Hoppa till innehåll

Verksamhetsförlagd kompetensutveckling (VFK) kan öppna både ögon och dörrar

Debattartikel av Lisa Källström, lektor i företagsekonomi, Högskolan Kristianstad.

Välkommen att skicka in inlägg och kommentarer på publicerade debattartiklar. Dessa får innehålla högst 3000 ­tecken inklusive blanksteg och skickas till redaktionen.
Vi ­kommer att publicera utvalda kommentarer i anslutning till artikeln.


Samverkan med det omgivande samhället anses i dag vara ett kraftfullt medel – inte ett slutmål i sig – i lärosätens strävan mot hög relevans och kvalitet i utbildning och forskning. Att utveckla lärosätenas samverkanskapacitet har därför länge varit ett prioriterat område, där Vinnovas satsning på de så kallade K3-projekten är ett tydligt exempel. Totalt engagerades trettioen lärosäten i arton olika projekt för att stärka svensk högskolesamverkan och därmed kvaliteten i forskning och utbildning samt Sveriges konkurrenskraft och möjlighet att möta samhällsutmaningar. K3-projekten visade att samverkan kan organiseras och genomföras på många olika sätt och att vi behöver vara öppna för och testa olika samverkansformer. Även om samverkan diskuteras mycket och ofta inom högre utbildning finns det ett fortsatt behov av att bygga samverkanskapacitet på både sy­stem- och individnivå för att engagera och uppmuntra fler till samverkan i olika former.

Med utgångspunkten att det är genom mötet med näringsliv, offentliga organisationer och andra aktörer som vår undervisning och forskning får ett mervärde och blir relevant har Högskolan Kristianstad länge sett samverkan med det omgivande samhället som en av sina viktigaste uppgifter. Högskolan Kristianstad antog 2021 en ny strategi med titeln ”Större bidrag till vårt samhälle” och var tidigt ute med att erbjuda verksamhetsförlagd utbildning i alla utbildningar. Nu har man tagit steget att uppmuntra till verksamhetsförlagd kompetensutveckling, en typ av personrörlighet från akademin ut till externa organisationer.

Som en följd av detta valde jag att våren 2022 använda min kompetensutvecklingstid till att bli ”praktikant” på en reklambyrå. Efter att ha tillbringat femton år i akademin var det dags för denna lektor i marknadsföring att ta ett kliv in i den så kallade praktiken för att byta bilder med dem som skapar den reklam jag själv står och föreläser om. Under våren har jag fått möjlighet att dels observera det som händer på en reklambyrå, dels själv göra ett uppdrag åt en kund, skriva text och göra uppföljningsrapporter. Allt under handledning av en före detta student. Att ta steget ut i praktiken genom att förlägga en del av kompetensutvecklingstiden där gav mig flera viktiga lärdomar, vilket gör att jag vill uppmuntra fler lärosäten och fler individer att utforska denna möjlighet.

Den första lärdomen är att verksamhetsförlagd kompetensutveckling utmanar gamla föreställningar och ger nya idéer. Min tid på reklambyrån har gett mig många nya uppslag, och i dialog och genom observationer har min bild av det värde som skapas via en reklambyrå förändrats. Jag har fått inblick i och förståelse för den kreativa processen, min begreppsapparat har uppdaterats och jag har fått fördjupad förståelse för fenomen som engagemangsgrader, räckvidd, CPM och leads. Jag har också getts möjlighet att möta branschens förväntningar på våra studenter när de lämnar högskolan, gällande både kunskap, färdigheter och förmågor. Tillsammans har detta gett mig nya undervisningsuppslag och fått mig att uppdatera innehållet i mina kurser, vilket kommer att göra min undervisning både mer relevant och intressantare. Samtidigt har min verksamhetsförlagda kompetensutveckling gett mig förnyat självförtroende genom att jag i många fall kunnat konstatera att det vi lär ut är relevant och värdefullt. Det heter kanske inte ”corporate brand identity matrix” i reklamvärden, men hörnstenarna arbetar man utefter.

Den andra lärdomen är att verksamhetsförlagd kompetensutveckling erbjuder ett spännande och informellt möte mellan praktik och akademi som gör det möjligt att få ta del av praktikens syn på akademin och vice versa. I mitt fall gjorde det att jag kunde se min egen verklighet och verksamhet med nya ögon. Genom att möta och prova på en ny tidräkning, där varje kvart räknas och ett uppdrag att skriva en text kan få ta två timmar, ser jag till exempel på min egen förtroendearbetstid med nya ögon och ny uppskattning. Förutom att jag har lärt mig att producera text på beställning och under tidspress så kommer min ökade förståelse för hur olika vi ser på just tid att underlätta min samverkan med det omgivande samhället framöver.

Den tredje lärdomen är att verksamhetsförlagd utbildning öppnar upp för personlig utveckling. Jag har funnit det oerhört befriande att få ”tycka”. Även om man kan diskutera om det är vår uppgift att just ”tycka” så har intresset för min åsikt fått mig att växa och ökat min tillit till min egen kunskap och er­faren­het. Genom samtal med min handledare har jag förstått att mina frågor, och ibland mitt ifrågasättande, har väckt tankar, erbjudit nya perspektiv och ibland till och med skapat nya rutiner för den andra parten. I mötet som uppstår under en verksamhetsförlagd kompetensutveckling utvecklas båda parter, inte bara genom ny kunskap utan också på ett djupare och mer personligt plan.

I en tid där samverkan med det omgivande samhället ses som en så väsentlig del av vår verksamhet att det ömsesidiga utbytet står ­inskrivet i högskolelagen, börjar allt fler lärosäten och individer se möjligheterna med samverkan, inte bara som en tredje uppgift utan som ett medel för att uppnå relevans och kvalitet i utbildning och forskning. Vi behöver utforska nya former av samverkan, där verksamhetsförlagd kompetensutveckling kan ­vara ett verktyg, inte bara för att skapa relevant utbildning utan också för ömsesidigt lärande.

I Organisation & Samhälle har du som är företagsekonom chans att använda dina specialkunskaper för att skriva om centrala samhällsfrågor inför en bred publik. 

De texter vi publicerar är artiklar, bokrecensioner, bok- och filmkrönikor och debattinlägg.