2017/02, Bokrecensioner

Digitalisering (BeGreppbart), Mathias Cöster och Alf Westelius, Liber, 2016

Digitalisering är en välkommen och angelägen bok. I en tid när nästan allt verkar handla om ämnet finns det behov av en bok som belyser, diskuterar och problematiserar begreppet och dess konsekvenser. Boken är uppdelad i två delar, där den första diskuterar begreppet digitalisering och den andra – på ett begripbart sätt – analyserar digitaliseringens påverkan och konsekvenser.

Begreppet digitalisering används i dess vidare betydelse, och avser den generella datoriseringen av samhället. Författarna intresserar sig för användningen av tekniken och dess konsekvenser snarare än själva tekniken i sig. De betraktar digitalisering som en process, vilken inte bara innebär en utveckling av allt mer sofistikerade och avancerade tillämpningar utan också en successiv spridning och breddning till att omfatta allt fler områden och grupper av människor.

Informationsteknik som fenomen har en lång historia, och tidiga exempel som tas upp är till exempel kilskrift på lertavlor och knuttrådar medan hålkortsstyrda räknemaskiner och transistoriserade datorer tillhör de senare. Författarna beskriver också den successivt ökande digitaliseringen i organisationer från mitten av 1800-talet, och som tilltog kraftigt när persondatorer introducerades under 1970-talet och sedan dess blivit ett centralt inslag i allt fler delar av samhället. Via bärbara datorer, mobiltelefoner, läsplattor med mera har digitaliseringen blivit allt synligare i vår vardag. Men det är också mycket som inte är synligt, vilket beskrivs som ”inbäddad IT”, där snart sagt varje produkt får digitala inslag.

I bokens andra del diskuteras digitaliserings påverkan och konsekvenser. Författarna skriver att de vill undvika att hamna i någon av de två extremerna – teknikoptimism eller teknikskepticism. Strävan visar sig genomgående i boken och utgör en bra grund för att diskutera digitaliseringen ur olika perspektiv i vardagens privatliv och arbetsliv. Dessa sfärer tenderar enligt författarna för övrigt att bli allt mer sammanflätat och flytande genom digitalisering. Frågor som diskuteras spänner från allt mellan organisering, övervakning och kontroll, automatisering och generationsskillnader. Exemplen spänner också över olika områden, från detaljhandel till offentliga organisationer, äldre fall av organisering varvas med nya, liksom olika former av digital teknik, från e-postlistor och forum till Facebook och VR-glasögon.

Lika angelägen som boken är, lika svår är utmaningen att på ett relativt heltäckande men lättfattligt och innehållsrikt sätt belysa begreppet digitalisering och dess konsekvenser. Den breda diskussionen om digitalisering är en av bokens främsta styrkor och passar framförallt väl i bokens första del. I bokens andra del blir spännvidden stor och analysen följaktligen, stundtals, något svepande. De många exemplen blir ofta just exempel och jag som läsare skulle gärna se en längre diskussion om några av de aspekter som tas upp. Att det inte finns utrymme för längre diskussion är dock helt förståeligt när boken spänner över så många områden som temat ändå motiverar. Att som läsare önska sig mer är inte heller något negativt, utan kanske något som egentligen är syftet med detta format – att boken ska uppmuntra och bjuda in till vidare läsning och fördjupning.

Boken levererar det som BeGreppbart-serien utlovar – en introduktion – och kan med fördel användas som komplement till litteratur som fördjupar sig inom ett specifikt område men som saknar det översiktliga perspektiv som denna bok tillhandahåller. Den kan också fungera mycket väl som underlag för fördjupade diskussioner kring digitalisering och dess konsekvenser genom att ta avstamp i någon eller några av de aspekter som boken belyser.

Av Johan Hagberg

Print Friendly, PDF & Email