Hoppa till innehåll

Kvantitativ forskning som underlag för policy

Debattartikel av Jan Marton och Stefan Sjögren, Göteborgs universitet

Välkommen att skicka in inlägg och kommentarer på publicerade debattartiklar. Dessa får innehålla högst 3000 ­tecken inklusive blanksteg och skickas till redaktionen.
Vi ­kommer att publicera utvalda kommentarer i anslutning till artikeln.


Som företagsekonomer studerar vi beslutsfattare, konsekvenser av deras beslut och hur företag (ibland har vi en förkärlek för att personifiera dessa) agerar på marknader. Den kunskap som studier inom företagsekonomi genererar kan användas både som underlag för beslut i enskilda företag och för po­licybeslut på en aggregerad nivå.

Policybeslut är till sin natur av gemensamt intresse, berör beslutsfattare på fler nivåer och strävar efter effekter som är gemensamma för de enskilda beslutsenheternas verksamhetsområden. Detta kräver generaliserbar kunskap, vilket kvantitativ forskning kan tillhandahålla. Det finns två grundläggande typer av kvantitativ forskning: analytisk och empirisk. I analytisk forskning formas modeller som kan klargöra förväntade effekter av policybeslut. I empirisk forskning studeras sambandet mellan variabler, vilket kan utgöra underlag för prognoser av formen: om vi ändrar denna variabel kommer denna and­ra variabel att ändras.

Avsikten med ett policybeslut är att änd­ra det tillstånd som för närvarande råder, det vill säga att åstadkomma ett skifte i rådande jämviktsläge. Ekonomisk jämvikt utgörs av en situation där konsumenter maximerar sitt välbefinnande genom att producenter producerar efterfrågade varor och tjänster. Om denna jämvikt förskjuts genom ett policybeslut kommer en ny jämvikt att uppstå. Det är dock inte alltid säkert att det nya jämvikts­läget är det som var tänkt med den införda förändringen, utan i stället kan oönskade konsekvenser uppkomma. 

Ett klassiskt exempel är ”rat tails”-problemet. I Vietnam ville man i början av 1900-talet minska smittspridning orsakad av en stor mängd råttor och införde en belöning där varje råttsvans gav en monetär ersättning. Ganska snart lämnades tusentals svansar in till myndigheten, och staden fylldes med svanslösa råttor som nu hade börjat födas upp. 

Denna effekt har sedan fått vara ett talande exempel på hur införandet av nya regler ­eller mätmetoder ger upphov till ett förändrat beteende, genom att individer agerar rationellt utifrån sina preferenser. Är det något som vi har lärt oss från forskning om in­citament, monetära ersättningar och belöningssystem är att de ibland fungerar ”alltför väl” – som i exemplet ovan ger de upphov till icke önskvärda konsekvenser om endast en partialanalys genomförs.

Företagens strategiska agerande kräver en marknadsimperfektion. På en konkurrensutsatt marknad påverkar inte ett enskilt företag marknadens priser eller utbud, utan alla fö­retag är pristagare. Strategi blir således intres­sant först under oligopolistiska marknadsförhållanden, där ett företags agerande på­verkar prissättning och marknadsnärvaro av andra företag. Antagande om avsteg från fullständig konkurrens är gemensamt för företagsekonomiska studier. Det före­tags­ekono­miska ämnets natur är att studera, förstå och till och med ge förslag på hur företag bättre ska kunna konkurrera. Att skapa konkurrenshinder som i sin tur skapar vinster ligger i företagens natur.

Företagen utformar därför strategier, och om dessa inte förstås av oss forskare – dels ut­ifrån marknadsförhållande, dels ut­ifrån företagens målsättning – kommer vår analys av det studerade fenomenet inte att tolkas korrekt och därmed inte vara användbart som underlag för policy. För att förstå företagens strategier krävs det teoretiska kunskaper. Låt oss ge ett anekdotiskt exempel där vi har en glassförsäljare med sitt glasstånd på en strand.

Glassförsäljaren för statistik över vilken volym som säljs varje dag och det dagliga priset på glass. En dag kommer en ivrig ekonomiforskare förbi och får ta del av denna datamängd. Efter att ha studerat insamlad data och analyserat sambandet mellan de två variablerna skriker forskaren till av förvåning: ”Vi har en ny teori!” Insamlad data visar nämligen ett ovanligt samband: ju högre pris som togs ut, desto mer glass såldes. För en ekonom låter detta helt motsatt existerande kunskap om utbud och efterfrågan. Vad är det med glass som gör att ju dyrare den är, desto mer säljs den? Är vi en ny teori på spåret? Vi har ju tidigare hört om så kallade ”giffen goods”, vilket är när ökningen av priset på en vara (då ofta en basvara) medför att konsumenter tvingas välja bort andra närliggande substitut och därmed efterfrågar mer av varan. Ett sådant klassiskt exempel var potatisen på Irland. Kan glass på stranden ge upphov till samma omvända pris–efter­frågerelation?

När forskaren och glassförsäljaren träffas igen förklarar ekonomen de väldigt intressanta resultaten och får till svar av glass­försäljaren: ”Ja, ja … men jag har ju som strategi att när det är varmt väder och jag vet att det kommer många människor till stranden, då höjer jag priset!” Företagets strategi på denna marknad är således att när efterfrågan ökar passa på att ta extra betalt.

Vi har i denna berättelse ett tydligt exem­pel på problem med ej observerade variabler. Fakta om vädret var dolt. Prisökningen förklaras säkert perfekt av förväntad temperatur, eller antal soltimmar, och om det togs med skulle det säkert fånga upp den största delen av prisvariationen.

Strategin fungerar eftersom glasskunder ­inte är priskänsliga när solen skiner. Kunskapen om denna strategi kullkastar alla tankar om att ekonomen skulle vara en ny oförklarlig teori på spåren. Exemplet visar snarare att kunskap om företagets strategier och deras teoretiska koppling är viktigt. Det senare innebär att det samtidigt krävs kunskap om rådande marknadsförhållanden.

Den kvantitativa forskningen i företagsekonomi kan framför allt på två sätt bidra som underlag för policybeslut: 1) empiriska studier med många observationer ger en överblick av den aktuella situationen och 2) analytisk forskning ger underlag för att förstå företags strategiska spel och därmed förutse effekter av policybeslut.