Bildningspraktika för ekonomer

Debattartikel av Maira Babri, Per Carlborg & Christina Öberg, Örebro universitet.

Välkommen att skicka in inlägg och kommentarer på publicerade debattartiklar. Dessa får innehålla högst 3000 ­tecken inklusive blanksteg och skickas till redaktionen.
Vi ­kommer att publicera utvalda kommentarer i anslutning till artikeln.


§§Med tanke på att ekonomutbildningen sett till antalet studenter är en av Sveriges största utbildningar, och att det bland befolkningen i allmänhet – men även självpåtaget bland ekonomerna – finns en gnagande misstro mot just ekonomer, finns ett stort behov av att belysa frågan om bildning och inte minst att fundera på utbildningspraktiska utvecklingsidéer inom eko­nom­utbildningarna. Ekonomutbildningarna som balanserar mellan professions- och akademisk utbildning utan att nödvändigtvis se dessa som distinkta motsatser, väcker tankar kring vad vi refererar till som bildningspraktika – hur bildningen omsätts också i sina praktiker.

Att vara bildad behöver inte handla om att ha läst Shakespeare eller tillgodogöra sig en svensk litteraturkanon. I stället fångar bildning en personlig inställning till det obekanta, viljan till lärande och förståelse av det på förhand gåtfulla och främmande. Att vara bildad innebär att kunna lite om ­mycket – att vara beläst, medveten och finna ett engagemang kring frågor som spänner över vidsträckta områden. Det utesluter inte djup­kunskapen kring ett enskilt ämne, men fönstret ut till de bredare frågeställningarna står alltid öppet. Bildning är något annat än allmänbildning – bildning liknas inte sällan vid en resa som kan hjälpa individen till en in­tellektuell och spirituell frigörelse, men bör för den delen inte ses som något frånskilt från omvärlden; en normativ ådra kring demokratins roll, planetära perspektiv och med­bor­ger­liga rättigheter ligger i bildningens na­tur.

Vad innebär då bildning som ideal för den högre utbildningen? Frågan är lika otymplig som den är brännande aktuell. Betänk alla samhällsproblem av gränsöverskridande karaktär: klimatet, migrationsströmmar, skenande social ojämlikhet, pandemier. Beakta även det förändrade politiska landskapet i Europa och stora delar av västvärlden, där alltfler kritiska röster höjs mot frihetsbejakande, liberala demokratier. Samhällsutmaningarna vi ställs inför fordrar i regel en bred ansats för att bli begripliga och motsvarande ansats för att hanteras, och på sikt lösas. Med en alltför snäv definition av vårt utbildningsuppdrag inom ekonomutbildningar finns risk att studenter efter genomgången utbildning står svagt rustade för yrkes- och samhällsliv. Bildning kan utgöra en viktig kil genom utbildningen och vidare in i samhället som en bärare av etik och trovärdighet, en injektion för engagemang för samhällsutmaningar, och som en yttersta vaktpost för värnet av den fria tanken och den fria människan. Men det kräver också att kunskap om ekonomi inte bara byts ut mot instuderade idéer om klimat, utan att det väcker tankar och frågor.

Bildning utifrån en ekonoms perspektiv handlar om både ideal och processer där den inre mognaden vägs in. Istället för att eftersträva en högeligen litterärt bevandrad ekonom – ett scenario som vi tror i bästa fall kan vara svåruppnåeligt och i värsta fall motivationsutplånande – ser vi ett bildningsideal som innefattar ett engagemang och en förståelse för samhällsutvecklingens komplexitet. Dessutom kan det tillföra flera positiva följdeffekter för dagens ekonomutbildningar som alltmer tenderar att likriktas med siktet inställt på att producera homogent tänkande individer med en övertro på det ekonomiskt rationella.

Vår inlaga i debatten eftersträvar inte likriktning och konvergens bland ekonom­ut­bild­ningarna – snarare är vårt syfte att stimulera dialogen om bildning och balans mellan olika intressen i utbildningen av framtidens ekonomer. Mot bakgrund av detta presenterar vi sex insatser för den högre utbildningen som vi tror skulle kunna bidra till en förbättrad grogrund för en bildad – inte bara utbildad – ekonom. På ett sätt påminner detta inlägg om en praktika – en samling med råd och tips för hur bildningsinsatserna kan stimuleras i ekonomutbildningen.

1. Breddad läsning. Genom att introducera ekonomen till en bredare repertoar av litteratur kan ekonomens förmåga att relatera till problem utifrån en bredare bas utvecklas. Det kan i sin tur stimulera kreativiteten och upptäckarglädjen för frågor som inte direkt finns i den företagsekonomiska huvudfåran, en aspekt som även är viktig för läraren och forskaren.

2. Den professionella etiken. Att studera moraliska moras i kölvattnet av företags- och miljöskandaler och skapa reflektion kring effekter på kort och lång sikt med­för förhoppningsvis en ökad beredskap och motivation i utvecklandet av en yrkesetik och yrkeskår som står upp för värderingar och politiska påtryckningar i större utsträckning.

3. Ansvar för jordens ekologiska och sociala tillstånd. För en bildad ekonom krävs en större känslighet för hur naturen och ekonomin är intrikat sammanflätade. Här krävs reflek­tion, men också alternativ i beräkningsmodeller och ett fokus på kontextuella kon­se­kvenser, en känsla av delaktighet och dis­kus­sioner kring ansvar.

4. Värna det internationella perspektivet. Att se samhällsproblem ur ett systemperspektiv som inte låter sig begränsas av nationella gränser är avgörande för att kunna finna lösningar på svåra samhällsfrågor.

5. Självinsikt, dialog och mod. Medvetenhet om de allmänmänskliga kognitiva bristerna men även mod att våga tänka kritiskt och utmana starka normer och föreställningar skapar självinsikt och förutsättningar att göra annorlunda där dialogen kring det som tagits för givet blir central.

6. Beredskap för det otänkbara. Ut­över att utmana sinnet med vad som kan inrymmas inom den egna föreställningsvärlden, är beredskapen för det oförutsedda och otänkbara viktig. I det snäva perspektivet handlar detta om hur ekonomens yrkesroll förändras. I det vida perspektivet handlar det om när det otänkbara händer och beredskap för kriser på samhällsekonomiska plan.