Civilt försvar och beredskap

Tidskriften Organisation & Samhälle bjuder in till temat Civilt försvar och beredskap

2024-12-09

Dela denna artikel

Tidskriften Organisation & Samhälle bjuder in till temat Civilt försvar och beredskap.

I den politiska debatten hörs allt oftare och alltmer intensivt hur Sveriges säkerhetsläge förändrats. Rysslands invasion av Ukraina, Sveriges inträde i Nato och ett allmänt försämrat säkerhetspolitiskt läge brukar användas som argument. Sverige rustar upp både det militära och det civila försvaret och från att ha planerat främst för ”fredstida kriser” diskuteras nu ”krig som den dimensionerande faktorn”. Sverige rustar alltså inte bara för kriser som pandemier, stormar och terrordåd, utan också för krig, och hela samhället ska vara med i den beredskapen.

Civilt försvar har fått en allt större plats på den politiska dagordningen och Sverige har för första gången en minister för civilt försvar i regeringen. Men hur går det med beredskapsarbetet och hur kan det organiseras framåt? Vad är det egentligen som krävs och vem ska göra vad? Vilken roll har myndigheter, regioner och kommuner, och vad ska företag, civilsamhället och hushållen göra – enskilt och i samverkan?

I detta specialnummer efterfrågar vi texter som på olika sätt belyser och problematiserar organiseringen av civilt försvar. Vi välkomnar texter som baseras på empiriska studier likväl som essäer och teoretiska reflektioner. Exempel på teman att utforska:

• Styrning och Ledning

Hur ser prioriteringarna ut mellan beredskap för krig och för andra typer av kriser? Vilka styr- och ledningsmodeller och metoder ser vi ta plats och hur går det med deras implementering? Hur ser fördelningen ut mellan centraliserat och decentraliserat ansvar? Hur sker ansvarsfördelningen och vad betyder det att ”ta ansvar” i kristider? Finns det spänningar mellan det formella, juridiska ansvaret och uppfattningar om det moraliska ansvarets radie? Vilka finansieringslösningar står till buds, hur sätts mål och hur värderas resursförbrukning och prestationer i samband med beredskapsorganisering?

• HR – kunskap och färdigheter

Vad värderas som viktig ”beredskapskunskap” och centrala färdigheter och vad sållas bort, av vem, med vilka argument? Hur ser balansen ut mellan kunskap om materiell beredskap (t ex varulager och fysiskt stridsvärde) jämfört med immateriella aspekter (t ex kunskap och färdigheter relaterade till psykologiskt försvar, AI och cyberssäkerhet)? Hur står sig planeringskunskap mot improvisationsfärdigheter och kreativitet? Ser vi framväxten av särskilda beredskapsexperter, vad representerar de i så fall för typ av kunskaper och färdigheter?

• Beredskap och tid

Vad betyder det att planera för framtida scenarier som vi hoppas aldrig ska inträffa? Ser vi ett högre tempo i krisberedning och implementering? Hur går det att växla mellan det ”extraordinära” och det ordinära utan att ”ropa vargen” alltför ofta?

• Kommunikation och marknadsföring

Hur sker den strategiska kommunikationen om vårt totalförsvar – civilt såväl som militärt – och hur påverkas Sverigebilden utomlands och det svenska samhällets långsiktiga motståndskraft? Kräver det säkerhetspolitiska läget nya former av kommunikation och hur långt räcker marknadsföring för ett större engagemang? Vilket förtroende finns totalförsvaret och vad betyder det för viljan att försvara Sverige och andra NATO-länder?

För att göra temat rättvisa välkomnar vi att skribenter från andra ämnesområden än företagsekonomi deltar i diskussionen om civilt försvar och beredskap.