Bokrecension

Organizations outside, bokomslag

Organization outside organizations. The abundance of partial organization in social life

Göran Ahrne och Nils Brunsson (eds). Cambridge: Cambridge University Press, 2019

Recension av Ulla Eriksson-Zetterquist

Organizations outside, bokomslag

Organization outside organizations. The abundance of partial organization in social life

Göran Ahrne och Nils Brunsson (eds). Cambridge: Cambridge University Press, 2019

Recension av Ulla Eriksson-Zetterquist

När studenter i Göteborg ombeds gå ut och undersöka olika aspekter av organisationer och organisering, vänder de sig gärna till något av de stora företag och förvaltningar som till exempel finns på Hisingen. Vid andra lärosäten vänder sig studenterna till motsvarande närliggande sammanhang. Studenterna söker till exempel efter insikter om vem som anses tillhöra verksamheten, hur dess hierarki är utformad, hur det som görs inom verksamheten på olika sätt övervakas, hur normer för arbetets utförande sprids och normbrott sanktioneras samt hur beslut fattas. Medan organisationsstudenter gärna tänker på formella organisationer som företag och förvaltningar, är det inte alltid som vi som lärare hänvisar studenterna att även undersöka det som sker inom organisationers omgivning. Det vill säga, att undersöka organisering inom det som ofta klassificeras som resurser, marknader, institutioner, nätverk.

I ”Organization outside organizations” ger trettio forskare från en rad sam­hälls­vetenskapliga discipliner uppslag på olika sammanhang i organisationers omgivning som är angelägna att studera. Verksamheter som skapar standarder för CSR, eller om nätverket och konstruktionen bakom World Economic Forum vars årliga träffar i Davos skapar stort gehör i media, samt arbetet med att dela ut priser och nomineringar för olika syften, är exempel på sammanhang i omgivningen som utforskas och som bidrar till att reglera formella organisationer.

Även nya digitalt baserade verksamheter utforskas i antologin. ”Sharing economy” med dess retoriska betoning på ”sharing” har snabbt blivit en populär form där säljare och köpare möts på nya sätt. Genom Internets digitala plattformar får ägare av verksamheter som Lyft och Airbnb goda möjligheter att snabbt och lätt växa. Men kanske är ett bättre begrepp här, det som författarna lyfter fram, ”algorithmic bureaucracy”? Den snabba organisering av hjälp till flyktingar som möjliggjordes genom sociala media under flyktingsituationen 2015–2016, visar hur det genom formande av Facebook-grupper gick snabbt att få ekonomiskt stöd till flyktingar i kris. Snart kom dock större krav på stabilitet att uppstå. Den inledande snabbheten kom att betona frågor om vad Facebook-gruppen skulle utvecklas till, vem som skulle bestämma, var den centrala huvudinsamlingen skulle äga rum et cetera. När tekniken möjliggjorde att kontots administratörer fick mest inflytande, kom aktivisterna att marginaliseras och exkluderas på bekostnad av ett större engagemang från fler intresserade.

En annan aspekt som lyfts fram i boken rör mer oväntade konsekvenser och sammanhang. Medan till exempel kvali­tets­standarder som ISO14000 är tänkta att skapa ett oberoende, innebär deras spridning att företag och förvaltningar blir beroende av att vara med i dem. Vid närmare granskning visar sig kriminalitet vara noggrant organiserat, och förbjudna motorcykelgäng som Hells Angels verkar betydligt mer byråkratiska än maffiagrundade organisationer vars medlemskap och lojalitet istället bygger på släktskap.

Analysen i denna bok tar avstamp i en av Webers idealtyper, den där organisering ses som byråkrati där regler och rutiner är beslutade på förhand. Trots denna idealtyp skapas andra, icke-beslutade, grupperingar i organisationer, då medlemmar skvallrar om varandra, det händer att ledare med grund i status eller karisma får betydande roller trots att de inte blivit utsedda till chefer. Ahrne och Brunssons bok visar på vikten av att fördjupa vår kunskap om hur byråkratin som idealtyp skiljer sig från det samtida. Studien visar att denna fråga är angelägen att ställa också till Webers andra idealtyper för organisering. Genom att med inspiration från denna bok söka efter nya fenomen i organisationers omgivning, och också analysera dessa med insikter från olika idealtyper, finns god potential för oss som organisationsforskare och våra studenter att vara synnerligen relevanta i den pågående samhällsdebatten. Med frågor om hållbarhet, klimatet och organisatoriska effekter av Covid-19-pandemin är det också högst angeläget. I sökandet efter centrala arenor för vår uppmärksamhet blir fältstudierna i Ahrne och Brunssons bok centrala – både för forskare, studenter, och för de som utgör och verkar i formella organisationer och deras omgivning.

Av Ulla Eriksson-Zetterquist

Ulla Eriksson-Zetterquist är professor i före­tags­ekonomi vid GRI, Handelshögskolan, Göteborgs universitet.


Organization outside organizations. The abundance of partial organization in social life – Göran Ahrne och Nils Brunsson (eds). Cambridge: Cambridge University Press, 2019

Dela denna artikel

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på email
Dela på print

I Organisation & Samhälle har du som är företagsekonom chans att använda dina specialkunskaper för att skriva om centrala samhällsfrågor inför en bred publik. 

De texter vi publicerar är artiklar, bokrecensioner, bok- och filmkrönikor och debattinlägg.

Fler recensioner

Bok- och filmkrönikor

Between the world and me.

Företagsekonomin plågas idag av självtvivel. Hur ska ämnet bli relevant och meningsfullt för den spänningsfyllda …

Följ oss på Facebook och Twitter

Lucia Crevani, Anette Hallin och Eva Lindell

"Tre trender – idén om ledarskap som praktik, projektifieringen och flexibiliseringen – påverkar framtidens ledarskap i en digitaliserad värld och leder till flera utmaningar."