Fotbollen i Sverige är ett samhällsfenomen av folkrörelsedimension. Enligt Svenska Fotbollförbundet I den här intervjuartikeln får vi ta del av två gränsryttares erfarenheter kring framgångsrika etableringar av civilsamhällesspecialiserade center vid Handelshögskolan i Stockholm; docenten och föreståndaren Filip Wijkström som redan på 1990-talet var med och grundade Stockholm Center for Civil Society Studies och Martin Carlsson Wall, professor och föreståndare, som varit den drivande kraften bakom grundandet av Center for Sports and Business 2015.
Drivkrafter och förutsättningar
Det första jag frågar Carlsson Wall och Wijkström är vad som var avgörande för dessa centers tillkomst. Wijkström berättar att Stockholm Center for Civil Society Studies växte fram med en bas i de grundforskningsstudier av den svenska ideella sektorn som genomförts vid Handelshögskolan i Stockholm sedan början av 1990-talet, i samarbete med forskare vid andra lärosäten. Syftet med forskningen var att kartlägga och ”synliggöra en tidigare dold sektors omfattning och konturer” – samt att förstå dess förändringar när det gäller både sammansättning och finansiering. Wijkström ger exempel på de hundratusentals föreningar och stiftelser som representerar civilsamhället inom alla områden: från det rika föreningslivet inom idrott, kultur och fritid, till idéburen välfärd inom vård, skola och omsorg. Från arbetsmarknadens parter – fackförbund och arbetsgivarorganisationer – och en mångfald av andra intresseorganisationer, till våra många kyrkor och samfund. Centret har fortsatt att framförallt ägna sig åt grundforskning om civilsamhället, ofta i samverkan med forskare från andra universitet och högskolor både nationellt och internationellt. Kontakten över ämnesgränserna mot statsvetenskap, sociologi, socialt arbete, historia och juridik har också varit viktiga, berättar Wijkström, som framhåller den ”nära och förtroendefulla samverkan” som centret har haft med många organisationer i civilsamhället:
”Nära och förtroendefull samverkan med ideell sektors många organisationer har varit en nyckel inte bara för vår unika access utan också för att garantera forskningens relevans för det civila samhället. Kontakten med och intresset från ett antal djupt engagerade ledare i sektorn har varit helt avgörande för centrets framgång. Det civila samhället har också varit med och finansierat många av våra studier, vilket jag tror har skapat en känsla av delägarskap.”
Idén bakom Center for Sports and Business som grundades två decennier senare, 2015, växte fram ur intresset för att studera kommersialiseringens ökade betydelse för svensk och internationell idrott. Som Carlsson Wall beskriver drivkrafterna:
”Klubbar och förbund hänger inte med, trovärdigheten hos allmänheten minskar när idrotten blir för kommersiell och det finns också problem med en allt för tidig utslagning hos idrottande tjejer och killar. Vi ville förstå dessa krafter bättre.”
Carlsson Wall berättar att det på Handelshögskolan redan fanns en etablerad ingång genom utbildningsprogram som riktade sig till tidigare idrottare (Management Diploma for Athletes) samt klubbdirektörer inom fotboll och ishockey. Han beskriver centret som sprunget ur ett ömsesidigt intresse där ”nyttan fanns både i praktiken och inom akademin”. I takt med att både forskare och praktiker såg tydliga problem med den ökade kommersialiseringen blev behovet av både forskning och utbildning alltmer påtaglig.
Anekdoter
I vardagen som gränsryttare mellan sektorer och organisationslogiker får man ofta vara med om dråpliga missförstånd och språkförbistringar som kan leda till insikter. Wijkström kommer till exempel fortfarande ihåg ansiktsuttrycket och aha-upplevelsen hos en generalsekreterare som insåg att uppdraget är målet med verksamheten i civilsamhället och att pengarna endast är medlet, medan det var tvärtom i det företag där han tidigare hade arbetat. Wijkström minns också insikten hos de ekonomistyrare som förstod utmaningen med att ta fram och följa upp nyckeltal kopplade till ändamålet att ”förhindra och lindra mänskligt lidandevar och när det än förekommer, skydda liv och hälsa och säkerställa respekt för varje människas värde” (www.rodakorset.se). Carlsson Wall kommer ihåg hur frågan om språkbruk blev en fråga under en utbildning för klubbdirektörer. Många tyckte att ”idrottskansli” lät för konservativt och undrade om morgondagens studenter verkligen skulle vilja jobba på ett ”kansli”. I den efterföljande diskussionen dök begreppet ”sportkontor” upp och blev populärt, främst för att det signalerade utveckling mot det företagande som låg i tiden. Idag, 10 år senare, är det många kanslier som blivit till ”sportkontor”, men kanske håller pendeln på att slå tillbaka, resonerar Carlsson Wall. Han menar att det hela tiden handlar om att upprätthålla en sund balans mellan de två världarnas värden och värderingar:
”Det kanske är så att för att inte glömma bort de viktiga ideella värdena och traditionerna så kanske ”sportkontoret” ska bli lite mer ”idrottskansli” igen? Just diskussionen om en klubb eller förbund har ett ”sportkontor” eller ”ett idrottskansli” är lite lik frågan om organisationen har en VD (mer kommersiellt fokus) eller en generalsekreterare (mer ideellt fokus). Kanske ligger svaret någonstans mitt emellan?”
Wijkström berättar att det civila samhällets rika och ofta hybrida organisationsliv erbjuder en stimulerande men ibland också utmanande miljö för en akademi och discipliner som till stor del är inriktade på forskning och utbildning om och för andra delar av samhället:
”Smaka på orden FÖRETAGS-ekonomi, STATS-vetenskap, MARKNADS-föring, FÖRVALTNINGS-högskola … Inte lätt vare sig för idéburna sektorns organisationer – eller för nya doktorander – att hitta ett fungerande språkbruk eller teoretiskt relevanta ramverk där man kan mötas i ett gemensamt intresse och söka efter ny kunskap.”
En viktig färdighet blir därför att bygga upp multivokal kompetens, det vill säga förmågan att förstå, översätta och göra sig förstådd över gränserna.
”Kommer de svenska ideella organisationerna att nöja sig med standardutbildade företagsekonomer, socionomer, statsvetare eller andra som kommer till organisationerna utan någon egentlig kunskap om civilsamhället och dess organisationer?”
– Filip Wijkström
Ömsesidig nytta
Carlsson Wall berättar att han genom arbetet på centret och i sin forskning om hybridorganisationer kommit till insikten att Handelshögskolan i Stockholm också är en hybrid mellan ”handel” och ”högskola”. Här innebär praktikens ”handel” många olika slags verksamheter och högskolan behöver därför behärska och balansera flera olika logiker. Enligt Carlsson Wall är detta en stimulerande utveckling för de traditionella företagsekonomiska disciplinerna:
”Jag tycker att det är en spännande utveckling som Handelshögskolan i Stockholm genomgått de senaste åren. Själv är jag professor i redovisning som är ett mycket gammalt och traditionellt ämne. Samtidigt har jag fått möjlighet att bygga upp ett helt nytt ämne, Sports and Business”.
I likhet med Fyrberg Yngfalk och Linderström menar Carlsson Wall och Wijkström att det på sikt kommer att handla om att försvara handelshögskolornas betydelse och existens i ett modernt samhälle. Civilsamhällets identitet och unikhet behöver då tas upp och ges utrymme i både forskning och undervisning. Med Wijkströms ord:
”Vi pratar nu alltmer om vår ”impact” och relevans för det omgivande samhället. Då kommer det inte att räcka att prata om industrins internationella konkurrenskraft eller entreprenörskap och ett livskraftigt företagande för att hantera nya komplexa och ofta gränsöverskridande utmaningar. För att ta sig an de växande ekonomiska, sociala och politiska klyftorna. För att fortsätta att bygga ett nytt Europa ihop med övriga länder inom EU och Nato. För att hantera komplexa utmaningar och kriser som kommande flyktingmottaganden, klimatet, pandemier eller regelrätta krig i vårt närområde. På alla dessa – och många, många andra – områden har det civila samhället och dess organisationsliv flera av de nycklar som behövs. Dessa måste vi förstå bättre för en samlad och starkare analys.”
Även Carlsson Wall framhåller att många av samhällets stora utmaningar, både nu och framöver, kräver samverkan mellan aktörer från olika sektorer:
”Det är inte möjligt att organisera ett Olympiskt spel inom en sektor eller att utveckla ett vaccin för en pandemi. Våra studenter (men även forskare) behöver breddade vyer. Ända sedan starten av vårt center har vi haft Handelshögskolans mission som ledstjärna. Vår verksamhet ska inte välja att vara praktiskt relevant eller att publicera internationella artiklar. Vi ska klara av att göra båda. Det har vi gjort de första 10 åren och jag hoppas att vi kan fortsätta göra det.”
Både Wijkström och Carlsson Wall talar om betydelsen av ett antal etablerade forskningsgrupper vid universitet och högskolor, ”där de ömsesidiga kontakterna är starka och trösklarna låga”. Wijkström berättar om utvecklingen i USA och nu även på andra håll i Europa, där stabil grundforskning vid ett fåtal elitlärosäten banat väg för växande intresse för forskning och studier även vid andra lärosäten. Detta har lett till regelrätta universitetsutbildningar – kandidat- och masterprogram – vid ett fåtal starka universitetsmiljöer. Detta kan också påverka hur sektorns organisationer kommer att värdera en universitetsutbildning framöver, menar Wijkström:
”I dagsläget är det min bedömning att det svenska civilsamhället fortfarande ligger efter många andra länder i Europa när det gäller utbildningsnivå på sina chefer och ledare. Förutom tillgång och relevans på kommande ny kunskap är det alltså utbildningen av kommande generationer av ledare inom civilsamhället som ligger i vågskålen. Kommer de svenska ideella organisationerna att nöja sig med standardutbildade företagsekonomer, socionomer, statsvetare eller andra som kommer till organisationerna utan någon egentlig kunskap om civilsamhället och dess organisationer?”
Utmaningar och råd
Att båda är stolta över sina entreprenöriella insatser och sina dagliga uppgifter som gränsgångare är uppenbart. Men vilka har varit de största utmaningarna längs vägen och vilka råd kan de ge andra? Wijkström menar att den största utmaningen har varit att räcka till:
”Att som ett relativt litet center (5-10 aktiva forskare på deltid) både bedriva – och finansiera! – den typen av kvalificerade studier som krävs och samtidigt upprätthålla det nödvändiga internationella närverket. Att samtidigt utbilda nya doktorer och medverka i sektorns många olika utbildningar och kurser för att sprida den nya kunskapen. Att på en och samma gång och med samma bemanning publicera den egna forskningen internationellt i artiklar och handböcker och skriva böcker och kapitel på svenska för en svensk publik både inom och utanför sektorns organisationer.”
Även Carlsson Wall lyfter utmaningen att balansera de olika delarna av uppdraget samt att långsiktigt finansiera verksamheten:
”Den största utmaningen har varit att bygga ett center utan en stor donation som grundplåt. De flesta center på Handelshögskolan börjar med en större donation. Sedan anställs en professor och ett antal forskare. Svensk idrott har inte dessa resurser så vi har fått tänka lite annorlunda hur vi bygger verksamheten. Det har handlat mycket om att ändra på finansieringsmodellen för ett center och jobba med Executive Education, partnerskap, konferenser och många mindre intäktsben. Nu när vi börjar få en stabilare finansiell grund har denna uppstart gjort att vi är väldigt kostnadseffektiva (vilket är bra), men det har varit en utmaning med en så liten resursbas.”
Wijkström menar att viktigaste rådet till akademiska entreprenörer i startgroparna är att inventera och organiskt bygga vidare på det som redan finns inom organisationen, samtidigt som man skapar tillräckliga och stabila förutsättningar för att orka ta nästa steg mot en ordentlig etablering efter entreprenörskapets första faser. Föreståndarna framhåller också vikten av att uthålligt kombinera och balansera ett lärosätes tre grundläggande uppgifter – forskning, grundutbildning och den ”tredje uppgiften” och att därmed förena praktisk relevans och akademisk forskning och undervisning. Detta sker gärna med stöd av en rådgivande advisory board med ledande praktiker och ett team bestående av likasinnade entreprenörer som vill bygga något gemensamt och som orkar fortsätta även när det känns motigt.
”Vår verksamhet ska inte BEHÖVA VÄLJA MELLAN att vara praktiskt relevant OCH att publicera internationella artiklar. Vi ska klara av att göra båda.”
– Martin Carlsson Wall
Framtiden
Föreståndarna ser ljust på framtiden för sina civilsamhällescenter. Nu handlar det framförallt om att fortsätta i samma. Båda framhåller vikten av att utveckla grundutbildning med civilsamhällesprofil samt att ytterligare fördjupa relationerna med ledande internationella forskare och utbildningsnoder med civilsamhälleskompetens. Målet är att även kunna utbilda och bedriva forskning om det internationella civilsamhällets organisationer. Carlsson Wall utrycker att det är enormt givande att få vara entreprenör inom akademin och beskriver sin vision på området:
”Vi ser fram emot att bygga vidare på våra internationella partnerskap så att vi på sikt kan vara relevanta för internationella idrottsorganisationer så som FIFA, UEFA, Internationella Olympiska Kommittén eller de amerikanska proffsligorna.”
I sann civilsamhällesanda passar Wijkström på att uttrycka sin stora tacksamhet till alla de människor som på ett eller annat sätt engagerat sig i centrets tillblivelse, verksamhet och framtid:
”Utan dessa personer och deras stora intresse och långsiktiga engagemang hade ingenting av allt det vi har lyckats åstadkomma blivit av. Förutom doktorander och kollegor både inom och utom landet handlar det om många tusen engagerade personer – anställda och ideella – som både nu och tidigare läser våra texter, deltar i seminarier eller utbildningar och lyssnar på våra föreläsningar och bidrar med återkoppling, kritik och nya frågor. Taget tillsammans med civilsamhällets betydelse i samhället är det deras intresse och engagemang som motiverar oss att jobba vidare.”
Det tar tid att bygga nya center från grunden, men både Wijkström och Carlsson Wall finner mening i sitt akademiska entreprenörskap och gränsrytteri. Som Wijkström uttrycker det: ”Vi har en lång och gedigen erfarenhet av att korsa gränslandet mellan vår egen och andras forskning å ena sidan, och den rika praktiken å andra sidan.” För att avslutningsvis återknyta till Henrik Björcks idéhistoriska studie ”Vetenskap och affärer” är det således tydligt att civilsamhällescentren vid Handelshögskolan i Stockholm hämtat kraft i ur denna dualitet som också ligger nära skolans mission. Även i föreningslivet bedrivs det affärer som behöver studeras. Tiden får utvisa om denna artikel kan inspirera fler akademiska entreprenörer att bygga broar till civilsamhället.
Susanna Alexius
Susanna Alexius är gästredaktör för temanumret ”Civilsamhället AB”. Hennes forskning handlar om moderna styrideal och styrformer samt hur olika typer av organisationer förhåller sig till omvärldens förutsättningar, idéer och krav. Centrala teman är civilsamhällets organisationer, komplexitet och hybriditet.
Filip Wijkström
Filip Wijkström är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm där han har skrivit, handlett och undervisat om idéburna organisationer sedan början av 1990-talet.
Martin Carlsson-Wall
Martin Carlsson-Wall är professor och chef för Handelshögskolans Center for Sports and Business. Hans forskning handlar om styrningens roll i hybridorganisationer och hur organisationer kan samverka vid interorganisatorisk innovation.
