Läs Nils Brunssons artikel om den juridiska personens tusenårsjubileum.
Meny
Meny
ARKIV
2023
De företagsekonomiska rötterna är, till skillnad från många andra vetenskapliga discipliner, praktiknära.
Ta del av Martin Holgersson text om samtida vetenskapliga publikationer vs. klassiker.
Djupdyk i Elin Funcks debattartikel om qualitywashing.
Läs Aron Schougs artikel om hur kan vi vara kreativa tillsammans.
En rad förändringar i hur kollegor relaterar till varandra när arbetet flyttar bakom skärmen framkommer i studien.
Har finansvärlden genom en ökad medvetenhet och mer genomtänkt kultur förmågan att lösa ödesfrågorna kring klimatet?
Att ta kontroll över materialflödet.
Cirkularitet är mer än återvinning, reparation, rekonditionering eller återanvändning.
2021 fick en kvinna som grundat ett företag för första gången vara kvar som VD när bolaget noterades.
Att företag gör motstånd mot samhällsförändringar som hotar deras existens är naturligt och väletablerat, men exakt hur detta går till har fått mindre uppmärksamhet.
Företagarnätverk för kvinnor är en tudelad fråga, och dess potential för jämställdhet både ifrågasätts och hyllas.
Utformningen av välfärdssystem har konsekvenser för social stratifiering och för kvinnors livsbanor.
I en postfeministisk tidsålder, måste kvinnliga partiledare omdefiniera femininitet i en politisk värld som länge har präglats av manliga ideal och normer.
Marknadsföring på sociala medier offentliggör och kommersialiserar den privata sfären.
Ett historiskt perspektiv på kvinnligt företagande inom revisionsbranschen.
Det finns numera en stark positiv retorik kring företagande och entreprenörskap. Ofta används begreppen synonymt. Det är olyckligt eftersom det finns goda skäl till att hålla isär dem.
från kvinnors företagande till feministisk aktivism
2022
Den svenska staten har varit framgångsrik i sin lobbyverksamhet
Kan demokratin på sikt vara lika stark när merparten av medlemsrörelsen negligeras och gradvis tystnar?
Starka normer begränsar gruppens förmåga att uppfatta problem och alternativa lösningar
Lars Engwall. Ekerlids förlag, 2022.
James Suzman. Natur & Kultur, 2021.
Hans Landström och Marie Löwegren. Studentlitteratur, 2022.
Hyperrationaliseringen skapar en mer likformig och intetsägande revision
Hyperrationalisering undergräver den offentliga sektorns möjlighet att vara relevant för medborgarna
Civilsamhället är långt ifrån enat i kampen mot hyperrationaliseringen
Den ökade rationaliseringen leder till en irrationell hyperrationalitet
Hyperrationalisering är en rationalisering av …
Användningen av munskydd har starkt negativa effekter på vår sociala interaktion
För att få innovativ och kvalitativ forskning krävs nytänkande inom styrningen
Varför används inte mer skönlitteratur i företagsekonomiska utbildningar?
Välkommen till ett nytt nummer av Organisation & Samhälle! Formella organisationer är ett av de tydligaste uttrycken för moderniteten. Max Weber noterade detta redan för över hundra år sedan och utformade sin byråkratiteori just för att beskriva den typ av formella organisationer som växte fram i hans samtid.
Berättelseformen skapar mening, men riskerar att göra avsändaren otydlig
I Sverige saknas lämpliga associationsformer för idéburen friskoleverksamhet
Gymnasieskolelever på businessgymnasium fostras att bli kuggar i det nyliberala Sverige
I organiseringen av offentlig sektor återkommer samma problem och samma lösningar om och om igen
Jämställdhet tenderar att prioriteras bort till förmån för frågor om tillväxt
Underhåll av infrastruktur är viktigt, men ofta upptäcks behoven för sent
Det kan krävas en ökad styrning av användningen av sociala medier i skolan
Debattartikel av Karin Brunsson. Till mänsklighetens gagn?
Debattartikel av Elin Funck. Prestationsmätningar leder till frustration och cynism?
Johan Alvehus. Bristol University Press, 2022
… jag jobbade i musikbranschen, på Border Music och A&R på Spinnup/Universal Music.
Stig Westerdahl. Dokument Press, 2021.
Thomas Andersson, Lucia Crevani, Ulla Eriksson-Zetterquist och Stefan Tengblad. 2020. Studentlitteratur, Lund.
Redaktörer: Stefan Arora-Jonsson, Nils Brunsson, Raimund Hasse och Katarina Lagerström. Oxford University Press, 2021.
Pär Larsson och Jan Löwstedt. 2010 (rev. 2020). Studentlitteratur, Lund.
Här följer ett kort exempel från akademins vardag, som ingång till några mer företagsekonomiskt färgade reflektioner kring Hallonstens resonemang.
Ska skolchefen vara chef över utbildningssystemet eller en av flera utbildningsledare?
Johan Alvehus, Sanna Eklund och Gustaf Kastberg. 2019. Studentlittertur, Lund.
Eva Bejerot och Hans Hasselbladh (red.) 2020. Studentlitteratur, Lund.
Bengt Jacobsson och Jenny Svensson. 2017. Studentlitteratur, Lund.
Mats Alvesson och Maria Strannegård. 2021. Studentlitteratur, Lund.
Skolförbättring skapas underifrån, inte genom myndigheters reforminitiativ
2021
…på fritiden sysselsätter jag mig med att träna ungdomslag i basket och fotboll.
…jag är intresserad av ledarskap och har certifierat mig som ledarskapscoach
Svensson, P. & Styhre, A. (2021) Kritiskt tänkande. Studentlitteratur
Alvehus, J. & Ericsson, D., red. (2020). Santérus Förlag.
Samhället blir allt mer segregerat men samtidigt allt mer präglat av ömsesidigt beroende.
En kultur baserad på distribuerat ledarskap kan hjälpa organisationer i krissituationer
Diskussioner om värde i välfärden måste bli mer nyanserade
Finansbranschen löser inte frågor om miljö, klimat och hållbarhet utan tryck från yttre påverkan
Revisorsyrket undergrävs när unga revisorer inte ser arbetet som meningsfullt
Börsens minskade popularitet hänger ihop med svårigheten att redovisa immateriella tillgångar
Budgetar och planer är snuttefiltar snarare än riktig hjälp i dynamiska miljöer
Flockbeteende, hybris, timing och brist på diversifiering gör att småsparare underpresterar på börsen
Debattartikel av Fanny Forsberg Lundell. ”Kvantitativa studier behövs för att påverka”.
Debattartikel av Jan Marton och Stefan Sjögren. ”Kvantitativ forskning som underlag för policy”
Turism handlar alltmer om hur bredare samhällsförändringar och rumslig förflyttning griper in i varandra.
Debattartikel av Nils Brunsson, Uppsala universitet och Score. ”Det är hög tid för en mer akademisk och därmed mer praktisk utbildning.”
David Epstein (Översättning Bitte Wallin). Volante, 2020
Ulla Eriksson-Zetterquist, Magnus Hansson och Fredrik Nilsson
Stefan Sveningsson & Mats Alvesson. Liber, 2021
Jörgen Rundgren och Karin Semberg. Fantasi Fakta, 2020
Vi har en stor fabrik i Penrith som producerar toalettpapper!
Det är dags att omvärdera turismen från ett kundperspektiv till ett medborgarperspektiv
Föreställningen om konkurrens måste inkludera frågor om organisering
Problematiskt när debatten kommer långt efter besluten
Nedläggningar frigör innovativa förmågor och kan öka resultaten
…Zombie-filmer ger oss inblick i hur grupper hanterar extrema kriser
vi undersöker konsumtion av sportevenemang kopplat till hållbarhetsaspekter
Det är kärnverksamheten som är bäst skickad att möta kriser – inte nya ledningssystem
Debattartikel av Noomi Weinryb. ”Undervisning om hållbarhet måste innefatta undervisning om demokrati.”
I kriser blir vi beroende av praktiskt agerande och kollegialt lagarbete
Föreställningar om mediers agerande har ett avgörande inflytande på organiseringen av offentlig verksamhet.
Styrning och management kan vara det som skapar tillit
För att stärka människans roll i den digitala miljön krävs att vi satsar på att utveckla digital kompetens.
2020
Debattartikel av Nils Brunsson, Uppsala universitet och Score.
Är dagens ekonom utbildad men obildad? Styrs hen av kapitalets kortsiktiga sockerchocker? Finns det…
Att dokumentärfilm kan ha vetenskapligt värde – som process och produkt.
Jag ligger och tittar ut genom fönstret på trädet i min trädgård. Hela dagarna, många dagar.
Benjamin Julien Hartmann, Jacob Östberg, Anders Parment och Cecilia Solér. Studentlitteratur, 2020.
David Larsson Heidenblad. Studentlitteratur, 2020
Göran Ahrne och Nils Brunsson (eds). Cambridge: Cambridge University Press, 2019
För en pragmatisk företagsekonomi; filosofi och moral bör prägla utbildningen
Min stora passion i livet är transaktionskostnadsteori och ekonomisk kontraktsteori
”Det finns många intressanta styrformer som bygger på visualisering”
Kritiken mot regeringens hantering av covid-19 handlar ofta om en felaktig förståelse för hur staten styrs och organiseringens roll i detta.
I kommunala bolag möts marknad och demokrati och det är svårt att klara balansgången mellan dem.
Skönlitteraturens beskrivningar av tillfällen kopplade till ekonomisk verksamhet ger oss möjlighet att sätta frågor om hållbarhet och ansvarstagande i ett bredare perspektiv
Det är dags för företagsekonomin att utveckla alternativa tolkningsstrategier som öppnar för alternativa samhällsbyggen
Vi måste komma ifrån tänkesättet att tillväxt i sig är eftersträvansvärt
Konkurrens i bemärkelsen tävlan på marknader är vare sig en nödvändig eller rimlig utgångspunkt för organiseringen av samhället
Utvecklingsarbete i hälso- och sjukvården bedrivs ofta utifrån föreställningar som inte tar hänsyn till variationen och komplexiteten i de behov som verksamheten måste svara upp till
Värdebaserad vård är en modell som inte klarar att bemöta de förutsättningar som svensk hälso- och sjukvård har
Organisationsförändring är ett ämne som ingalunda är nytt för organisationsforskare.
Den nya delningsekonomin kräver också nya organisationsformer
En central del i idén om ledarskap är att ledare inte bör ägna sig alltför mycket åt den faktiska verkligheten utan åt en högre sanning
Då som nu är det managementmisstag som orsakar bankkrascher
De är vilseledande, de antyder totalitära anspråk och de förenklar för mycket
Där konst och vetenskap möts skapas möjligheter att öppna för nya tankar och dialoger
Vad händer när gränsen mellan privat och offentlig välfärd blir alltmer diffus?
Sociomateriella perspektiv kan hjälpa oss förstå skolans IT-utmaningar
Intressentdialoger i sociala medier är ett kraftfullt verktyg för företag som vill driva innovation, bygga varumärke och ta in nytt kapital
Kan regenerativa och återvildade entreprenörer lösa klimatproblemen?
Bengt Kristensson Uggla. Studentlitteratur, 2019.
Vad är det som gör att medierna älskar att rapportera om Pisa? Och vad får det för konsekvenser?
Axel Brechensbauer, Maria Grafström, Anna Jonsson och Mikael Klintman. Santérus förlag, 2019.
Åke Sandberg (red.). Studentlitteratur 2019.
Anna Gustafsson & Lisa Röstlund. Mondial, 2019.
Sverker Sörlin. Natur och Kultur, 2019.
Debattartikel av Nils Brunsson, Uppsala universitet och Score och Caroline Wigren, Lunds universitet.
Debattartikel av Tobias Johansson, Örebro universitet.
Debattartikel av Carl Olsmats, Högskolan Dalarna.
Digitalkulturens roll vid skapandet av politiska partier tittar jag närmare på
Vi måste omskapa det företagsekonomiska språket från krigets till omvårdnadens terminologi
2019
Stefan Arora-Jonsson, Maria Blomgren, Anders Forssell och Caroline Waks 2018, Studentlitteratur.
Anna Cregård, Erik Berntson & Stefan Tengblad (red.), Natur & Kultur 2018.
Anders Björnsson och Björn Rombach (red.), Santérus Förlag 2017.
Lars Östman, Kulturhistoriska bokförlaget, 2018 & Jenny Björkman och Arne Jarrick (red), Makadams förlag, 2018.
Maria Grafström, Anna Jonsson, Oline Stig & Lars Strannegård, Studentlitteratur, 2017.
Det är dags att tänka om när det gäller synen på medarbetarägda företag
När offentliga organisationer tar över den privata sektorns varumärkeslogik riskerar deras varumärken att skadas
Automatiseringens påverkan på arbetsliv och arbete beror ytterst på våra kunskaper och vad vi vill åstadkomma med teknologin
Företagsekonomiska idéer kan ses som konstverk med estetiska värden
Tanken på att tid är pengar tar alltmer över vårt tänkande i vardagen
Det ensidiga fokuset på aktieägare och aktieägarvärde måste ifrågasättas i grunden för att nå ett hållbart samhälle
Det sägs att varumärken blivit en institution i vårt samhälle, ett koncept som blivit grundläggande för hur vi förstår världen och oss själva.
Vad händer när företagsekonomins språk och tankefigurer får ta överhanden?
Öppnar cirkulär ekonomi möjligheter för förnyat hållbarhetstänkande och produktivitet inom planetens gränser?
Ledare i politiken får allt mindre utrymme för reflektion, eftertanke och långsiktighet
Behovshierarkin – en populär modell som saknar vetenskapliga belägg
Modigt samhälleligt drömmande i en fragmenterad tid
Mikael Klintman, Thomas Lunderquist och Andreas Olsson, Natur och Kultur 2018.
Nanna Gillberg, Studentlitteratur, 2018.
Nils Brunsson och Mats Jutterström (red.), Oxford University Press, 2018.
Pontus Wadström, Svante Schriber, Robin Teigland och Matti Kaulio, Liber, 2017
Hur revisorer ägnar sig åt marknadsföring och samtidigt behåller sitt professionella anseende
Föreställningen om konkurrens kan motverka själva idén med universitet
Risker för merarbete och urholkning av kvalitet när professionella ska konkurrera med varandra
Komplexa processer ligger bakom konkurrensens funktionssätt i den digitala ekonomin
Trafikverket – en kompetent marknadsingenjör?
Konkurrens handlar om hur aktörer tolkar sin situation
Organisationsteorin kan erbjuda en mer nyanserad förståelse för hur marknader fungerar
2018
Daniel Ericsson, Studentlitteratur, 2018
Maurizio Ferraris (Översättning av Ida Andersen), Daidalos, 2014
Lapsley, I. & Knutsson, H. (Red.). Routledge, 2017
Alvesson, M., Gabriel, Y. & Paulsen, R., Oxford University Press, 2017
För försäkringsföretag skapas helt nya möjligheter men också utmaningar av den pågående omvandlingen
En anpassningsbar organiseringsform med anor och aktualitet
Vad vet forskningen om hur förtroende och tillit fungerar?
Kontinuitet, konsekvent beteende och mod att släppa kontrollen har avgörande betydelse för att få tillitsbaserad styrning att fungera
Det sociala kapitalets betydelse för entreprenörskap i gränslandet mellan kultur och marknad
Hur kommer det sig att det är främst inom kvinnodominerade vård-, omsorgs- och utbildningsverksamheter som bristen på tillit uppmärksammats som ett problem?
Förtroende för personalens kompetens har en avgörande roll för kvalitetssäkring
Förbättrade förutsättningar för tillitsbaserad styrning kommer inte av ett förändrat ersättningssystem – det kräver en översyn av hela styrmodellen
Vad händer när politiker litar på, eller inte litar på professioner? Kan utvecklingen i högskolan ge svaret?
Samspelet mellan kontroll och förtroende är mer komplext än många tror.
Tillitsdelegationens forskningsledare sammanfattar huvuddragen i utredningens forskningsantologi
Kan kunskap om reformvågor fungera som en vågbrytare? Lärdomar från återkommande resultatinitiativ inom svenskt bistånd, från 1960-talet och framåt
Är det civilsamhället, staten eller snarare en allians mellan civilsamhälle och stat som ska ses som tillitens källa?
Rektors komplexa arbete handlar om att i vardagen hantera flera sinsemellan motstridiga logiker
Myter om en organisationshistoria kan leda till misstag i nuet
Vi kan tänka nytt kring ledning och styrning genom att vrida
Marion Youngs tänkande kan få oss att ställa nya frågor om ansvar
Historien visar att redovisning kan användas för annat än att styra på distans
Är tillitsstyrning bara vacker retorik eller kommer den att leda till genomgripande förändringar?
Sociala företag, frivilligorganisationer och förändrade villkor för insatser på arbetsmarknaden
Nya arenor för livsstilsentreprenörer och nya kombinationer av privatliv och arbetsliv
Hopp och oro inför förändringar i det framtida arbetslivet
Po Tidholm, Teg Publishing, 2017
Anna Bergkvist och Josefine Qvarfordt, Idealistas Förlag, 2017
Sven-Erik Sjöstrand, Edward Elgar Pub, 2017
Alexander Styhre, Liber, 2016
Andreas Håkansson, Studentlitteratur, 2017
2017
Ryktesekonomin leder till gratisarbete – men inom konstvärlden håller det på att förändras
Ökade krav på dokumentation leder till förlust av kännarskap och emotionellt engagemang
Det är lättare att tro än att tvivla. Det ökar risken att vi blir lurade av dem som sprider lögner
90-talistgenerationen kompromissar inte med meningsfullt arbete och självförverkligande
Skillnader mellan arbetsgivare och ungdomars bilder av arbetslivet leder till svårigheter på en flexibel arbetsmarknad
Arbete i underkapitaliserade bolag leder till ökade risker för arbetstagare
Karriärcoachernas råd förespråkar lydnadsmoral och ytligt varumärkesbyggande
Ökad projektifiering leder till ökad flexibilitet men också till stress och till förytligande av arbete och relationer
Förändringen mot ett ständigt närvarande hälsoarbete leder till en syn på medarbetaren som själv ansvarig för sitt välbefinnande
Aktivitetsbaserade kontor banar väg för det digitala arbetslivet, men de för med nya krav på de anställda
Per-Hugo Skärvad och Ulf Lundahl, Studentlitteratur, 2016 (uppl. 4)
Markus Kallifatides och Lin Lerpold (red.), SSE Institute for Research, 2017
Catrin Andersson, Magnus Erlandsson och Göran Sundström, Liber, 2017.
Jenny Björkman och Björn Fjaestad (red.), 2015
Fredrik Nilsson, Carl-Johan Petri och Alf Westelius (red.), Studentlitteratur, 2016
Varför sker så mycket granskning och varför blir granskningsorganen allt fler?
Kommunikatörerna har utvecklats till en egen professionell grupp som spelar en central roll i granskningssamhället.
Vad händer när granskningslogiken – ämnad för organisationer och ofta stora sådana – möter individen?
För att få individers komplexa livspussel att fungera måste arbetsgivare arbeta med individuella lösningar
Komplex kommunikation kräver närvaro
Hur gör granskare som agerar både väktare och affärspartners? De dubbla rollerna innebär utmaningar för den växande yrkesgruppen certifieringsrevisorer
Intresset riktas ofta mot granskare och granskningsarbete, men vad händer egentligen i de granskade organisationerna?
Mediernas roll som granskande tredje statsmakt är satt under press, samtidigt som den behövs mer än någonsin för att upprätthålla ett demokratiskt fungerande samhälle
Idén om att granskning fungerar som styrverktyg för verksamheter är fel. Det är i stället människors optimistiska tro på möjligheten till förbättringar som gör att det trots allt ofta fungerar som det ska i organisationer
Micael Jönsson och Elin K. Funck, Studentlitteratur, 2016
Digitaliseringen skapar helt nya förutsättningar för informationshantering
Ola Segnestam Larsson, Idealistas förlag, 2016
Jenny Svensson & Klara Thomson (red.), Studentlitteratur, 2016
Philip Runsten & Andreas Werr, Studentlitteratur, 2016
Eva Mark, Lars Johan Erkell, Lena Dahlén, Anette Hellman, Anita Synnestvedt och Magnus P. Ängsal, Makadam förlag, 2015
2016
Forskare och praktiker behöver samarbeta för att lära sig vad ledarskap är
För att uppnå jämställdhet i arbetslivet räcker det inte med att anställa fler unga kvinnor.
Genom att ge medarbetarna förtroende och uppmuntra ansvars- och initiativtagande är det möjligt att bryta den passivitet som detaljerade regler och standardisering ofta medför
Bakom vackra ord, till exempel om coachande och utvecklande ledarskap, döljer sig ofta snöda karriärambitioner och maktspel
Genom att använda teorier från samhällsvetenskapen kan Sverige utveckla en idéburen marknadsekonomi
Chefer väntas försöka få medarbetare att trivas och må bra. Men är detta verkligen deras viktigaste uppgift och har de verkligen rätt kompetens för den?
Tre trender – idén om ledarskap som praktik, projektifieringen och flexibiliseringen – påverkar framtidens ledarskap i en digitaliserad värld och leder till flera utmaningar.
Vilka tänkbara förklaringar finns till vår tids ibland bristande etik i ledarskap och kultur i svensk förvaltning?
Företagsledares arbete går alltmer ut på att sälja in företaget till aktieplacerare och andra utomstående
Vem tjänar egentligen på att upprätthålla myten om ledarskapets betydelse?
Jenny Lantz & Linda Portnoff (red.). Albert Bonniers Förlag, 2016
Kerstin Sahlin & Ulla Eriksson-Zetterquist. Studentlitteratur, 2016
Mats Alvesson & André Spicer. Profile Books Ltd, 2016
Staffan Furusten. Liber, 2015
Nils Brunsson (red). RJ:s skriftserie nr 7, Makadam förlag, 2015
Framgångsrikt ledarskap handlar om att ledare flyttar fokus från sig själva till följarna och försöker få dessa att bli sina ”bästa jag”
I en kunskapsbaserad nätverksekonomi behövs nya former för samarbete
Man kan se nedläggningen av Findus i Bjuv på många olika sätt och ur flera olika perspektiv
Anders Forssell & Anders Ivarsson Westerberg, Studentlitteratur, 2014
Ulf Johanson och Matti Skoog. Studentlitteratur, 2015
Anette Nyqvist, Liber, 2015
Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer (red.), Natur & Kultur, 2015
Bengt Johannisson och Caroline Wigren-Kristoferson. Studentlitteratur, 2015
Jag vann skytteligan i handbolls-allsvenskan, men valde ändå akademin
Hur kan man förstå hur korruption uppstår i organisationer?
Vilka konsekvenser har lojalitetsprogrammen för kunderna och vad kan detta innebära i form av samhällseffekter – och är dessa effekter önskvärda?
Vad innebär integrerad rapportering och varför är det viktigt? Hur är en bra integrerad rapport utformad och hur kan den användas?
Vardagsspråket i årsredovisningar behövs för att ge siffrorna mening och för att förklara och bortförklara misslyckanden
Hur kan man styra en organisation som staten där verksamheterna är komplexa, kunskapen om kausala samband oklar och där det finns målkonflikter?
Vad innebär redovisning enligt IFRS? Vilken kritik och vilka problem, dilemman och utmaningar har IFRS gett upphov till?
Vilka likheter finns mellan revisorer och fotbollsdomare?
Kreditförluster i finansiella tillgångar är centrala som orsak till att banker går omkull. Hur ska sådana kreditförluster redovisas?
2015
Företag uppfostrar medborgarna
Erica Falkenström, Natur & Kultur, 2014
Jan Edgren & Per-Hugo Skärvad, Liber, 2014
Mats Alvesson, Anna Jonsson, Stefan Sveningsson, Robert Wenglén, Studentlitteratur, 2015
Redaktörer: Stefan Tengblad och Margareta Oudhuis, Studentlitteratur, 2014
Om bilden av företagsförvärv som generellt misslyckade får dominera kan det leda till att förvärv med många positiva effekter aldrig genomförs
Det är dags att på allvar börja diskutera vad organisationer gör med människors kroppar
EU-myndigheterna stärker svenska myndigheter
Ökar riskerna i banksektorn?
Utbildningen döljer redovisningens centrala roll i samhället
Med siffror verkar verkligheten verkligare
Ålderismen bygger på vanföreställningar
Lösningarna på konsumtionssamhällets problem ser olika ut beroende på vem som formulerar problemet. Denna kritik är viktig men kan man lösa konsumtionssamhällets grundproblem med bättre eller mindre konsumtion?
Marknadsföring, varumärken och reklam diskuteras idag i många olika sammanhang. Den uppmärksamhet som marknadsföringen får i dessa sammanhang visar på dess bredare betydelse och att den påverkar fler än företagets kunder.
Varuaktivism har beskrivits som en form av politiskt handlande i ett konsumtionssamhälle
Det behövs mer kunskap och mer diskussion om konsumtionsfrågor.
Karin Holmblad Brunsson, Studentlitteratur, 2013
Sophie Nachemson-Ekwall, SNS Förlag, 2014
Barbara Czarniawska, Studentlitteratur, 2014
Tonny K. Omwansa och Nicholas P. Sullivan, Baloon View Ltd in partnership with Guardian Books, 2012.
Bino Catasús, Niclas Hellman och Christopher Humphrey, SNS Förlag, 2013.
Modeföretag marknadsför kläder på ett sätt som döljer hållbarhetsproblemen
Våra ekonomiska begrepp och förhållningssätt har utvecklats under en period då människan lyckats forma och exploatera naturen i sådan grad, att vi förletts tro att alla värden skapas i samhället, mellan individer och organisationer
Företag differentierar ofta sina erbjudanden så att de blir svåra att jämföra. Dessa innovativa prismodeller har blivit ett strategiskt verktyg för företagen. Frågan är om de ökar konsumentnyttan?
Vad innebär en förändrad kapitalstruktur i företaget?
Den svenska PR-konsultbranschen har sedan 1990-talets början vuxit kraftigt. Vad gör dessa nya aktörer och hur ser PR-konsulternas samröre med politiken egentligen ut?
2014
Emma Sjöström. Sanoma Förlag, 2014
Rolf H. Carlsson. Ekerlids förlag, Stockholm, 2013
Lennart Bernhardtson, Agerings Bokförlag, 2013
Rolf Lind, Studentlitteratur, 2014
Vi behöver bli bättre på att se om det är teorin, eller om det är tillämpningen utav den, som är problemet
Det är endast i ett begränsat antal fall som mätningar är ett bra sätt att komma åt brister i verksamheter
New Public Management bidrar till att administrationssamhället breder ut sig
NPM bör inte användas som ett enkelt penseldrag med ambitionen att förklara komplexa problem, vinna gillande och locka folk till barrikaderna
Svenska kommuner har länge experimenterat med nya sätt att styra verksamheten. Vad blir nästa steg?
Hur man ska förena ekonomi, andlighet och välfärdstjänster är ett gammalt tema
I tider av osäkerhet och instabilitet blir granskning ett sätt att förmedla säkerhet och stabilitet
Försöken att effektivisera offentlig sektor och att stimulera innovationer i näringslivet bygger på en sekelgammal och missvisande teori för hur marknader fungerar.
De stora svenska företag som inte klarar av att göra affärer på ett mer ansvarsfullt sätt än i dag riskerar att sopas bort från marknaden
Medierna har ett granskande uppdrag men är det rimligt att de tillåts agera både som åklagare och som moralisk domare?
Forskare och företag diskuterar gärna CSR i termer av förtroende och lönsamhet men väjer för begreppet ansvar
Bristen på kunskap om sambandet mellan entreprenörskap och tillväxt riskerar att spä på den sociala marginaliseringen
Vad händer om bankernas ekonomi blir alltför dålig? Under den senaste finanskrisen blev lösningen att ändra reglerna för hur bankerna kan redovisa sin ekonomiska ställning
I välfärdssektorns organisationer lämpar sig inte metoder hämtade från bilindustrin
Nuförtiden mäts nästan allt, från människors intelligens till deras politiska preferenser eller trivsel. Men att sådana mätningar ska betraktas som just mätningar är inte självklart
Vad handlar den företagsekonomiska disciplinen om och varför har den blivit så populär bland studenter?