rankning. Hög kvalitet förknippades med att tillhöra de bästa universiteteten i världen Detta kunde dock uttryckas på olika sätt. Vanligaste var att stoltsera med att högskolan var ackrediterad, eller på väg att bli ackrediterad, men det kunde även uttryckas som att den placerades högt på en rankninglista. Däremot nämnde inte lärosätena aspekter där de inte utmärkte sig. Exempelvis nämndes rankningar endast för de ekonomihögskolor som hade hög placering.

Den tredje dimensionen syftade på ålder, storlek och omgivning. Då inte alla ekonomihögskolor kunde stoltsera med att de tillhörde ”de bästa” fick majoriteten av ekonomihögskolorna istället beskriva hög kvalitet utifrån andra faktorer. Hög kvalitet förknippades således med storlek, anrikhet, eller ungdom. På samma sätt beskrevs forskningsmiljöer av hög kvalitet i termer av unik samhällspåverkan eller inflytande i den akademiska debatten.

Ytterligare en dimension av hög kvalitet som framhölls av ekonomihögskolorna var aktiv och unik samverkan med företag och det omgivande samhället. Utöver samverkan med det omgivande samhället beskrev några ekonomihögskolor hur handplockade universitetsanställda var ett bevis på hög kvalitet. Den sista dimensionen av hög kvalitet som deklarerades av ekonomihögskolorna handlade om att framhålla specifika inriktningar eller fokusområden, såsom exempelvis internationalisering, hållbarhet, innovation eller framtidsinriktningar.

I vår analys av hur hög kvalitet konstrueras av de nordiska ekonomihögskolorna är det tydligt att hög kvalitet förknippas med att vara unik. Vad som är unikt uttrycks dock på olika sätt. Rankas ekonomihögskolan exempelvis lågt på en viss lista så tonas detta ner till förmån för en annan dimension där ekonomihögskolan uppvisar hög kvalitet. På så sätt kan samtliga ekonomihögskolor stoltsera med hög kvalitet.

Sättet som ekonomihögskolorna agerar på när det gäller hög kvalitet kan jämföras med hur företag agerar när det gäller hållbarhet. Precis som ekonomihögskolorna vill visa på hög kvalitet så önskar företag visa på hållbarhet. Ett begrepp som ofta diskuteras inom hållbarhetsdebatten är ”greenwashing”. Begreppet beskrivs som ”selektivt röjande av positiv information om ett företags miljö- eller sociala frågor utan fullständigt röjande av negativ information om dessa aspekter”[1]. På liknande sätt vill vi här hävda att ekonomihögskolorna i Norden, och universitetssektorn i allmänhet, ägnar sig åt ”qualitywashing”. Genom selektiv exponering av de dimensioner som anses visa hög kvalitet framstår samtliga universitet som högkvalitativa. Men att man tonar ner, eller mörklägger, vissa dimensioner behöver nödvändigtvis inte betyda låg kvalitet eftersom: “ett företag kan göra ett dåligt resultat utan att presentera någon positiv information, eller kan göra ett relativt gott resultat samtidigt som det främjar sina positiva handlingar offentligt och misslyckas med att diskutera dess negativa miljöpåverkan”[2]. Vi konstaterar således att marknadiseringen och den ökade konkurrensen inom universitetssektorn, och ekonomihögskolor mer specifikt, får vissa konsekvenser. En av dem är att ekonomihögskolorna i Norden idag ägnar alltmer tid åt ”qualitywashing” i sättet de presenterar sin verksamhet på.

Elin Funck

Docent i företagsekonomi med inriktning mot ekonomistyrning vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

[1] Gatti, L., Seele, P. & Rademacher, L. (2019). Grey zone in – greenwash out. A review of greenwashing research and implications for the voluntary-mandatory transition of CSR. International Journal of Corporate Social Responsibility, 4(6), 1–15. Citatet på sidan 7 i artikeln har översatts till svenska av Organisation och samhälle.

[2] Gatti, L., Seele, P. & Rademacher, L. (2019). Grey zone in – greenwash out. A review of greenwashing research and implications for the voluntary-mandatory transition of CSR. International Journal of Corporate Social Responsibility, 4(6), 1–15. Citatet på sidan 7 i artikeln har översatts till svenska av Organisation och samhälle.