Bokrecension

Att organisera marknader: Slutrapport från ett forskningsprogram

Nils Brunsson (red). RJ:s skriftserie nr 7, Makadam förlag, 2015

Recension av Peter Svensson

Att organisera marknader: Slutrapport från ett forskningsprogram

Nils Brunsson (red). RJ:s skriftserie nr 7, Makadam förlag, 2015

Recension av Peter Svensson

På en av mina första föreläsningar på grundkursen i nationalekonomi utmanades läraren av de djärvaste studenterna längst fram i salen. Var fanns egentligen människorna i de modeller som presenterades? Fanns det alls plats för socialitet, solidaritet, generositet, ansvar och irrationalitet? Läraren blev tvungen att torrt konstatera att allt blir så mycket krångligare om man blandar in människor i det hela.

Ja, så är det ju. Människor och det mänskliga krånglar till saker och ting och ställer ofta lagar och korrelationer på ända. Jag tror att boken Att organisera marknader handlar om detta. Boken är en sluttrapport från ett forskningsprogram som har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, och syftet har varit att förstå hur organisering av marknader går till och vilka drivkrafter som ligger bakom sådan organisering. Författarnas ambition är att mjuka upp distinktionen mellan de två sociala formerna marknad och organisation, en distinktion som sedan länge har väglett ekonomisk politik i västvärlden, och som bygger på premissen att marknader uppstår mer eller mindre spontant (”i begynnelsen var marknader” som Oliver Williamson uttryckte saken). Organisering, å andra sidan, är människans försök att tygla marknaderna och bevaka kollektiva nyttor.

Utgångspunkten för forskningsprogrammet och boken är att både marknader och formella organisationer är i behov av mänskliga interventioner i form av organisering. I boken diskuteras relationen mellan marknader och stödjande formella organisationer (t.ex. KRAV) och påverkansorganisationer (t.ex. Timbro). Även begreppet marknadsvärde diskuteras i boken och författarna lyfter fram betydelsen av att beakta värdepluralismen på marknader; det är inte endast det ekonomiska värdet som driver beteendet på marknaden utan även demokratiska värden, folkhälsa, uppfinningslust och säkerhet. Slutligen diskuteras statens roll i marknadsekonomin, både som marknadsaktör och som kontrollorgan.

Att organisera marknader är som nämnts innan en så kallad ”slutrapport”, en minst sagt knepig akademisk genre. Det är inte helt glasklart vem som egentligen är den tänkta målgruppen. Är det forskarsamhället? Är det beslutsfattare? Är det medborgare och skattebetalare i allmänhet? Är det finansiären, RBJ? Denna osäkerhet sätter tyvärr sin prägel på texten som landar i en översiktlig rapport snarare än i ett utvecklat argument. Bokens kapitel spretar något sinsemellan och upplägget hade tjänat på ytterligare en runda av redaktionell eftertanke. De inledande argumenten för uppluckringen av distinktionen organisation/marknad slår mig inte heller med häpnad. Jag skriver förvisso under på premisserna(skillnaderna mellan marknad och organisation är starkt överdrivna), men inte nödvändigtvis som en följd av argumenten som presenteras i boken. Att marknader är organiserade sociala fenomen är knappast banbrytande resultat inom samhällsvetenskaperna.

Det jag finner mest imponerande är bokens (och programmets) bredd. På knappt hundra sidor får läsaren ta del av diskussioner om organisationer kontra marknad, förtroende, legitimitet, marknadens värdepluralism, det ekonomiska språket, påverkan, kartellbildning, konkurrenslagstiftning och statens roll. De ”djupdykningar” som utlovas på sidan 27 uteblir dock.

En djupdykning jag saknar är en mer närgående analys av hur själva praktiken marknadsorganisering fungerar (undantaget är diskussionen i kapitel 6 om marknadsmyndigheternas arbete). Genom vilka aktiviteter organiseras marknaderna? Vad görs, vilka beslut fattas, hur sker legitimitets- och värdearbete i förhållande till marknader? Om detta får tyvärr inte läsaren lära sig mycket.

Trots detta är Att organisera marknader ett forskningsprogram som förtjänar uppmärksamhet. Boken presenterar, om än med breda penseldrag, ett intressant projekt med stor relevans för den tid vi lever i i dag, detta inte minst mot bakgrund av en sedan länge etablerad marknadisering av allsköns verksamheter i samhället. Denna forskning bidrar till att avförtrolla marknaden och påminner oss om att marknadssamhället är något vi skapar och organiserar själva, ett samhälle vi själva har förtjänat.

Av Peter Svensson

Att organisera marknader

Dela denna artikel

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print

I Organisation & Samhälle har du som är företagsekonom chans att använda dina specialkunskaper för att skriva om centrala samhällsfrågor inför en bred publik. 

De texter vi publicerar är artiklar, bokrecensioner, bok- och filmkrönikor och debattinlägg.

Fler recensioner

Bok- och filmkrönikor

Drömmen om att flyga.

2017 var året då en mängd kvinnor i organisationer över hela Sverige vågade berätta om …

Tänk om…

8 mars 2020 blev en video av tre personer som slogs över ett par toalettpappersrullar …

Budskap eller etnografi?

Det är ingen tvekan om att populärkulturen är nära relaterad till ”det levda livet” i dess …

Följ oss på Facebook och Twitter

Thomas Andersson

"Genom att ge medarbetarna förtroende och uppmuntra ansvars- och initiativtagande är det möjligt att bryta den passivitet som detaljerade regler och standardisering ofta medför"

Karin Winroth

"Det sägs att varumärken blivit en institution i vårt samhälle, ett koncept som blivit grundläggande för hur vi förstår världen och oss själva."