Tillfällets ekonomi: Hur skönlitteratur kan ge nya perspektiv på ­före­tagande

Tillfällets ekonomi: Hur skönlitteratur kan ge nya perspektiv på ­före­tagande

Daniel Möller och Mattias Nordqvist

"Skönlitteraturens beskrivningar av tillfällen kopplade till ekonomisk verksamhet ger oss möjlighet att sätta frågor om hållbarhet och ansvarstagande i ett bredare perspektiv"

Företag och andra organisationer av olika slag har länge varit viktiga fenomen och aktörer i världslitteraturen. Därför har vi ansenligt att lära oss av olika former av skönlitteratur, inte bara romaner och noveller utan även dramatik och lyrik. Sökandet efter kunskap över ämnesgränserna, inte minst mellan företagsekonomin och litteraturvetenskapen, ger ock­så möjligheter till nya insikter och fördjupad förståelse av hur företagande och organisering fungerar och har fungerat ­genom historien. Forskning har exempelvis visat att läsning av skönlitteratur och tolkningsnycklar från litteraturvetenskapen kan ge oss som praktiker, beslutsfattare och akademiker en bredare förståelsehorisont för ekonomiska frågor (Morson & Schapiro 2018) samt en möjlighet att utveckla vår emotionella intelligens och empatiska förmåga när vi organiserar oss tillsammans med andra människor (Kidd & Castano 2013).

För att konkret visa hur skönlitteraturen kan hjälpa till att utveckla vår förståelsehorisont introducerar vi i denna essä begreppet tillfällets ekonomi. Vi beskriver vad begreppet innebär, ger exempel från skönlitteraturen samt ger förslag på tre aktuella områden där vår ansats skulle kunna vara särskilt relevant. Med tillfällets ekonomi avses ett fokus på skönlitteratur som beskriver viktiga och formerande tillfällen, situationer och händelser kopplade till organisering och företagande och som har ekonomiska implikationer för individer, grupper eller organisationer. Vi ser alltså att ett tillfälle här kan handla om beskrivning, analys och dekonstruktion i skönlitteraturen av specifika och betydelsefulla händelser som påverkar män­niskor och organisationer i ett ekonomiskt sammanhang. Det finns flera exempel på hur skönlitteraturen och, via den, litteraturvetenskapen intresserat sig för hur tillfället i denna bemärkelse kan användas för att illustrera, gestalta och utforska komplicerade relationer och konflikter – både människor emellan och mellan människor och samhällsstrukturer såsom företag, organisationer och institutioner. Tillfällets ekonomi har inte minst fungerat som ett slags intrigskapare, kring vilken olika förvecklingar i skönlitterära texter spinner.

Låt oss helt kort nämna några exempel. Hjalmar Bergmans roman Chefen fru Ingeborg (1924) är en skildring av varu­husägarinnan Ingeborg Balzars och hennes familjs ut­maningar i den situation som uppstår när det blir aktuellt med ett generationsskifte i familjeföretaget. Boken är full av förvecklingar som alla mer ­el­ler mindre har ekonomiska incitament. Carl Jonas Love Alm­qvist beskriver i romanen Det går an (1839) hur huvudpersonen Sara Videbäck vid det tillfälle som uppstår efter faderns bortgång vill utveckla den­nes företag. Sara lanserar flera innovationer men måste också kämpa mot dåtidens skrå­lagar som begränsade kvinnans möjligheter till företagan­de. I Victoria Benedictssons no­vell ”Gif­ter­mål på besparing” (1884), som författaren Lina Wolff behandlar i en essä i Sydsvenska Dagbladet, berättas om ”En karl och tvenne fruntimmer från den fat­ti­gare allmogeklassen” som infinner sig hos en pastor för att ändra sina bröllopsplaner eftersom den tilltänkta bruden fått ett fint erbjudande om att jobba som piga mot fritt husrum. Ändringen blir dock inte av: ”Vi tycka att det är bra styvt med tio kronor, så att då gifta vi oss hellre.” Tillfällets ekonomi dyker upp i skönlitteraturen (explicit eller implicit) där man minst anar det. Ekonomiska verkningar har alltid präglat människors liv, något som speglas inte bara i prosa utan även i poesi, vilket leder oss in på ytterligare ett exempel från den svenska litteraturen, näm­ligen tillfällesdikter.

Tillfällesdikter från inte minst 1600- och 1700-talen hade radikalt annorlunda funktioner än vad poesi och övrig skönlitteratur har i dag. Tillfällespoesi är samlingsbeteckningen för dikter som – precis som tillfällets ekonomi – kan knytas till specifika tillfällen, situationer och händelser. Per S. Ridderstad (1980 s. 25) menar att ”Tillfällesdiktningen hugfäste stora och små händelser, skänkte ära och glans – understundom dömde den i stället sitt föremål till evig nesa”. Lovord, liksom smädelser, kunde med andra ord inom tillfällesdiktningen bidra till att en persons namn levde vidare genom seklerna.

I inte så få av 1600- och 1700-talens tillfällesdikter brister författaren (särskilt i bröllops- och begravningsdikter) mer ­eller mindre spontant ut i beskrivningar av sammanlänkade familjers (brudparets eller den avlidnes/avlidnas) före­tagar- och näringsverksamheter. Varje tema och ämne i till­fäl­les­litteraturen var nämligen nära kopplat till samhällets struk­tur och hierarkier, den levande offentligheten och den so­ciala och ekonomiska organisationen. Såväl vertikalt som hori­sontellt – såväl i dikt som i liv – gällde detta. Det satte sin prägel på litteraturen och på livet.

För att utveckla resonemanget om begreppet tillfällets ekonomi genom tillfällespoesin följer här ett exempel. I den­na tillfällesdikt belyses en handelsmans goda renommé i 1700-talets Sverige. Dikten ger – i samband med tillfället att denne gått bort – en inblick i handelsmannens liv, skrå och verksamhet (ungefär som våra dagars döds- eller minnes­runor). Det är enligt poemet en både strävsam och gudfruktig handelsman, grosshandlaren Anders Bær i Åbo, som år 1770 gått hädan. Författaren till dikten är okänd. Den citeras och kommenteras i Lindqvist (2002 s. 239 ff.) och är skriven i så kallad stenstil, en antik diktart med punkt efter varje ord, vilket gör läsningen långsam och eftertänksam. Bærs bedrifter var – får vi veta – av följande art:

Ifrån.
En. Ringa. Början.
Arbetat. Sig. Up.
Til. Anseende. Och. Välmåga
Til.
En. Hedersman. I. Sitt. Stånd.
Och. Utan. Fåfäng. Ärelystnad.
Gjort. Mycket. Godt.

Den anonyme diktaren inskärper att Bærs företagande inte bara renderat honom själv nytta utan att det även varit till gagn för andra. Bær har vid kortare eller längre perioder eller tillfällen fungerat som arbetsgivare:

Hans. Anstalt.
Vanckade. På. De. Aflägsnaste. Haf.
Men.
Var. Ej. Eller. Sysslolös. Hemma.
At.
Uplifva. Gagnande. Näringar.
Upodla. Öde-Land.
Och.
Upresa. Lutande. Murar.
Att.
Pryda. Stad. Och. Land.
Han.
Skaffade. Under. Egen. Trefnad.
Många. Munnar. Bröd.

Efter detta betonande av företagarens förtjänster och gär­ningar följer något som Lindqvist karakteriserar som en aretologia – en dygdekatalog:

Han. Var.
Nitisk. I. Sin. Gudsfruktan.
Flitig. I. Sitt. Arbete.
Behjertad. I. Sine. Värf.
Upmärksam. På. Sine. Plikter.
Huld. Emot. Sin. Omvårdnad.
Sedig. I. Sitt. Omgänge.
Rättvis. Emot. Hvar. Man.
Ömhjertad. Emot. Nödlidande.
Frikostig. Utan. Skryt.
Försonlig. Emot. Ovänner.
Sannfärdig. I. Sitt. Tal.
Ordfast. I. Sine. löften.
Och.
Oföränderlig. I. De. Beslut.
Som. Voro. Grundade. På. Hans Öfvertygelse.

Hyllningen avslutas med följande konklusion:

Med. Få. Ord.
Dygdig. Människa.
Och.
Nyttig. Medborgare.

Grosshandlare Bær beskrivs med andra ord som ett slags prydnad för sitt skrå, och de rent tillfällesekonomiska för­hål­landena kan man genom vidare personhistoriska stu­dier få fler nycklar till. Det gäller även ökad kontextuell förståelse av handelsidkarnas allmänna situation i det tidigmoderna Sverige, som det går att få mer kunskap om, dels i stu­diet av and­ra tillfälleslitterära texter, dels genom att tränga in i samtida historiska dokument av annat slag. I ett par gravdikter av barockpoeten Johan Runius från början av 1700-talet prisas före­målen, två döda näringsidkare, på liknande sätt som Bær. De blir bägge ”ett mönster i fråga om arbetsamhet” (von Platen 1954 s. 333). I dikten över den ene, Lars Hansson, prisas vederbörande för god affärsmoral.

Tillfällets ekonomi fokuserar alltså på specifika situationer, tillfällen och händelser som är viktiga och formerande för organisationer och andra verksamheter av ekonomisk art samt för de människor som är kopplade till dessa. Vi föreslår att skönlitteraturens olika former, i denna essä kortfattat exemp­lifierade genom romaner, en novell och tillfällesdikt­ning, ger möjlighet att utveckla begreppet tillfällets ekonomi. Syftet med detta är att genom fördjupade studier av skönlitteratur bidra med nya insikter och ökad förståelse för dags­aktuella och samhällsrelevanta utmaningar inom företagsekonomins områden.

Som nämndes inledningsvis finns i dag flera studier som visar att läsning av skönlitteratur och anammande av lit­tera­tur­veten­skapens perspektiv kan ge oss – som praktiker, beslutsfattare och akademiker – en bredare tolkningshorisont i ekonomiska frågor och dessutom öka vår empatiska för­måga och emotionella intelligens, inte minst när vi organiserar oss tillsammans med andra människor. Nedan följer därför tre exempel på områden som vi uppfattar som särskilt relevanta för praktiker, beslutsfattare och akademiker att fokusera på med målet att utveckla denna ansats och samtidigt öka betydelsen av begreppet tillfällets ekonomi i såväl praktik som teori.

Tillfället som möjlighet. Inom entreprenörskapets teori och praktik söks ofta kunskap om hur individer och organisationer kan identifiera och utveckla nya möjligheter till affärer, förändringar och för­bätt­ringar – ofta mot bakgrund av en omvärld i ständig förändring. Dessa möjligheter kan med fördel ses som till­fällen för att utmana det existerande och skapa någonting nytt och annorlunda. Skönlitteratur och tillfällesdiktning kan ge oss nya perspektiv på entreprenörskap genom kopp­lingen mellan specifika tillfällen och händelser och de möjligheter till förändring och förnyelse som uppstår däri. I Det går an är det exempelvis intressant att se hur Almqvist beskriver de möjligheter och begränsningar som Sara Videbäck möter när hon efter faderns bortgång vill utveckla fa­mil­je­företaget. Det handlar både om en detaljerad be­skriv­ning av en historisk kontext för företagande och om en kritisk inlaga mot några av dåtidens dominerande institutioner som Almqvist ville förändra, bland annat skråväsendet och äktenskapet. Romanen kan ge oss som arbetar i och med företagande och organisationer inspiration till att våga utmana och fånga möjligheter till förändring och förbättring i de sammanhang där vi verkar.

Företagande och privatliv. Tillfälleslitteraturen kan erbjuda insikter för att bättre förstå och hantera kopplingen mellan företagande och privatliv, inte minst hur företagandelivet och ekonomiska förehavan­den påverkar familjelivet och vice versa. Inom företagslivet har normen varit att dra strikta gränser mellan vad som är företaget och vad som är privat- och familjelivet, när det gäller både arbete och ekonomi. De senaste åren har dock forskning visat hur sammanflätat företagslivet och familjelivet faktiskt är i många företagssammanhang – ibland på gott, ibland på ont och stundtals på både gott och ont, beroende på omständigheterna. Skönlitteratur som utspelar sig i detta gränsland, och som till exempel beskriver situationer som generationsskiften, organisationer i kris eller byggande av företagsdynastier, kan ge nya kunskaper om denna för många praktiskt viktiga, men ofta svårhanterade, balansgång. Chefen fru Ingeborg, som vi nämner ovan – och där exempelvis huvudpersonen Ingeborg Balzars förälskelse i sin blivande svärson får förödande konsekvenser för både företagets och protagonistens liv – är ett exempel på en skönlitterär text som beskriver detta på ett både realistiskt och emotionellt engagerande sätt.

Etik och ansvarstagande. Som framgår av resonemanget kring de omtalade tillfällesdikterna kännetecknas mycket av den svenska tillfällespoesin under 1600- och 1700-talen av etiska och moraliska aspekter. Detta framgår både av dikternas ursprung och av deras tematik. Det kan handla om vad som anses vara god affärsmoral vid en viss tid och i ett visst samhälle. Etik, hållbarhet och ansvarstagande är i dag centrala frågor i samhällsdebatten om företags och andra organisationers roll i samhället. För att sätta dessa frågor i bredare tidsmässiga, rumsliga och samhälleliga sammanhang är det möjligt att lyfta fram de litterära, både historiska och kontemporära, perspektiv som erbjuds av skönlitteraturens beskrivningar av tillfällen i betydelsen situa­tioner och händelser kopplade till företagande eller annan ekonomisk verksamhet. Dessa beskrivningar kan exempelvis fungera som underlag för samtal och debatt med olika intressenter som representerar skilda intressen i en viss fråga där etik, moral eller ansvarstagande aktualiseras. Don DeLillos roman Vitt brus (1986), med dess skildringar av vad som händer i ett antal personers liv när ett dödligt svart kemiskt moln plötsligt uppstår efter en industriolycka, är ett modernistiskt exempel på en sådan beskrivning i en roman. Den skulle kunna vara underlag för diskussion och reflektion om företags ansvar för miljö och hållbarhet.

Mattias Nordqvist
Professor i företagsekonomi, House of Innovation, Handelshögskolan i Stockholm.

Daniel Möller
Docent och forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet


Litteratur

Kidd, D.C. & Castano, E. (2013), Reading literary fiction improves theory of mind. Science, 342, s. 377–380.
Lindqvist, J. (2002), Dygdens förvandlingar: Begreppet dygd i tillfällestryck till handelsmän före 1780. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 38. Avhandling. Uppsala.
Morson, G.S. & Schapiro, M. (2018), Cents and sensibility: What economics can learn from the humanities. Princeton University Press.
von Platen, M. (1954), Johan Runius: En biografi. Avhandling. Stockholm.
Ridderstad, P.S. (1981), Vad är tillfällesdiktning? En kort översikt. Personhistorisk tidskrift, s. 25–41.
Wolff, L. (2020), ”Vår by är full av ärr”. Sydsvenska Dagbladet, 28 mars.

SKRIV UT

Dela denna artikel

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email

Senaste numret

Mot en modern styrning av vården

Utvecklingsarbete i hälso- och sjuk­vården bedrivs ofta utifrån föreställningar som inte tar hän­syn till variationen och kom­plexi­teten i de behov som verk­sam­heten måste svara upp till

Hur mycket tävlan tål vi?

Konkurrens i bemärkelsen tävlan på marknader är vare sig en nöd­vändig eller rimlig utgångspunkt för organiseringen av samhället

Samtal om organisationsförändring

“Organisationsförändring är ett ämne som ­ingalunda är nytt för organisationsforskare, men som blivit allt mer aktuellt, vilket inte minst syns i alla de kurser som …

Tema: Tid för tillit?

Tema: Konsumtion

Konsumismen

Lösningarna på konsumtionssamhällets problem ser olika ut beroende på vem som formulerar problemet. Denna kritik är viktig men kan man lösa konsumtionssamhällets grundproblem med bättre eller mindre konsumtion?

Läs mer »

Marknadsföringens bredare betydelse

Marknadsföring, varumärken och reklam diskuteras idag i många olika sammanhang. Den uppmärksamhet som marknadsföringen får i dessa sammanhang visar på dess bredare betydelse och att den påverkar fler än företagets kunder.

Läs mer »