Jag blev väldigt glad över att få boken Chefskap, ledarskap och medarbetarskap på mitt skrivbord. Redan titeln indikerar att detta är något annat än ”ytterligare en bok om ledarskap”. Författarna tar ett bredare grepp om ledning genom att ge de angränsande och samverkande dimensionerna chefskap och medarbetarskap motsvarande utrymme som ledarskap, samt genom att i andra delen av boken diskutera en rad samtida kontextuella utmaningar.
Författarna förklarar bakgrunden till boken på följande sätt:
En ledare är ofta, men inte alltid, också chef. En chef kan vara just chef utan att också uppfattas som ledare. Och den som funderar lite mer ser snart att varken ledare eller chefer fungerar utan följare, de som i ett arbetssammanhang ofta är medarbetarna. (s. 15)
I min undervisning har jag behövt komplettera läroböcker i ledarskap med litteratur om chefers arbete samt alternativa former för organisering av arbete. I boken behandlas alla dessa tre områden på ett balanserat sätt.
Syftet med boken enligt författarna själva är att ”introducera samtida forskning och perspektiv kring organisering av ledning” (s. 19) med förhoppningen att läsaren blir ”en mer ’kritisk konsument’ av management och organisering av ledning” (s. 20). Ambitionen är att bidra med en djupare förståelse och i förlängningen ”verktyg för att vara med och utveckla organisering” (s. 20). Boken lever upp till vad den lovar. Den innehåller vissa normativa inslag, men framför allt är boken förståelseorienterad, kryddad med kritiska inspel. Det komplexa innehållet, med åtskilliga perspektivskiftningar, uppmuntrar till eftertanke och diskussion.
Bokens ledarskapskapitel är väldisponerat och ger en god överblick av det teoretiska fältet. Det är imponerande hur mycket författarna lyckas inkludera på ett pedagogiskt sätt. Jag saknar dock inblickar i och diskussion om vad ledarskap kan innebära i praktiken, inte minst för att det i förlängningen skulle kunna vara ett kraftfullt motmedel mot romantiserade och individfokuserade (van)föreställningar. Kapitlen om chefskap och medarbetarskap innehåller dock fler praktiknära inslag.
Det är spännande att få se temat medarbetarskap ta plats bredvid storasyskonen ledarskap och chefskap. Jag noterar dock att kapitlet skiljer sig från de båda andra i bemärkelsen att enskilda modeller får stort utrymme. Kanske handlar detta om att det teoretiska fältet inte är lika utvecklat, eller att dimensionen är för snävt avgränsad i boken.
En stor behållning av boken är att författarna inte bara betonar betydelsen av kontext, utan också ger sig i kast med att på djupet diskutera kontextuella faktorer och nutida utmaningar för organisering av ledning. Ett kapitel ägnas åt svenskt arbetsliv, och i den avslutande delen behandlas digitalisering, metoo och mångfald, flexibilisering, samverkan samt hållbarhet, CSR och klimatförändringar. Beskrivningarna är målande och perspektivrika, vilket gör att de bjuder in till reflektion och diskussion.
Boken går även i ett kapitel djupare in på frågor som berör makt, ansvar, förändring och kultur. Jag hade förväntat mig att dessa dimensioner skulle vara mer integrerade i boken som helhet. Dessa djupdykningar bäddar dock för utvecklade analyser och resonemang i undervisningssammanhang.
Min bedömning är att boken lämpar sig mycket väl för grundutbildningar vid universitet och högskolor, då nya begrepp introduceras väl och teoretiska resonemang exemplifieras med praktiska exempel. Jag tror även att praktiker kan vara intresserade av att läsa boken, då författarna genomgående återkommer till aktuella förhållanden och trender samt diskuterar hur dessa skapar förutsättningar för organisering av ledning. Jag tyckte även personligen om att läsa boken, inte minst då den ger en intressant och tankeväckande historieskildring av svenskt arbetsliv och dess utveckling.
Av Nadja Sörgärde
Nadja Sörgärde är fil. dr i företagsekonomi och lektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
